Riskfyllt uppdrag

By Gunnar Dahl

Linda Berg gör affärer i det kommunistiska Östeuropa och tillbringar oräkneliga timmar i dammiga väntrum för att få träffa de högsta beslutsfattarna. Men hon härdar ut och är nära att ta hem den stora ordern som ska rädda sysselsättningen på Dataexport. Men projektet saboteras när AB Dataexport utsätts för ett kapningsförsök av maffian som ska etablera sig i Skandinavien och behöver ett svenskt företag som täckmantel. Linda blir indragen i händelserna genom den charmige maffiabossen Gino di Rocca vars sensuella utstrålning förhäxar henne. När Linda fattar misstankar och börjar ställa frågor beslutar maffian att hon måste röjas ur vägen.Riskfyllt uppdrag är den andra delen i serien om Linda Berg.-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: May 11, 2021
• ISBN: 9788726916683

Book preview

Dahl

1

–Linda … jag … jag …

– Janne … lite till bara … lite till.

Linda andades stötvis och kände hur svetten lackade. Hennes rytmiska rörelser och hjärtats arbetande tycktes driva runt blodet i hennes ådror så att det hettade i hela kroppen.

– Linda … Jannes röst var ansträngd och han flåsade tungt.

– Skynda dig, Janne, svarade hon flämtande och blinkade svetten ur ögonen.

– Jag orkar inte mer …

Janne stönade och Linda log mot honom med brännande kinder och dunkande lungor.

– Bara lite till, Janne. Visa att du kan …!

De sprang genom parken och hade en halv kilometer kvar av joggingrundan. Det var sent på hösten och Linda njöt intensivt av språngmarschen och av att andas in den friska luften.

När hundra meter återstod spurtade Linda och lämnade Janne flåsande bakom sig. Joggingen hade nästan blivit ett gift för henne, och tre gånger i veckan gav hon sig ut på sina rundor. Ibland följde Janne med henne, men det hade inte blivit så ofta på sistone, sedan de gjort slut.

Hon saktade farten och hörde Janne flämtande komma i kapp henne.

– Så där uthållig … var du minsann aldrig … då vi hade sällskap, flämtade han.

Linda torkade sig i pannan och drog några djupa andetag innan hon svarade. Deras förhållande hade varat ett halvår, sedan hade det tagit brådstörtat slut efter det att Janne blivit för full på en fest och kysst en annan flicka på dansgolvet.

–Nej, men du var det desto mer – på dansgolvet …

–Herregud, börja inte nu igen …!

Linda skrattade och gav Janne ett försonande leende. Hon tyckte om honom. Han hade blivit som en god vän till henne, och minnet av honom som älskare hade hastigt förbleknat. Egentligen hade hon svårt att föreställa sig att hon en gång hade varit kär i honom, eller trott sig vara det.

– Förlåt mig, Janne. Det var dumt sagt av mig. Glöm det.

Linda hade lovat Janne att aldrig mer bråka om det som hänt, nu då de blivit vänner igen. Och ska sanningen fram, så hade händelsen på dansgolvet innerst inne välkomnats av Linda. Den hade gett henne möjlighet att bryta med Janne, utan att denne förlorat ansiktet eller blivit bitter.

Janne var ingenjör och arbetade på samma företag som Linda. Emellanåt reste de tillsammans i tjänsten. Det var så deras förhållande hade uppstått. Linda hade inte långt dessförinnan haft en uppslitande historia bakom sig och inte tittat åt en karl på ett halvår. Janne hade legat i skilsmässa, varit olycklig och sjuk av längtan efter någon att prata med, någon som förstod honom. Och det hade naturligtvis Linda gjort, ömsint som hon var innerst inne.

– Säkert att du inte vill följa med hem och bada bastu?

De hade stigit in i Jannes bil och rullat ut från parkeringsplatsen framför ingången till parken.

Vid Jannes ord kände Linda ett litet styng av saknad efter deras kvällar tillsammans, deras kärleksmåltider och samtal på mattan framför öppna spisen. Också bastun i Jannes radhus ingick bland minnena, även om den inte hade haft någonting med jogging att göra på den tiden.

– Herr Don Juan får basta själv i dag, log hon. Men jag vore tacksam om du ville sätta av mig utanför min port.

– Som du vill. När åker vi förresten i morgon?

– Planet går kvart i tolv, så vi får sticka redan klockan åtta. Du kan väl plocka upp mig strax före, vid porten.

Fem minuter senare steg Linda ur bilen, nickade åt Janne och sköt upp porten. Mot sin vana, trött efter springandet, tog hon hissen upp till sin våning.

Innanför dörren låg ett brev och en tidning. Linda stängde dörren bakom sig, plockade upp posten och fortsatte genom vardagsrummet, in i sovrummet. Strax därpå låg hennes träningsoverall och trosor i en hög på golvet och ljudet av duschen hördes från badrummet.

Linda bodde i en modern lägenhet i centrala delen av staden. Väggar och möbler gick helt i vitt och på väggarna hade hon en ansenlig samling tavlor. Inga dyrbarheter, mest oljemålningar gjorda av hennes pappa och grafik av lokala konstnärer, bilder som hon samlat under åren och som hon inte kunde tänka sig att vara utan.

Hennes pappa och mamma hade omkommit i en bilolycka då familjen var bosatt utomlands. Själv var hon bara tonåring då hon ensam fick återvända hem till Sverige.

Då Linda, vars fullständiga namn var Linda Veronika Berg, några år tidigare sökt jobb som marknadsassistent på AB Dataexport hade hon till sin stora förvåning fått det. Hennes förvåning hade inte blivit mindre då hon förstått med vilka välutbildade unga män hon hade konkurrerat. En helt ny värld hade strax också öppnats för henne, och efter bara en kort, men synnerligen händelserik tid på företaget, hade hon först avancerat till biträdande exportchef och sedan till exportchef när hennes chef slutat.

AB Dataexport tillverkade och utvecklade automatiska styrsystem för industriprocesser. Sedan nästa två år tillbaka låg man i förhandlingar med Tjeckoslovakien om ett gigantiskt projekt som skulle gå av stapeln i Böhmen. Det gällde två nya kemiska fabriker som skulle byggas och utrustas med ultramoderna, helautomatiska styrsystem.

Sex månader efter det att anbudstiden gått ut hade två konkurrerande system utkristalliserats, ett tyskt och AB Dataexports. Linda hade under tiden hunnit avlägga fyra besök i Prag, två gånger i spetsen för massiva tekniska delegationer och två gånger för att diskutera priser och finansieringsfrågor.

Sedan två år hade AB Dataexport satsat på marknaderna bakom järnridån och Linda hade med tiden kommit att bli lika hemmastadd i Prag och Budapest som i Warzawa, Östberlin och Moskva. Hon hade från grunden fått lära sig konsten att vänta och tänja sitt tålamod intill det oändligas gräns – dygder som var nödvändiga för att kunna fungera och göra affärer på andra sidan järnridån.

AB Dataexports agent i Tjeckoslovakien hette doktor Vogel, en österrikare bosatt i Wien som i likhet med generationer före honom ägnat sig åt att göra affärer i grannländerna österut. Efter trettio års resande i främst Tjeckoslovakien, Ungern och Jugoslavien fanns det knappt någon person av betydelse på ministerierna som doktor Vogel inte kände, och hans erfarenhet av beslutssystemet föreföll bottenlöst. Han var den typ av man, tyckte åtminstone Linda, för vilken ingen, absolut ingen situation kunde tänkas främmande, åtminstone så länge man inte lyfte ut honom ur hans traditionella livselement.

Linda skrattade högt för sig själv. En gång hade det faktiskt hänt. Det var då en ung, jämlik och tuggummituggande svenska kommit fram till deras bord på en dansrestaurang och bjudit upp honom. Den gången hade doktor Vogel varit förstummad, bokstavligen. Men det måste ha varit den enda gången i hans liv.

Då Linda fått beskedet från Prag att kunden ville träffa henne för slutförhandlingar, hade hon ringt upp doktor Vogel och bett denne infinna sig i Prag samtidigt. Men doktor Vogel hade skrattat och sagt att det var falskt alarm och att några slutförhandlingar inte var planerade.

– Nein, meine liebe Linda. De vill bara få chansen att pruta ytterligare, eller att tigga sig till