Olles hemlighet

By Annika Holm

Hockey är det enda Olles kompisar vill prata om när de umgås. Alla hans vänner älskar sporten och spelar gärna så ofta de bara kan. Men inte Olle. Eftersom han är den enda som inte gillar hockey känner han sig väldigt utanför. Men det tänker han göra någonting åt. Han har nämligen tränat på att åka skridskor i smyg och börjar bli riktigt duktig. Nu har dagen kommit och han ska överraska vännerna med sina nya kunskaper. Tänk deras miner! När den stora dagen väl är kommen råkar Olle bli inlåst hemma. Hur ska Olle ta sig ut? Har all träning varit för gives? -

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Dec 7, 2021
• ISBN: 9788726968163

Book preview

1

— Glöm inte skridskorna!

— Dom ligger i väskan.

— Och hjälmen!

— Jadå.

— Har du ätit klart? Skynda dej då. Glöm inte tänderna!

Olle stoppar sista brödbiten i munnen, osten i kylskåpet, tallriken i diskhon, smöret i skåpet och brödet i ugnen. Han sjunger medan han går mellan skåp och bord. I am sailing, sjunger han, I am sailing, in the damdam, in the damdam, to be near you.

Det är snyggt, det han sjunger. Inte för att han vet vad det betyder, men han tycker om det. Tonen och melodin tycker han om. Och det är inte det enda han tycker om denna morgon. Han tycker om att duka av frukosten. Han tycker om mammas hojtande och rusande och tjatande. Hon hojtar och rusar och tjatar mest varenda morgon, och ibland är det tröttsamt. Men idag är det hemtrevligt, enbart hemtrevligt.

Undrar om han ska be henne komma i eftermiddag? Det är säkert många föräldrar som kommer. Han krockar med Klara i köksdörren och skrattar åt hennes bestämda uppsyn.

— Klara, säger mamma sammanbitet och grabbar tag i henne med ena handen medan hon håller overallen i den högra. Stå still! Jag blir tokig om du konstrar när jag har så bråttom!

— Jag vill inte gå till dagis, säger Klara som hon alltid säger när mamma har bråttom.

— Olle, titta om spisen är stängd, ropar mamma. Och om vi har tillräckligt med mjölk.

Men Olle hör inte. Han borstar tänderna i badrummet med liv och lust och sjunger om segling. Det blir ett så skönt gung på sailing när han sjunger och borstar samtidigt. Saiaiaiaiailing; det ekar i hela huvudet när han sjungborstar. Om han skulle ta med tandborsten och låta Annalotta pröva på vägen!

Han sköljer munnen och stoppar tandborsten i bakfickan.

När han kommer ut ur badrummet har mamma försvunnit in på toaletten med Klara. Han hör tydligt hur hon försöker behärska rösten:

— Du kunde väl ha sagt till innan jag satte på dej overallen. Skynda dej nu. Torka dej ordentligt. Såja.

Olle hör hur hon målar ögonfransarna samtidigt som hon pratar med Klara. Konstigt att sånt kan höras, men det hörs.

Han sätter på sig jackan och mössan, stoppar fötterna i stövlarna, tar väskan och smiter in i badrummet. I springan mellan tvättmaskinen och tvättkorgen kilar han in sig. Bara vänstra stöveln sticker ut. Han krånglar fram en arm, norpar en handduk ur tvättkorgen och lägger den över stöveln. Så väntar han.

Nu hör han galgens smäll när mamma tar sin kappa. Nu stampar hon på sig stövlarna. Nu ropar hon:

— Ja men Olle. Så ordentligt behöver du inte borsta.

Nu öppnar hon ytterdörren. Klara går ut på stengolvet utanför. Nu blir det tyst, nu hör han steg över tamburgolvet. Stegen hejdar sig vid badrumsdörren som står på glänt.

— Men var är du?

Steg in i Olles rum.

— Olle!

Steg ut i köket.

— Kom fram nu. Vi har inte tid med skoj.

Steg ut i farstun.

— Klara, vänta där. Olle har gömt sej igen. Steg in i tamburen.

— Olle. Jag blir arg nu om du inte kommer fram. Du! Det är inte roligt längre!

Dörren till badrummet öppnas på vid gavel.

— Han är fenomenal på att gömma sej, suckar mammas röst alldeles ovanför Olles stövel.

— Men den här gången kan han inte ha gömt sej, fortsätter mammas röst utifrån tamburen. Jag har letat överallt. Han måste ha gått. Konstigt att han inte sa hej. Men jag hörde väl inte, när jag höll på med Klara. Klara, vänta på mej. Kan du se Olle därute?

— Va snopen hon ska bli, tänker Olle nöjd och ormar sig ut ur sitt gömställe. Han borstar bort lite tvättmedel som fastnat på jackärmen.

Då hör han ljudet.

Mamma smäller igen dörren utifrån och innan Olle hinner ut ur badrummet hör han knäppet från överlåset.

Olle kunde ha bankat på dörren och ropat. Han kunde ha rusat till köksfönstret, flyttat blomkrukorna, öppnat fönstret, ropat efter mamma och Klara. Han kan fortfarande slå upp numret till Klaras dagis och ringa dit och tala om att han blivit utelåst. Nej, innelåst har han blivit.

Men Olle bankar inte på dörren och öppnar inte fönstret, ringer inte till dagis.

Han bara står där och stirrar på den låsta dörren.

2

Han kan inte komma ut. Han kan inte komma till skolan. Han kan inte träffa Annalotta.

Annalotta som står där vid gaveln till grannhuset. Just precis nu står hon