Nya byxor och gamla

By Siv Widerberg

Harriet har börjat i en ny skola och får ont i hela kroppen.
Per har har gömt en skatt under en buske.
Karin och Ylva stoppar potatisar under tröjan, och Lilla Pi ser en dansande hund på cirkusen.

Nya byxor och gamla är en vardagsnära samling korta berättelser om olika stunder och händelser i barns liv.

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Oct 14, 2020
• ISBN: 9788726175097

Book preview

författaren.

Myran

Nu blommar blåklockorna. Som en sky fyller de bergsskrevan med sitt tunna blå. Palle lägger sig ned och tittar und erifrån. Genom blåklockornas stänglar ser han också andra blommor, och många olika sorters gräs.

Vid en liten sten går en myra med alla sina ben. Den är ganska stor. Först går den hastigt som om den hade mycket att tänka på. Sedan stannar den och lyfter huvudet. Ögonen verkar se rakt mot Palle.

Kan en myra se en människa? Kan en myra se en pojke? Kan en myra se en Palle?

Palle låtsas det och tittar tillbaka. Hejar lite. Det känns mycket lustigt att leka att man möter en myras blick.

Vattkoppor

Karl Daniel Hjalmar Andersson sitter i sängen och har ont och klåda av vattkoppor. Överallt kliar det. Överallt finns det små runda tunna tält med vatten i på hans kropp. Blåsor. Kli. Vattkoppor. (Fånigt ord som kliar i munnen.)

Till och med i håret, och på öronen, och på picken har blåsorna hittat på att finnas. De trivs överallt. Men ingen trivs med dem. (Det är tur att man inte är en vattkoppa!)

Mamma baddar med kallt vatten. Pappa har lent talkpuder. Farfar har Oj Oj Stackars Dej. Karl Daniel Hjalmar Andersson har bara sina egna fingrar som vill riva och klia fastän alla säger åt dem att låta bli. (Men fingrar lyder inte alltid, som bekant. )

På natten kommer en dröm om klipulver. Hela klassen plockar nypon. De tar ut klipulvret och fyller påsar med de ludna fröna. Sedan häller de alltsammans i Karl Daniel Hjalmar Anderssons skjorta. Fröken hjälper till. Hon har sitt klipulver i den lilla gula portmonnän med en fjäril på. (Förbaskade fröken!)

Sömnen försvinner. Tårarna strömmar. Det är trist att vara vaken, men ännu värre att drömsova. Och så kommer det hicka också, tillråga på allt. (Hicka kommer alltid när man inte vill.)

Då säger mamma att Karl Daniel Hjalmar Andersson ska vara glad för att han inte har någon värre sjukdom.

Då säger pappa att det finns många värre sjukdomar, som folk har.

Då säger farfar att Oj Oj Oj vad det finns många sjukdomar som inte ens vill gå över. Vattkoppor räcker ju bara ett par pluttveckor. (Pluttveckor låter löjligt i farfars mun.)

Karl Daniel Hjalmar Andersson sitter i sängen. Han försöker tänka på hur glad han ska vara över att han inte har någon värre sjukdom. Som andra har. Som han själv kan få någon annan gång. Och som kan vara mycket längre än två små pluttiga veckor. (Hå hå, ja ja. )

Gottsuget

Det kan nog vara bra det där med snask bara på lördagar. Men gottsuget följer inte veckodagarna. Det kommer svepande mitt på en tisdag klockan halv ett då det har varit friluftsdag och Lajla är på väg hem.

Hon har sprungit i skogen. Hon har druckit termoschoklad och ätit smörgåsar. Hon har inte kommit först och inte fått beröm. Hon har skaffat sig våta skor. Hon har svettats och blivit andfådd.

Nu, mitt i Centrum, anfaller gottsuget utan varning. Smyger sig på. Griper tag. Kramar till! Sega råttor, salt lakrits, chokladgubbar, kokosbollar vad som helst skulle duga. Och det är oändligt långt till lördagen.

Kallt är det också.

– Våta skor ska gå direkt hem, har fröken sagt.

Men stela fingrar vill inte vänta så länge som vandringen tar från tunnelbanan och långa vägen till Hemmagatan 8.

Mössan glömde Lajla hemma. Öronen är illröda och arga på hösten. Lajla bestämmer sig för att gå en omväg om varuhuset. Där är det varmt redan utanför: ljummet sug som suger till sig människor.

Lajla går in. Det är ljust och hett och luktar tvättmedel. Skönhetsdiskarna glittrar. Kläder hänger nya på sina galgar. Tanter tittar och vrider och vänder på saker. En expedit gäspar som om hon ville svälja världen.

Lajla släntrar mot snaskhyllorna. Bara för att kika. Det har kommit en ny sorts chokladkaka som Lajla aldrig sett förut. Konstigt att ingen talat om den! Nyheter på snaskfronten brukar annars sprida sig raskt bland barnen i skolan.

Den nya chokladkakan finns i tusental. Köper man tre kan man skicka omslagen till fabriken och få en gratis, står det på en skylt.

– Då kan det väl inte göra något om man redan nu tar en utan att betala, tänker Lajla. Vad