Discover millions of ebooks, audiobooks, and so much more with a free trial

Only $11.99/month after trial. Cancel anytime.

Hämndens ansikte
Hämndens ansikte
Hämndens ansikte
Ebook306 pages4 hours

Hämndens ansikte

Rating: 0 out of 5 stars

()

Read preview

About this ebook

Det är ett skakat samhälle som försöker samla ihop spillrorna efter höstens terrordåd. Återhämtningen tar sin tid - och tid är något man inte längre har. Utan någon riktig andningspaus kastas man plötsligt in i en ännu en kaosartad karusell, när ett illavarslande brev dyker upp hos både polis och media. En känd profil sägs ligga död i sin bostad. Vad kommer hända härnäst? Och vem är det egentligen som ligger bakom alltihop? Den styrande makten börjar plötsligt inse att man nått vägs ände. De måste nu försöka sig på ett samarbete som tidigare varit helt otänkbart. För att besegra en hänsynslös motståndare krävs det en hänsynslös allierad - någon som tänker likadant. Frågan är bara var man hittar en sådan... "Hämndens ansikte" är den tredje och sista boken i Hämndtrilogin av Lennart Matikainen och Rickard Carlsson. Serien är baserad på verkliga händelser, men innehållet är helt och hållet fiktivt. -
LanguageSvenska
PublisherSAGA Egmont
Release dateNov 23, 2021
ISBN9788728093894
Hämndens ansikte

Related to Hämndens ansikte

Titles in the series (1)

View More

Related ebooks

Reviews for Hämndens ansikte

Rating: 0 out of 5 stars
0 ratings

0 ratings0 reviews

What did you think?

Tap to rate

Review must be at least 10 words

    Book preview

    Hämndens ansikte - Lennart Matikainen

    Förord

    Detta är del tre i en trilogi om hämnd. I den första delen Besatthetens inferno lär vi känna Peter och Mia. De är tvillingar, men får helt olika vägar i livet, där Peters blir minst sagt dödlig. Efter en pressad situation blir han besatt av att hämnas. I honom föds ett alter ego som kallar sig Generalen, som är skoningslös i vad som behöver göras. Peter låter Generalen göra upp planer och kan starta sin hämndturné mot alla som skadat honom och hans syster under deras barndom och uppväxt. En poliskår under hård press får arbeta hårt för att försöka hålla jämna steg med Sveriges värsta seriemördare. Första delen avslutas med att Peter flyr till Thailand för att göra upp med sin pappa. På vägen blir det konflikter mellan honom och hans alter ego.

    I del två Anstiftarens löfte sker det hittills största terrordådet i Sverige historia. Peter och Mia blir personligt drabbade, vilket får Peter att återvända till Sverige. Det blir en kapplöpning mellan polis och Peters gäng för att hitta de skyldiga. Peter hittar nya vänner och får den hårda vägen lära sig skillnaden mellan ensamvarg och lagspelare. Generalen vill vara med och styra, men det blir en dragkamp mellan olika viljor. Under resans gång prövas Peter hårt, medan hans syster lider av det hennes familj drabbats av. Deras pappa som Peter satt i thailändskt fängelse ihop med sin pedofilvän, avlider. Ett stort arv väntas, vilket kan ge nya möjligheter för Peter och Mia. Efter hårda strider tvingas Peter fly ännu en gång, men denna gång slipper han fly ensam. Ska han kunna hålla sig undan och bli fri, eller kommer livet kräva mer av honom för att nå i mål? Vill du som läsare få svaret på hur det hela utvecklar sig fortsätter äventyren i del tre Hämndens ansikte.

    Prolog

    Tantolunden Södermalm Stockholm - 23 September

    hans ögon ser gräset färgas rött. Fan, fan, fan far det desperat genom hans hjärna när han inser att blodet är hans. I huvudet kör en cementblandare fylld med stenar. Smärtan är enorm och han blinkar hårt för att få dimtäcket att lätta. Bortom ringandet i öronen hör han skriken. Han får anstränga sig för att kunna lyfta huvudet där han ligger. Hennes desperata röst slår in som kilar i honom.

    Sluta, sluta era svin!

    Han försöker resa sig upp, men kroppen vägrar. Händerna sträcker sig fram och söker desperat efter att få grepp i gräset. Fingrarna gräver i jorden, för att kunna dra sig fram. Han fylls av skräck och förtvivlan när han inte kan få igång kroppen.

    Knulla horan, skriker en av männen och möts av ett vilt tjoande och skrattande.

    Svarta skuggor sparkar och hoppar på hans älskade. Han hittar ny kraft och lyckas andas in kvällsluften i lungorna.

    Sluta, för i helvete! Sluta! Ansträngningen får det att svartna för ögonen. Han hör snabba steg närma sig.

    Håll käften, din skit, skriker en röst ovanför honom.

    Sparken träffar honom hårt på sidan av kroppen. Något går sönder därinne. Fler sparkar träffar kroppen. Han måste skydda sig och kryper ihop i fosterställning och håller instinktivt armarna runt huvudet.

    Medan hårda skor träffar honom hör han hur hennes skrik ekar mitt i det vansinne som pågår. Jag måste rädda henne, jag måste. Han vet inte varifrån han får kraften, men hans hand lyckas greppa runt vaden på mannen som sparkar. Han drar snabbt till i benet så att mannen faller. Han fylls av rent hat i en flod av adrenalin och lyckas dra sig framåt med ett hårt grepp om vaden på angriparen. Mannen försöker sätta sig upp. Under luvtröjan och kepsen möter han ett par mörka ögon från förorten. Han får iväg en knuten näve som träffar angriparen hårt över näsan. Huvudet försvinner ner i gräset. Allt stannar upp för en stund.

    Tre skuggor står runt hennes livlösa kropp på marken och stirrar mot honom. Synen av hans älskade får vulkanen i honom att få utbrott. Han lyckas komma upp på fötter medan kroppen skriker av smärta. Den hjälper honom att skrika ut orden med full kraft.

    Jag ska döda er, era jävla hyenor!

    De tre börjar röra sig mot honom, men stannar upp. Sirener som närmar sig hastigt, hörs tydligare och tydligare.

    Fan brorsor, vi drar, ropar en av männen. De sliter upp sin halvt utslagna vän och börjar röra sig bort från platsen.

    Han försöker agera. Får styr på sina ben och tar sig mot kvartetten, men det är som att trampa runt i gröt. Två skuggor stannar upp och sprider ut sig på varsin sida av honom. Han slår ut mot en av dem, men slaget missar. Han förlorar balansen och faller ner mot marken. Sparken träffar honom i huvudet. I mörkret hör han avtagande skratt och sirener som närmar sig.

    Han ser bort mot sin älskling som ligger livlös. Med sina sista krafter lyckas han ta sig fram till henne. Han lägger sina fingrar på hennes hals och anar en puls. Blåljusen lyser upp parken. Han ser både polis och ambulans köra fram över gräsmattan.

    De ska få betala för det här. De ska inte komma undan. Viskande ord han hoppas når in i henne.

    Kapitel 1

    Koh Lanta - december

    jari keskitalo upplever det som händer framför honom som om tiden stått helt stilla. Nu börjar han förstå vad ett mellanrum i tiden innebär. Det är som om alla ljud och rörelser upphör. En mur av kött vid namn Samir Libanes står framför honom med ögon svartare än natten.

    Jari har lyckats få igång andningen igen efter den första chocken när Samir snabb som en kobra reste sig upp från stolen, där han suttit i sällskap med Peter Nordström och några till. Med några snabba kliv var han framme vid Jari, som trodde att livet snart var över. Men Samir tvärstannade på en meters avstånd och låste honom med blicken.

    Rör dig inte! väser Samir.

    Jari står kvar som fastfrusen, men hans polisögon skiftar fokus. En blick över Samirs axel för att verkligen förstå att han ramlat rakt över den han jagat så länge. Det känns helt overkligt och i Jaris värld är det mer unikt än att vinna miljoner på Lotto. Det här ögonblicket kommer jag aldrig glömma, tänker han. Utan att tänka på det rör han sin högra fot lite åt sidan för att han ska kunna se vilka mer som sitter vid bordet.

    Tänk inte ens tanken! Samirs dova morrande stillar hans rörelse. Du och jag ska snacka, fortsätter han.

    Pappa, vad händer? hörs en bit bakom Jaris rygg. Det är hans son Erik som ser det hotfulla i situationen.

    Det är lugnt Erik, jag kommer snart, lyckas han haspla ur sig. Han känner familjens oro vibrera bakom ryggen. Fan också att de behöver se det här, tänker han och blir förbannad. Jaris kropp skakar lätt av adrenalinet som pumpar och det bultar i tinningarna.

    Fan Samir, vad i helvete gör ni här?

    Vad fan gör du här själv, din partykraschare? kontrar Samir. Jari tycker sig ana ett leende.

    Vi är här på semester och då av alla ställen hittar jag den vi sökt efter så länge.

    Samirs grin ökar av Jaris klagan och det provocerar enormt. Sluta flina, för i helvete.

    Orden verkar roa köttberget än mer, som lugnt vänder bort huvudet mot sitt sällskap.

    Peter du är avslöjad, så ta din sköna dam och pip iväg så tar farbror Samir hand om det här.

    Jari suckar tungt när han inser att han inte har något att sätta emot. Han är här på semester och har inga mandat att ens försöka göra ett gripande. Om han ändå hade försökt skulle det utsätta hans familj för risker som han inte är beredd att ta. Helvete också.

    Peter Nordström reser sig samtidigt med en thailändsk kvinna och de ger sig iväg. Jari sjuder av frustration där han står både vapenlös och chanslös i samma förpackning. Han kan bara se på när en internationellt efterlyst seriemördare försvinner ur sikte.

    Jari vänder sig om för att titta till sin familj. De står på rad några meter bort och ser minst sagt oroade ut.

    Det är lugnt mina älsklingar. Kan ni bara låta mig prata klart här, så kommer jag snart? Okej?

    Jari möts av fortsatt oroliga blickar, men Marja-Liisa nickar kort och tar med ungdomarna till ett bord i bortre änden av restaurangen.

    Så herr Libanes, vad har du att säga? Mer kontroll nu när alla röda varningslampor slocknat. Samir fortsätter grina mot honom.

    Ja herr kommissarien, läget blev just lite låst för dig men allt går ju att lösa. Vad sägs om att sätta oss ner en stund så har jag ett förslag som du inte kommer kunna tacka nej till?

    Jari ser bort mot sin familj som tack och lov satt sig ner och beställt något att dricka. Marja-Liisa ser mot honom och han sätter upp fem fingrar med ena handen och pekar med den andra mot jätten bredvid sig. Marja-Liisa visar tummen upp med fortsatt oro i ögonen. Jari vänder sig mot Samir och rycker lite på axlarna för att verka oberörd, men vet inte om det gör någon nytta.

    Jag ger dig fem minuter att säga det du måste. Polisrösten är tillbaka.

    Räcker med en minut snuten. Såhär… Du har två val att suga på nu under semestern. Det ena är att du och dina kollegor fortsätter häxjakten på Peter. Då kommer all media i hela världen få veta allt om hur terroristerna åkte dit. Vilka som verkligen satte dit dem. Vi har allt på film. Både bra närbilder och finfint ljud. Det materialet är redo att levereras till media så fort jag ger order om det.

    Jari spärrar upp ögonen när han förstår innebörden av Samirs ord.

    Det andra valet du har är att ni släpper Peter helt ur sikte. Sluta jaga honom, helt enkelt. Då kommer allt material och alla bevis om er oförmåga att förstöras.

    Jari känner ilningar i hela kroppen när orden hamras in i honom.

    Det är ju ren jävla utpressning, väser han.

    Nej, det är ren jävla förhandling. Jättens röst är lika lugn som om han läste en godnattsaga för ett barn. Om vi avslöjar hur Sveriges värsta terrordåd egentligen löstes, kommer ni alla att ryka. Inte minst dina chefer, inklusive statsministern. Sug på den du, lilla konstapeln.

    Hur ska jag kunna lita på att ni förstör alla bevis? Ni kan göra hur många kopior som helst.

    På vilket sätt skulle det vara mitt problem? Du får lita på mig, helt enkelt, ler Samir.

    Jari är tyst och försöker sortera vad han precis hört. Han förstår att Samir har alla trumfkort på hand. Han och alla hans kollegor sitter med Svarte Petter. Lita på en yrkeskriminell? Visst, jag kan ju bjuda honom på några kanelbullar också. Eller få honom att bli snäll och ändra sig om jag gör ett handhjärta, tänker han. Det är väl så en tidigare rikspolischef velat att polisen ska hantera saken. Varför inte ett plastarmband där det står Utpressa inte. Jari skakar av sig frustrationen.

    Jag kan inte ge dig några som helst besked, det fattar du väl?

    Nej, jag sa att du ska få något att suga på, så ta din tid och prata ihop dig med dina chefer och återkom till mig. Vi åker tillbaka till Sverige om några dagar och jag gissar att ni också är hemma snart. Då kan vi börja snacka på riktigt. Peter kommer att hålla sig under radarn så länge. Den beryktade bollen är hos dig nu.

    Jag blir så trött, tänker Jari. Vilken jävla semester.

    Kvällen har övergått till midnatt. Jari lyssnar på havets vågor. Marja-Liisa kramar hans hand där de sitter på hotellrummets altan. Hans familj tvingades bli vittne till konfrontationen med hans motståndare. Han har berättat nästan allt om polisärendet för dem, men definitivt inte om det som Samir försöker använda som utpressning. Sonen Erik är den enda som tycker det är häftigt. Jari tröstar sig med att mötet bara skedde under en kort tid och att det inte finns mer att göra just nu. Han är tacksam att hans familj instämmer och är så klarsynta och stöttande.

    Vad vill du göra älskling? Han väcks ur tankarna av Marja-Liisas mjuka röst.

    Jag måste ringa Stefan och berätta vad som hänt. Oavsett vad kan vi inte göra något förrän vi är tillbaka i Sverige. Jag har ingen juridisk rätt att agera polis i ett annat land. Han smeker hennes hand och tänker att han har världens bästa kvinna vid sin sida. Han skrattar till.

    Vad är det? Hon ser förvånat på honom. Jari ler tillbaka.

    Jag kom bara att tänka på det som sagts på många av de kurser jag gått. Alltså de kurser som jag varit på utanför jobbet.

    Jaha, vad då?

    Att man får det man ber om när man släpper taget. Nog fan är det konstigt att vi jagat Peter Nordström så länge, men när vi släpper taget och åker på semester så sitter han där mitt framför näsan på oss. Jari bryter ut i ett skratt och drar med sig Marja-Liisa som också inser det absurda i allt.

    Vad är det som är så roligt? undrar Ewa mitt i skratten. De ser sina älskade ungdomar stå i altandörren och titta på dem med stora ögon.

    Livet, mina älsklingar. Livet! skrålar Jari och de unga skrattar även de utan att riktigt förstå varför.

    Kapitel 2

    Koh Lanta - december

    scenen från restaurangen spelas upp om och om igen i Peters huvud, medan de ökar avståndet till den bakom sig. Han kastar en hastig blick ner på Amee som håller hans hand hårt i sin medan benen rör sig som trumpinnar. Mitt i badet av adrenalin finns ändå en mer positiv känsla som har övertaget. Denna gång flyr han inte ensam, om man inte räknar med rösten i hans huvud som han kallar Generalen.

    Amee visar verkligen på handlingskraft och han behöver bara följa efter henne. Hon hittar här, det märks. När de närmar sig hotellet saktar de ner farten. Vill inte dra till sig onödig uppmärksamhet. Behöver få ner pulsen. Peter förstår att de inte kan stanna kvar här, men vart ska de ta vägen?

    Mitt i tanken stannar Amee upp och vänder sig mot honom.

    Vi måste bort från ön, nu genast! Jag har en idé om hur.

    Han nickar och inser att han själv är helt tom på planer, så allt är välkommet. Generalen är fortfarande tyst. Är han kanske svartsjuk, funderar Peter.

    Jag ska ringa min kusin Kim. Han kör turister med speedboat och kan ta oss härifrån.

    Låter bra. Ring honom så packar jag ihop våra saker.

    Peter hör Amee prata forcerat i telefonen, medan han snabbt trycker ner kläder och toalettartiklar i ryggsäcken. Han känner igen några av de thailändska orden, men får inte ihop något sammanhang. Han trycker in koden till säkerhetsboxen, en grön diod blinkar till och dörren öppnas. Pass och sedelbuntar åker ner i ytterfacket på väskan. När han drar igen blixtlåsen på ryggsäcken avslutar Amee samtalet.

    Kim möter upp oss i hamnen i Saladan om en halvtimme. Vi tar en tuk-tuk dit.

    Peter nickar igen. Han har hunnit komma ner lite i varv och tänker efter på vad som hände vid restaurangen. Berättar för Amee vad han kommit fram till.

    Samir tog hand om den svenska snuten, så att han inte kunde följa efter oss. Snuten hade familjen med sig, så han var inte här på polisuppdrag. Alltså inget samarbete med thailändsk polis. Jag kan inte tänka mig att vi kommer bli efterlysta direkt, men som sagt. Vi måste hur som helst bort härifrån. Vart ska vi åka?

    Amee tänker efter en stund och han ser hur idéer växer i hennes huvud.

    Jag tycker att vi åker ner mot Langkawi, så vi kommer snabbt över gränsen till Malaysia. Där tar vi in på ett hotell och gömmer oss så gott det går tills vi vet mer. Okej?

    Han spricker upp i ett leende. Denna fantastiska kvinna är rena drottningen i att hitta lösningar. Det värmer i bröstkorgen när han ser på henne. När hon ler tillbaka drar han henne till sig och kysser hennes mjuka varma läppar. Det hettar till i mellangärdet. Hur fan kan jag bli sugen nu? Han skrattar till när han känner hårdnaden i shortsen.

    Men Peter, är det rätt tillfälle? Hon tittar med hungrig blick på honom, medan hans händer rör sig ner för hennes rygg.

    Vi kanske kommer behöva skilja oss åt snart. Jag vill ha denna stund som ett minne ett sväva vidare på. Vi har ju flera minuter på oss innan vi måste vara nere i hamnen, säger han och lägger försiktigt ner henne i sängen.

    Peter och Amee går mot hamnen och kajen. Amee pekar på skylten lite längre bort som gör reklam för Kim Tours. Han tittar bort mot restaurangerna vid hamnen, men ser inte några tecken på fara. Turister och lokalbefolkning rör sig runt krogarna. Han kan varken se sin stora vän eller någon annan han känner igen.

    Kim står och väntar på dem. Amee kramar om honom och presenterar sedan Peter. På vägen dit berättade Amee att de nog behöver ge Kim bra med dricks för att garantera tystnad. Inte för att hon tror kusinen skulle ange någon i sin egen släkt, men bäst att vara på den säkra sidan. Peter höll med och tänker att oavsett vad det kostar är det ett billigt pris för att komma bort.

    När de kliver ner i motorbåten räcker Peter fram en rejäl bunt med thailändska Baht till kusinen. Kim gör stora ögon och Peter förstår att det var mer än tillräckligt. Översatt till svenska pengar innehåller beloppet i mannens hand runt tiotusen kronor. Mer än en månadslön för en bankdirektör i Thailand. Peter flinar till när Kims ögon glittrar och hans rörelser blir snabbare och servicenivån höjs ytterligare några grader. Han visar dem till ett par bekväma skinnsäten och tar snabbt fram ett par öl ur kylskåpet i fören.

    Motorn startar och Kim kastar loss. Båten börja löpa ut från kajen och de skålar och ler mot varandra. Peter ler med kroppen fylld av kolsyra. Det känns inte som en flykt, utan mer som ett äventyr. Mitt i tanken känner han surret i fickan. Han plockar upp mobiltelefonen och ser att det är Samir som ringer.

    Hej mannen! Jag hör att ni är på väg.

    Avslöjad av motorn, tänker Peter. Japp, vi drar ut på äventyr.

    Jag har gett snuten ett erbjudande som vi ska spinna vidare på när vi kommer hem. Jag vill inte veta vart ni ska, så säg inget om det. Bara åk dit och ligg lågt. Okej?

    Visst, blir bäst så.

    Bra. Ring inte mig, jag ringer dig, säger Samir och avslutar samtalet.

    Samir kör racet och han behöver bara sitta still i båten. Han skrattar till åt liknelsen medan båtens för klyver vattnet och vågorna yr runt dem.

    Det var Samir, meddelar han Amee som redan förstått det. Han bad mig ligga lågt, så tar han hand om problemen med den svenska polisen.

    Samir är en bra vän, konstaterar Amee och lutar sig fram och kysser honom.

    Medan båten snabbt för dem bort från alla hot och närmare en skyddad zon, sippar de på ölen och sitter tysta i sina egna tankar. Ändå svårt att prata med motorn på fullt varvtal.

    Per tänker tillbaka på sin ensamma mordiska resa, konfrontationen med terroristerna och den nya kärleken i hans liv. Han syster Mia dyker också upp i tankarna. Han är glad att hon är på fast mark efter helvetet hon fick genomlida. Pengar kommer de inte sakna framöver. Arvet efter deras vidriga pappa kommer i alla fall kompensera en del av allt onda de tvingats stå ut med. Det sägs att pengar inte kan ge lycka, men nog fan lättar det upp tillvaron en del i alla fall.

    Amee lutar sig mot Peter och tittar upp mot den mörka molnfria himlen. Kim har släckt lanternorna och det enda ljus de kan se är månens och hur den lyser upp de vita svallvågorna. Peter håller om henne och en stor tacksamhet väller över honom. Det spelar ingen roll vad som händer framöver. Han vill stoppa tiden och bara vara kvar i närheten av denna underbara kvinna. Det går knappt att se hennes ansikte i mörkret, men ögonen glimmar av månens ljus. Orden han aldrig tidigare kunnat uttala kommer ut med autopiloten påslagen.

    I love you Amee.

    I love you Peter, svarar hon.

    Kapitel 3

    Koh Lanta och Langkawi - december

    jari keskitalo vaknar tidigt morgonen efter konfrontationen med Samir Libanes. Han hade svårt att somna, men tog hjälp av ett par glas whisky. Marja-Liisa ligger bredvid honom och sover djupt. Ungdomarna lär inte vakna förrän solen står mitt på himlen.

    Han kliver upp och öppnar altandörren. Varma vindar möter den nerkylda luften i rummet. Tack och lov för AC, tänker han. Går bort till kylen och tar en flaska vatten. På väg tillbaka mot altanen gör hans blåsa sig påmind. Han suckar och tar omvägen via toaletten. Så fort han satt på mobiltelefon plingar den till. Han läser sms:et från Stefan, sin vän och kollega inom polisen.

    Det var som fan att du skulle springa på våra gossar under semestern! Att herr Libanes sitter med trumf på hand råder det ingen tvekan om. Bäst om vi pratar ihop oss innan jag tar kontakt uppåt här hemma i kylan. Jag är på jobbet runt halv sju svensk tid, så kör din matte på tidsskillnaden och ring när du kan. Hälsningar Stefan

    Jari insåg att det inte var någon idé att ringa Stefan under natten, oavsett om det hunnit bli kväll på andra sidan. Det samtalet var det egentligen inte bråttom med. Att Peter Nordström nu finns på en annan okänd plats är givet. Samir sitter kanske och dricker kaffe på sitt hotell. För att ändå släcka alla dåliga samveten skrev Jari ett sms om de viktigaste delarna för att Stefan skulle förstå läget.

    Jari funderar på hur de kan gå vidare. Helt klart kan de inte ta några beslut själva, utan de måste så att säga leverera förslaget uppåt i näringskedjan. Han räknar ut att han måste vänta till efter lunch innan han kan ringa Stefan. Bäst att passa på att ha några timmar semester tills det, tänker han och bestämmer sig för ett dopp i havet.

    Samir pratar med Boris via Telegram. Appen är krypterad för att förhindra avlyssning. Han skänker inte en tanke om tidsskillnaden lika respektfullt som Jari Keskitalo gjort. Boris har inga problem med att hans chef ringer honom när som helst under dygnet. Präglad i Spetsnaz

    Enjoying the preview?
    Page 1 of 1