Galna hjärtan

By Dorte Roholte

Flora är Mollys snälla, roliga och lite galna kompis. Tillsammans hittar de på alla möjliga, fantastiska saker. Men gradvis börjar Floras påhitt tänja på gränserna och till sist är det inte alltid så kul längre. Och kanske inte heller så normalt. Flora är vaken på nätterna, hon stjäl och hittar på livsfarliga saker och verkar helt ur balans. Molly vet inte vad hon ska göra, och plötsligt försvinner Flora bara. Vad är det som händer med henne?-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Nov 1, 2023
• ISBN: 9788728260692

Book preview

Dorte Roholte

Galna hjärtan

Översättare: Lina Josefina Lindqvist

SAGA Kids

Galna hjärtan

Copyright © 2021, 2023 Dorte Roholte och SAGA Egmont

Översättare: Lina Josefina Lindqvist

Alla rättigheter förbehålles

ISBN: 9788728260692

1. e-boksutgåva

Format: EPUB 3.0

Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med förlaget samt med författaren.

www.sagaegmont.com

Saga är en del av Egmont. Egmont är Danmarks största mediekoncern och ägs till fullo av Egmontfonden, som donerar knappt 13,4 miljoner euro årligen till utsatta barn.

Kapitel 1

Alltså, Flora, du är ju galen! viskade Molly andfått medan de kröp ihop bakom en kundvagn på köpcentrets parkeringsplats.

Det var tisdag, klockan var 14:46. De hade gått raka vägen från skolan till gallerian, och just nu visste Molly inte om hon skulle skratta eller darra eller både och.

Hjärtat bultade för att de hade rusat och för att hon var rädd. Flora kröp ihop bredvid henne och Molly såg hur en blodådra dunkade i hennes tinning. Kanske var Flora också lite rädd, eftersom allt knas var hennes fel. Som vanligt. Det var alltid hon som bestämde och hittade på alla möjliga, galna saker och Mollys liv hade blivit ungefär tusen gånger roligare sedan hon och Flora blev vänner året innan.

Kanske, tänkte Molly, kommer det här med motorcykelknutten också att bli lite kul, snart, eller om några timmar. Om han nu någonsin slutade leta efter dem. För han hade verkligen blivit arg. De hade fått syn på honom så snart de klev av bussen utanför köpcentret. Han var skallig och nacken var nästan lika bred som huvudet. Hans överarmar var så uppsvällda av muskler att tyget på hans rutiga skjorta såg ut att kunna spricka. Hemska, svarta tatueringar ringlade sig upp för hans hals, runt vilken det hängde en tjock, ful guldkedja. Han stod bredvid en blänkande motorcykel, djupt koncentrerad på att skriva ett sms.

Kolla in muskelberget, hade Flora sagt och gett Molly en puff i sidan med armbågen. Jag ska bara fråga honom en sak.

Nej, Flora! hade Molly ropat, men det var redan för sent.

Flora hade gått fram och ställt sig så nära honom att han inte kunde undgå henne. Molly hade stått på några meters avstånd och tittat på utan att kunna andas.

Är det för knepigt för dig? hade Flora frågat med snäll röst och nickat mot mobilen.

Va? Motorcykelknutten hade blinkat förvånat mot henne.

Jag skulle vilja fråga dig en sak, hade Flora fortsatt och riktat blicken mot tatueringarna kring halsen. Har du en bläckfisk i skjortan, eller?

Va?

Det ser nämligen så ut, hade Flora sagt och spretat med fingrarna. Som om den kämpar för att komma loss!

Stick, tjejen!

Knutten hade stoppat ner mobilen i fickan men blivit stående bredvid motorcykeln.

Flora hade också blivit stående och Molly hade varit nära att dö av skräck och hade helst velat ropa på henne eller dra henne med sig eller båda delar. Men hon vågade inte röra sig.

Nej vänta, det var en sak till. Vet du vad man kallar en MC-knutte på en cykel? En cykeltjuv. Vet du vad man kallar två MC-knuttar på en cykel? Organiserad brottslighet!

Flora drog vitsen som hade blivit runtskickad i klassen via sms dagen innan, med djupt allvar i rösten. Och plötsligt liksom exploderade knutten. Helt röd i ansiktet hade han tagit ett par steg mot Flora och sträckt ut en muskulös arm efter henne. Men Flora var snabb, hon hade redan vänt på klacken och var i full färd med att fly och Molly sprang efter henne med skolväskan dunkande mot ryggen för varje steg. Framför Molly pinnade Flora på långa, tunna ben och när Molly vände sig om såg hon knutten. Hon skrek till och ökade farten och sprang om Flora, men plötsligt hade Flora slitit henne åt sidan och gömt dem bakom den smutsiga kundvagnen där de nu satt. Alla Mollys sinnen var på helspänn och hon var redo att springa för livet om knutten plötsligt skulle dyka upp igen. Det kändes helt fruktansvärt, men också på sätt och vis fruktansvärt skoj.

Jag kollar, sa Flora lågt och reste sig innan Molly hann hindra henne.

Molly höll andan till dess att Flora sjönk ner vid hennes sida igen.

Jag tror han är borta.

Du tror eller vet? undrade Molly.

Vet, men sluta vara så skraj, sa Flora. Vi går väl in i gallerian?

Tänk om han är där då? invände Molly.

Flora suckade uppgivet. Vi är ju omringade av människor därinne. Han kan inte röra oss. Tror du inte att folk skulle hjälpa till om han hotade oss? Två snälla tjejer på tolv år mot en otäck MC-knutte!

Molly gav upp. Förhoppningsvis hade Flora rätt, men hon var inte helt övertygad. Hon reste sig och rättade till kläderna. Floras blå ögon lyste, som om allt bara hade varit ett spännande äventyr. Så ville Molly också gärna tänka. Hon önskade ofta att hon var lite mera som Flora och nu var ett sådant tillfälle.

Kom! sa Flora och drog med sig Molly i riktning mot svängdörren som ledde in i köpcentret. Sista biten sprang de jämsides och Molly kom att tänka på den där killen hon hade sett i gallerian två gånger senaste veckan. Det kändes som om något roterade runt i magen på henne. Han var så sjukt söt och såg ut lite som Justin Bieber, förutom att han var mycket snyggare. Hon var nästan säker på att han hade kollat på henne också, minst två gånger. Kanske var han där i dag igen. Trots att hon berättade nästan allt för Flora hade hon inte sagt något om honom. Man visste aldrig vad Flora kunde hitta på. Troligen skulle hon stega fram till honom och säga: Vet du vad, min kompis Molly är helt tokig i dig!

Molly rös vid tanken, samtidigt som svängdörren spottade ut dem i gallerians mittersta sektion.

Vad är det? frågade Flora och såg på henne.

Inget, skyndade sig Molly att säga. Har du några pengar? Jag har en tjuga och lite till.

Jag fick en femtiolapp av mamma i morse, sa Flora. Kom, vi går till hamburgerstället först. Så kan vi gå i butiker sedan. Jag håller på att svimma av hunger.

Molly nickade. Hon var också hungrig. Hennes mamma gav henne matsäck varje dag men hon åt den så klart aldrig. Oftast slängde hon den i soporna eller så gav hon den till Kasper i klassen som åt allt. Men hon kollade alltid vad som låg inpackat i folien, för det kunde mycket väl hända att mamma förhörde henne på kvällen.

För ett tag sedan hade Molly glömt att kolla och då hade hennes mamma blivit arg och frågat om det var Flora som hade ett så dåligt inflytande på henne, och tyckte att det inte var häftigt nog att äta sin matsäck till lunch. På den tiden hon var kompis med Fie hade hon minsann alltid ätit matsäcken, påstod mamma. Molly hade blivit upprörd och sagt att det inte var Floras fel och sedan den kvällen hade hon alltid kunnat svara på vad som låg i matsäcken. Mikkel, den fega skiten, hade bara skrattat åt henne men Molly var säker på att han inte åt sin matsäck heller, utan dumpade den någonstans på väg till Tekniska skolan. Men det frågade mamma aldrig om.

Ibland hade Molly en svag känsla av att varken hennes mamma eller pappa tyckte särskilt mycket om Flora. Och de visste ändå bara en bråkdel av det som gick att veta om henne. Tack och lov!

Hamburgerbaren låg i andra änden av gallerian och Molly och Flora släntrade dit medan de kikade i butiksfönstren och rotade i korgarna med reavaror utanför affärerna. Molly höll hela tiden koll på om knutten dök upp. Hon kollade efter killen också, men hade varken fått syn på honom eller MC-knutten när de kom fram till hamburgerbaren. Där fanns gott om sittplatser och bakom kassan stod två vuxna killar med varsin fånig pappershatt och pratade. Det luktade frityrolja och en unge skrek i sin barnvagn. Flora hade redan beställt två små cola, två pommes frites och två ostburgare innan Molly hann räkna sina pengar och upptäcka att hon inte hade nog. Det var hennes stora skräck, och nu bultade hjärtat och det var svårt att andas.

Det fattas fem kronor! viskade hon högt till Flora.

Det fattas en femma, vilket vi beklagar, sa Flora högt