Unga berättare 2012

By Regionbibliotek Östergötland

”Young Writers” is an annual short story competition for writers in the age between 16 and 30, living in the county Östergötland in Sweden.
Ten winners is announced among the incoming stories by a jury. One of the winners will be awarded a scholarship for a course in writing.
In this book we present the 10 winner short stories in the competition 2012.
The scholarship in writing 2012 was awarded to Ekaterina Zelenenkaya.

• Language: Svenska
• Publisher: Regionbibliotek Östergötland
• Release date: Jul 15, 2014
• ISBN: 9789198151640

Book preview

Unga berättare 2012

By: Länsbibliotek Östergötland

Publisher by Länsbibliotek Östergötland at Smashwords

Copyright: Länsbibliotek Östergötland, 2014

Publisher: Länsbibliotek Östergötland, 2014

Editor: Marie Eriksson

Cover picture: Ahmet Kurt

ISBN: 978-91-981516-4-0

****

Innehållsförteckning

Förord

Det är en speciell tråd av Ekaterina Zelenenkaya

Ett modernt manifest av Victor Lagerkvist

Hunger av Anna Nygren

Huset på Avenue Eguene av Hanna Stjernfeldt

I rörelse av Hanna Sunnerstam

Ina av Martin Johnsson

Rosa saft av Matilda Köhlström

Rödluvan och vargen av Tove Bruun

Syrakissaren av Lisa Holm

Tändstickorna av Jonna Lindberg

Förord

Unga berättare är en årlig novelltävling för skribenter mellan 16 och 30 år, bosatta i Östergötland. Tävlingen organiseras av regionförbundet Östsam, Länsbibliotek Östergötland och Film i Öst.

En jury väljer ut 10 vinnare bland de inskickade bidragen. En av vinnarna har möjlighet att få ett stipendium för en skrivarhelg. Stipendiaten röstas fram på webbplatsen www.ungaberattare.se.

I den här boken presenteras de tio vinnarbidragen från 2012 års tävling.

2012 års skrivarstipendiat blev Ekaterina Zelenenkaya med bidraget Det är en speciell tråd.

****

Det är en speciell tråd av Ekaterina Zelenenkaya

Min violeta baby-spindel är sjuk.

De var de första ord som Polina, mina granne, muttrade vid min lägenhetsdörr.

Varje människa som känner Polina kan med säkerhet säga till dig att den violetta baby-spindeln är det dyraste och käraste som Polina kunde ha, föreställa och älska. Och nu är han sjuk. Och om han är väldigt sjuk, måste hon ompröva alla hennes värderingar i världen, som ju är en tragedi för vem som helst. Det förstod Polina. Därför var hennes ögon så vida öppna som om hon försökte att se allt i världen som kan existera. Men i verkligheten var hon bara hjälplös framför omständigheterna.

Kan jag komma in?

Men javisst!, sade jag och lät henne flyta, tankspritt, in i mitt kök. Polina satte sig på den närmaste stolen och suckade. Jag visste i det ögonblicket att hon tänkte på sin baby-spindel. Hon tänker ju alltid på honom, men det är helt normalt, tror jag. Låt henne tänka. Hon bryr sig dock inte om andra saker såsom hälsa, shopping, jobb... Det är så konstigt, jag vet även inte vad hon jobbar med. Någon sade till mig att hon sorterar moln på himmlaverket, men han kan ha fel eller hitta på. Jag var alltid för blyg för att fråga Polina.

Jag ställde en kopp mint-te framför Polina. Hon tittade på den för en stund och sedan i mina ögon med ett hopplöst hopp.

Vad kan jag göra?...

Hur kunde jag veta vad att svara?

Tystnad.

Vad har hänt med honom?

Han har blivit mörk. Nästan svart. Och han spinner alltid en tråd.

Alla spindlar spinner ju.

Den här gången spinner han en jätteviktig tråd, tror jag. Förstår du?

Jag förstod.

Nästan.

Imorgon jobbar jag, men jag är så rädd att lämna honom ensam men jag kan inte heller ta honom med mig. Eftersom han spinner...

Polina såg ledsen ut. Hon tittade ner på golvet och fingrade med ärmen på hennes krämvit klänning som är nerfläckad med silverfärg. Den är kanske nerfläckad på grund av hennes jobb, någon sade till mig att hon målar silverbiljetter för en speciell blå buss. Men han kan ha fel eller hitta på.

Vi satt tillsammans en halvtimme till och pratade om hennes violetta baby-spindel. Att han har gulliga ben. Hur han framträdde en gång på Polinas skrivbord. Hur roligt det var när han såg en ballong första gång och kunde inte förstå vad det var. Och sedan lämnade Polina, helt tyst lämnade hon, hon glömde