Dolda kameran

By Niki Loong

Stinsen är inte den som hetsar upp sig för inget. Han gillar mest att tillbringa sin tid i sin källare, där han spelar på börsen eller leker med sina prylar. En dag installerar han en kamera på en tågperrong innan i Stockholm. Han vill mest se om det fungerar, och det gör det – alltför bra. En dag, när han slötittar på strömmen med bilder från rusningstrafiken, ser han något mycket konstigt: en man hamnar plötsligt på tågspåret, där han snart avlider. Stinsen kan inte riktigt avgöra om det var en olycka – eller om det i själva verket var ett mord han just bevittnade ... Niki Loongs "Dolda kameran" är en av novellerna i antologin "Det allseende ögat är slutet", författade av Novellmästarna (2016).-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Feb 22, 2021
• ISBN: 9788726780925

Book preview

författaren.

Dolda kameran

– Ja vad fan säger man, sa Skådisen. Vad fan säger man.

Han höll för näsan och klev in i hissen där man tydligt kunde känna att Stinsen nyligen åkt.

– Vi får nog fan slänga upp ytterligare ett gäng Wunderbaum på innertaket här, sa han samtidigt som han andades genom sin silkiga scarf.

Vi log mot varandra och jag kunde höra hur han drog djupt efter andan när han steg ur hissen på sitt våningsplan. Jag höll fortfarande andan och började bli lite yrslig.

Stinsen ja, han verkade inte vara inte den sortens man som bröt ihop i första taget. Inte efter att ha blivit lämnad av två fruar och blivit försörjningsskyldig för fem barn, inte ens efter att ha blivit bortrationaliserad tre gånger. Nu senast hade han erbjudits avtalspension och han berättade för den som orkade lyssna att han tyckte det var underbart att inte behöva oroa sig för sin försörjning, inte behöva söka arbete och inte behöva gå upp så okristligt tidigt om mornarna längre.

Detta var något som drev hans unga och vackra hustru nästan till vansinne. Han bröt inte ens ihop nu, när hans nästan alldeles nya fru i frustration slog honom, klöste honom i ansiktet och hotade att ringa någon vän för att hugga av hans händer och fötter, om hon inte fick full dispositionsrätt till hans konton.

Konton, tänker man väl då så där reflexmässigt. Konton? Stinsen hade väl inte några pengar att bråka om?

Men se, det hade han. Att handla med aktier var från början ett intresse men hade numera vuxit till en mycket lönsam passion. Han hade pengar som gräs, men var snål – ekonomisk som han föredrog att säga – när det kom till att dela med sig.

Äktenskapsförord är en välsignelse, tänkte Stinsen och började att planera för skilsmässa. För första gången skulle han vara den som begärde skilsmässa, han som kastade ut, kapade band och vände ryggen till. Det kändes faktiskt ganska bra. Nästan lite extra bra eftersom han genom skilsmässan även kastade sin unga hustru ur landet. Av de stipulerade två åren hon var tvungen att vara gift med honom för att få stanna permanent i landet återstod ett år och nio månader.

Men för att återgå till hustruns hot. Adjunkten hörde henne när hon uttalade dem. Han hörde och skrev i sin dagbok att Stinsen hotats med stympning av hustrun om han inte frivilligt lämnade ifrån sig kontonummer, inloggningsuppgifter och koder till bankkort. Denna dagboksanteckning kom