Discover millions of ebooks, audiobooks, and so much more with a free trial

Only $11.99/month after trial. Cancel anytime.

Vingklippt
Vingklippt
Vingklippt
Ebook381 pages4 hours

Vingklippt

Rating: 0 out of 5 stars

()

Read preview

About this ebook

”Vingklippt” är första boken om kriminalinspektör Ingela Lund, där läsaren får följa hennes arbete hos Stockholmspolisen och livet som ensamstående mamma. Det är en svart och omskakande berättelse om ett av de vidrigaste brott man kan tänka sig.

En femårig thailändsk pojke hittas död i en skogsdunge och skadorna på kroppen visar att han har utsatts för grovt våld. Kvällen innan har hans familj haft fest tillsammans med grannarna och ingen av dem kan riktigt påminna sig hur och när pojken försvann.

Då kriminalinspektör Ingela Lund får fallet på sitt bord inser hon snart att brottet är sexualrelaterat. Frågan är om gärningsmannen redan är känd av polisen eller om han finns bland pojkens närmaste? Nu gäller det att snabbt hitta förövaren – innan fler oskyldiga barn drabbas.
LanguageSvenska
Release dateAug 26, 2020
ISBN9789178296040

Related to Vingklippt

Titles in the series (2)

View More

Related ebooks

Related categories

Reviews for Vingklippt

Rating: 0 out of 5 stars
0 ratings

0 ratings0 reviews

What did you think?

Tap to rate

Review must be at least 10 words

    Book preview

    Vingklippt - Annika Alm

    längre.

    1.

    Lördagen den 28 augusti kl. 10.15

    Dunk, dunk, dunk … Rödvarm brände solen genom ögonlocken. Blandningen av damm och ozon kittlade hennes näsborrar. Hon ville dröja kvar där och inte vakna.

    Dunk, dunk, dunk … ljudet väckte minnen till liv, alla dessa olika läten. Såsom de långa svepande bladens rasslande i den ljumma vinden, stilla, liksom värdigt, i en aldrig avslutad rörelse. Luften som var behaglig först, före värmen och sedan den tryckande hettan. Gryningens plötsliga och gälla fågelskrik i djungeln, som alltid var lika överraskande genomträngande. De morgontydliga arbetsljuden, av trä som slog mot trä. För sin inre blick, såg hon det hårda mörka träslaget så svårt att forma. Hon såg moderns leende och kände smaken av riset på tungan.

    Dunk, dunk, dunk … Ljudet blev allt starkare. Var plötsligt alldeles för nära. Suree slog upp ögonen. Morgonsolen bländade henne, rullgardinen var bara nerdragen till hälften. Sakta vred hon på huvudet och såg på mannen som låg bredvid henne. Varje utandning rosslade i bröstkorgen och lät som grus i rullning. Ansiktsfärgen gråaktig trots sommarens generositet med solljuset. Håret hade blivit glesare sista året.

    Dunkandet övergick i en hård smäll som fick henne att rycka till. Åkes ögonlock darrade till och han muttrade något som hon inte förstod. Hon insåg att det gällde att få slut på det som försiggick därute innan han vaknade.

    Suree slog täcket åt sidan och satte fötterna i golvet. Försökte gnugga sömnen ur ögonen. Viskande röster hördes på andra sidan dörren. Resolut reste hon på sig och mötte sin egen spegelbild i helfigur. Det svarta halvlånga håret vilade tungt på axlarna. Linnet som räckte över de späda höfterna satt löst och spegeln avslöjade att hon inte hade några trosor på sig. En hög med kläder låg på stolen och hon drog på sig ett par bomullsshorts. Vände bort blicken från sig själv och öppnade dörren.

    Två par mörka ögon mötte avvaktande hennes. När pojkarna såg att det var hon slappnade de av. Den äldre höll den yngre broderns armar i ett fast grepp. Vid hans fötter låg trätornet till kubbspelet. Bokhyllans gavel snett bakom pojkarna hade flera tydliga märken och hack. Ilskan sköt upp inom henne. Varför skulle han vara så omöjlig och hela tiden ställa till problem?

    Snabbt var hon framme hos honom, tog ett bestämt tag om hans båda axlar och vände honom mot sig.

    – Varför, frågade hon på thai samtidigt som blicken sökte hans. Du vet vad som händer och ändå gör du så här. Varför Pong?

    Pojken stod först alldeles stilla, slöt sedan ögonen och började röra kroppen fram och tillbaka. Han knep ihop ögonen hårt och ett kvidande ljud trängde igenom hans sammanpressade läppar. Suree släppte taget om honom med en otålig gest och vände sig till den äldre pojken.

    – Har ni ätit frukost?

    Chang nickade.

    – Pong också?

    En axelryckning.

    Hon gick vidare ut i köket. Köksbordet var belamrat med juice, mjölk, flingor, kex och två tallrikar. Där simmade små sjöar av mjölk och på golvet låg leksaker utspridda. Snabbt plockade hon undan maten och samlade ihop leksakerna. Hon fyllde på vatten och kaffe i bryggaren och knäppte på den. Chang satte sig vid köksbordet medan Pong sprang runt med ett tjutande ljud. Pojkens rörelser och ljud gick henne på nerverna.

    – Sluta nu, sa Suree häftigt. Lugna ner dig. Kan du aldrig vara stilla?

    Chang tog tag i brodern och fick honom att stanna upp. Han hällde upp lite juice i ett glas som Pong girigt drack.

    Suree gick ut i badrummet. Medan hon borstade tänderna funderade hon över hur hon skulle få Pong lite lugnare. Åke var irriterad över pojken, det visste hon. Hon visste också att hans irritation fungerade som en trigger på Pong. Det kände hon lika tydligt som om det hade handlat om henne själv. Hon spottade ut tandkrämen och såg sig i spegeln på badrumsskåpet. Tänkte samma tanke som hon tänkt så många gånger förr: Det bästa vore om han aldrig hade blivit född. Trängde automatiskt undan tanken och gick tillbaka ut i köket. Där var det tomt. Pojkarna hade satt sig framför teven i vardagsrummet.

    Hon hällde upp kaffe i en mugg och tände en cigarett. Njöt av att bara sitta så här och vakna. I veckorna hade hon svenskundervisningen på SFI och snart skulle hon kanske börja städa på ett av stans tjusigare hotell. Det var inte riktigt klart än, men hon hoppades att det skulle bli så. Inte minst för pengarnas skull. Hon hade inte berättat något för Åke än, utan drog på det tills det blev helt bestämt. Hennes lyckliga stjärna hade gynnat henne i fråga om det här städjobbet och den hade uppenbarat sig i form av en landsmaninna. Suree hade mött henne på SFI och den nyfunna väninnan skulle nu åka tillbaka hem. När Suree blev tillfrågad nappade hon direkt.

    Åke stod i dörröppningen och gäspade. Suree reste sig för att sätta fram en kaffemugg åt honom också. Hon hoppades innerligt att han ännu inte hade sett märkena i bokhyllan. Han satte sig utan ett ord och tände en cigarett. Suree betraktade honom i smyg. Tyckte att han hade blivit tråkig. Fast, å andra sidan, blev allt annorlunda då de kom till Sverige. Hon hade aldrig kunnat föreställa sig att man kunde leva så instängt som svenskarna gjorde. Så tvärtemot livet i Thailand. När hon tre år tidigare träffade Åke hade hon först tyckt att han var som de flesta män. Skillnaden uppstod då hon förstod att han ville ta henne med sig hem.

    – Benny och Nettan undrade om vi vill grilla tillsammans med dem ikväll, sa Åke.

    – Visst.

    Suree blev lite gladare, äntligen något som bröt av lite. Annars bestod nöjena oftast av ett besök på pizzerian strax bredvid eller på puben nere i centrum.

    – En av grabbarna fyller visst år.

    Åke hostade skrällande.

    Telefonen ringde och de hörde hur Pong svarade ute i vardagsrummet. Strax kom han infarande i köket, som skjuten ur en kanon, och meddelade att Magnus skulle komma med godis till honom.

    Åke spände blicken i honom.

    – Vad … är han kvar i luren eller?

    Utan att svara sprang pojken runt bordet likt en liten mänsklig värmemissil som förlorat fokus. En stol välte och föll i golvet med ett brak.

    Åke for upp och försökte ta tag i honom.

    – Stopp, ta det lugnt för sjutton!

    Han fick tag i armen på Pong.

    – Lugna ner dig och svara! Är Magnus kvar i telefonen?

    Pojken nickade först och skakade sen på huvudet.

    – Jamen svara då, ja eller nej?

    Åke släppte pojkens arm och gick muttrande ut i vardagsrummet, där den bärbara telefonen låg på soffbordet. Samtalet var inte avslutat.

    – Hallå, Magnus?

    – Det tog en jävla tid. Hämtade grabben dig inne i stan? Eller satt du redan på puben?

    När Åke hörde broderns röst lugnade han ner sig lite.

    – Är det okej om jag kommer över ett tag ikväll, frågade Magnus.

    – Visst, gör det du. Vi ska grilla med Benny … grannen du vet. Men det är väl bara att hänga på.

    – Bra. Jag orkar inte med fler gnälliga kärringar just nu.

    – Nähä … nä …

    I sitt stilla sinne, undrade Åke om brodern och svägerskan alltid bråkade nuförtiden. På sista tiden hade Magnus besökt dem flera gånger i veckan. Och Åke visste inte riktigt vad han tyckte om det. Men ikväll var det ju fest, så det var väl okej.

    – Jag lovade att ta med lite godis till Pong och även till storebrorsan förstås, men då får jag väl ta med lite vuxengodis också?

    Åke skrattade till.

    – Gör det du, det slinker alltid ner.

    När samtalet var avslutat fick han syn på märkena i bokhyllan.

    Vad i helvete? Den där jäkla ungen skulle ta mig fan få lära sig!

    Han vände sig vredgat till Chang som satt i soffan och tittade på film.

    – Vem har gjort det där?

    Chang såg på honom utan att svara.

    – Är det Pong?

    När Åke inte fick något svar lutade han sig över Chang.

    – Eller är det du som har gjort märkena därborta?

    Chang skakade på huvudet.

    – Nej kunde just tro det, då är det Pong alltså.

    Åke rätade på sig och skakade på huvudet.

    – Fy fan vilken jävla unge, muttrade han och gick tillbaka ut i köket.

    Suree hade lyckats med konststycket att få Pong att sitta still ett tag. Hon såg oroligt upp när Åke kom tillbaka.

    Han ställde sig framför henne och pekade på Pong.

    – Vet du vad han där har gjort?

    – Nej …

    – Nehej, kom då får du se.

    Han tog hårdhänt tag i hennes arm, drog upp henne från stolen och föste ut henne i vardagsrummet.

    – Ser du? Ser du märkena där? Det där går inte att laga, förstår du? Jag måste ta mig fan köpa en ny jävla bokhylla.

    Tigande stirrade Suree på de förhatliga märkena i den tunga teakmöbeln. Rejält förbannad över tonen och att han tog så hårt i henne.

    – Ser du, upprepade Åke. Det där får banne mig du betala.

    Hon ryckte åt sig armen och gick utan ett ord tillbaka ut i köket.

    2.

    Lördagen den 28 augusti kl. 10.15

    Väckarklockan ringde. En allt gällare signal fick det lilla reseuret att uppfordrande studsa på nattduksbordet. Nettan sträckte blundande ut en hand och stängde av den. Solen letade sig in mellan gardinernas glipa och hon öppnade ögonen, ljuset avslöjade en vacker sensommarmorgon därutanför. Hon gäspade stort och slöt ögonen igen. Det är ju lördag, tänkte hon slött.

    Precis när hon var på väg att försvinna bort igen väcktes hon av Bennys snarkning. Högerarmen vilade över ögonen medan munnen släppte ifrån sig timmerstock efter timmerstock. T-tröjans ärm hade åkt upp och avslöjade tatueringen på överarmen, ett slags ormliknande rankor som slingrade sig i ett komplicerat mönster. Väldigt sexigt på Benny. Motivet var asiatiskt och hade en heroisk innebörd, så mycket hade Nettan uppfattat i den lilla turkiska tatuerarboden. Minnet av de svarta kvällarna i Alanya två år tidigare återuppväckte känslan av välbehag. Då, när Benny lät göra tatueringen, hade de båda varit lite småfulla efter en middag nere i hamnen. Omslingrade hade de vandrat i de vindlande gränderna, upp till den lilla tattoo-lokalen som låg på en höjd i gamla stan. Pojkarna hade varit trötta och tysta suttit uppkrupna i tatuerarbodens fönster, medan blickarna nyfiket följde tatuerarens arbete.

    De hade överhuvudtaget hållit sig ovanligt lugna den veckan, mindes hon. Turkarnas inställning till barn hade varit en oväntad bonus, överallt möttes pojkarna av glada leenden och färgglada klubbor. Själv hade hon inte vågat den gången men tanken på att de skulle ha likadana motiv lockade. Återigen fastnade blicken på Bennys muskulösa överarm. Det sög till i maggropen. Tyvärr hände det inte särskilt ofta att de där armarna höll om henne nuförtiden. Han behövde då inte göra särskilt många knop på styrketräningen för att få till den rätta profilen, konstaterade hon avundsjukt. Själv fick hon kämpa som ett djur. Periodvis försökte hon träna och däremellan åt hon. Summan av kardemumman var att hon var långt ifrån sitt plattmagade ideal.

    Ett ilsket vrål inifrån pojkarnas rum förde henne brutalt tillbaka till verkligheten. Med ett ryck satte hon sig upp i sängen.

    Jäklar, det var Jespers födelsedag! Hon hade glömt det nu på morgonen.

    Hårdhänt skakade hon liv i den snarkande mannen.

    – Benny vakna!

    Irriterat slog han med högerarmen i luften.

    – Vad är det … fan kan man inte få sova ifred?

    – Vakna. Vi måste fira Jesper, han fyller ju år.

    – Ja ja, muttrade Benny och vände sig på sidan.

    Nettan drog på sig ett par urtvättade joggingbyxor. En ny snarkning hördes från sängen varpå hon ilsket knölade ihop Bennys träningsbyxor och kastade dem på honom. Han ryckte till.

    – Vad … vad är det?

    – Skärp dig nu. Upp och hoppa.

    Grymtande drog han på sig byxorna.

    – Ta det lite lugnt va.

    När Nettan öppnade sovrumsdörren såg hon hur Fredrik, minstingen, slank in i badrummet. Inne i pojkarnas rum satt födelsedagsbarnet och plockade isär sitt redan trasiga leksakssvärd, frustrerad över bristen på uppmärksamhet en sådan viktig dag.

    Han såg snabbt upp när dörren öppnades.

    – Varför kommer ni aldrig, undrade han otåligt.

    Jesper hade legat vaken i timmar. Med en enda het önskan och det var det nya Tigerdrakenspelet, Tigerdragon 2. Han och pappa skulle spela hela dagen och turas om att vara Tigerdraken. Bara han och pappa. Ingen annan! Det var hans födelsedag och då hade Jesper bestämt att det skulle bli så.

    – Snart … du får vänta lite till.

    Hon fortsatte ut i köket och plockade fram paketet med tårtbottnar, en burk sylt och vispgrädde. Irriterad över att det alltid blev så här, hur mycket hon än försökte planera. Hon ville att de skulle sjunga för födelsedagsbarnet och uppvakta vid sängen. Som hennes mamma hade gjort. Benny brydde sig inte, det var upp till henne att få saker och ting att fungera. Varför hade hon inte gjort tårtan redan igår kväll? Ungarna var för jobbiga, intalade hon sig. Men hon visste att det inte var riktigt sant, allt hade strulat kvällen innan. Benny hade inte kommit hem till middagen utan långt senare och hon hade blivit stirrig. Födelsedagstårtan glömdes helt enkelt bort.

    Hon längtade så efter att älska med honom. Riktig älskog. Inte bara ett lopp där allt gick ut på att gå i mål. Sängvärmen satt kvar i huden på henne och längtan efter närhet blev påtaglig. Nettan ställde sig framför spegeln i hallen. Betraktade kritiskt bilden av sig själv, en trött något överviktig kvinna i trettioårsåldern. Håret var på utväxt och varken långt eller kort. En tråkig råttfärgad utväxt bredde ut sig allt längre, men topparna bjöd i gengäld på en mix av både bordeaux, blonda inslag och svart tulpan. En intressant färgkarta. Den representerade både hennes sinnestillstånd och trevande ansatser att närma sig ouppnåeliga förebilder. Med en suck drog hon i en hårtest och återvände till köket.

    Benny rörde sig äntligen inne i sovrummet. Bra, då hade han i alla fall inte somnat om. Hon vispade grädden och bredde den över sylten på bottnarna.

    Benny dök upp i sällskap med Fredrik.

    – Ta fram presenten, sa Nettan med ryggen mot honom.

    – Vad?

    – Ta fram presenten. Jag är snart klar.

    Han satte sig vid köksbordet och skakade fram en cigarett ur paketet.

    – Äh … vad fan …

    Nettan vände sig långsamt om.

    – Har du inte köpt spelet?

    Han öppnade köksfönstret, tände cigaretten och lutade sig ut.

    – Nej.

    – Men varför har du inte sagt något? Det är ju nu han ska få det.

    Snabbt gick hon igenom vad Jesper mer skulle få. Ett nytt plastsvärd, vilken tur att hon hann köpa det dagen före. Plus en liten krigsfigur i plast som han hade fastnat för när de var i Nacka köpcentrum - Titta mamma där är ju Tigerdraken, hade han utropat. Dessutom hade hon hunnit införskaffa en ny t-tröja med drakmotiv och ett par nya jeans. Men höjdpunkten var givetvis spelet som Benny hade lovat att skaffa.

    – Direkt efter frukost är det du som fixar det, sa hon irriterat.

    – Ja, ja … ta det lugnt nu.

    Han fimpade cigaretten mot fönsterbläcket. Återupplevde med stigande bitterhet gårdagens möte med Anna Pettersson, ekonomisk handläggare på socialförvaltningen. Hur hon faktiskt hade vägrat att ge honom de pengar han hade rätt till. Socialbidraget var villkorat och Benny hade inte sökt några arbeten den här veckan. Det var meningslöst. Han fick ju ändå aldrig något. Först hade han försökt att spela ut sitt säkra kort och charma den tjugosjuåriga socialsekreteraren. Ganska övertygad om att hon inte skulle vara opåverkad. När det inte fungerade hade han övergått till en mer aggressiv hållning. Utan att ens då lyckas med att tillskansa sig de eländiga hundralapparna. När han slutligen lämnade socialkontoret var Jespers present totalt utraderad.

    Nettan vände sig till Fredrik.

    – Var är din present?

    Han sprang ut och kom strax tillbaka med lösgodispåsen han själv plockat ihop.

    Nettan tände de åtta ljusen i tårtan och kände Bennys arm runt midjan.

    – Hey you sexy thing … det ordnar sig, jag lovar.

    Han kysste henne i nacken och stack tungan i hennes öra. Suget efter honom var tillbaka på nolltid. Men hon låtsades inte om det.

    – Kom nu.

    Nettan och Fredrik sjöng ja må han leva medan Benny öppnade dörren.

    Jesper hade blivit alldeles svettig av att vänta så länge. Han slängde sig ner under täcket och drog lakanet över huvudet. Tigerdraken, sjöng det inom honom. Pappa och jag ska spela hela dagen! Med ett tjut slängde han undan täcket. Fredrik var först framme och räckte över godispåsen som fått en röd rosett om sig. Jesper tog emot utan att öppna den. Sen slet han upp paketen i rask takt utan att se efter vad han fick.

    Nettan gav Benny en uppfordrande blick.

    Benny harklade sig lite skamset.

    – Jo grabben, sa han. Jag … tänkte att du och jag ska gå tillsammans till affären och välja ut något.

    – Tigerdraken!

    Jesper hoppade genast ur sängen och började klä på sig.

    – Vänta lite, sa Nettan och plockade upp de nya jeansen och tröjan från golvet. Ta på dig de här! Och du ska väl ändå smaka på tårtan först i alla fall?

    Jesper tvekade en tiondels sekund.

    – Kom så äter vi tårtan ute i köket.

    Väl där vände hon sig till Benny.

    – Du måste köpa korv till ikväll också.

    Han ryckte på axlarna.

    – Visst, om du ger mig pengar, jag har inte en spänn.

    – Vadå, fick du inga pengar igår?

    – Nej vad fan … den där lilla nollan på soss suger.

    Nettan kände tendenser till migrän. Varför skulle han alltid strula till det? Hon kunde inte förstå det.

    – Jaha, annars är det ju rätt enkla regler som gäller. Du söker jobb och kvitterar ut pengar om du inte får napp. Eller hur?

    Det vassa tonfallet dröjde sig kvar, låg som en smygfis i luften när pojkarna kom och satte sig vid bordet. Jesper var nu iklädd sin nya tröja och jeans.

    – Knip igen nu, mumlade Benny. Det är ju för helvete grabbens födelsedag. Eller hur Jesper?

    Pojken nickade ivrigt med ansiktet fullt av grädde.

    Benny skrattade och fortsatte tillkämpat

    – Äter du tårta med hela ansiktet? När du är klar sticker vi och köper Tigerdragon 2. Okej?

    Jesper slickade i sig det som fanns på tallriken.

    – Okej.

    I nästa sekund var han framme vid ytterdörren.

    – Kom då pappa!

    Benny reste sig motspänstigt och gjorde sonen sällskap.

    3.

    Lördagen den 28 augusti kl.18.15

    Det hade regnat en skur på eftermiddagen och temperaturen orkade knappt klättra uppåt igen. Kvällssolens strålar försökte leta sig in i de kalla mörka hörnen utan att lyckas och skuggorna växte sig allt större. Bostadsområdet låg på höjden, ett par minuter från centrum. Där nerifrån skymtade man endast hustaken med dess skorstenar ovanför trädkronorna.

    Arkitekterna hade siktat in sig på att förvandla de kommunala hyreslägenheterna till att likna ett radhusområde. Husen var inte högre än tre våningar och till ytterdörrarna i bottenvåningen slingrade sig små gångstigar, medan det på första och andra våningen gick loftgångar. Men dessa kvarter var, trots ambitionerna vid ritbordet, inte ett välmående egnahemsområde. Platsen utgjorde snarare ett av många förortsbestånd med ständigt växande problem. Atmosfären andades mer resignation än hopp.

    På gräsplätten utanför Surees och Åkes ytterdörr tronade en gemensam murad utegrill. Där höll Nettan på att packa upp grillkorv, bröd, senap, ketchup, chips, läsk och öl ur en korg. Pojkarna sprang rastlöst fram och tillbaka medan Benny hade fullt upp med att få fyr i grillen.

    Jesper jagade Fredrik med sitt nya svärd.

    – Jag är Tigerdraken, vrålade han. Och jag är starkast i världen.

    Han fångade in sin yngre bror och slog till honom över ryggen med plastsvärdet.

    Fredrik ramlade och kippade efter andan, ansiktet blev allt rödare. Jesper stannade upp. Påtagligt orolig lät han svärdet rappa mot gräset istället. Snart hade Fredriks ansiktsfärg antagit en djupt mörkröd nyans och Jesper ropade:

    – Mamma kom! Han har fått ett anfall igen.

    Nettan sprang omedelbart fram till sin yngste son.

    – Andas lugnt, manade hon skärrat.

    Ena handen letade febrilt i jackfickan efter astmasprayen utan att hitta den, medan den andra strök Fredrik över ryggen.

    I samma stund kom Åke och Suree ut tillsammans med Pong och Magnus. Åkes bror höll upp två flaskor i luften med ett brett leende.

    – Tänkte bidra med lite bränsle.

    Benny såg förtjust ut.

    – Kanon. Annars har jag en dunk med Arnes droppar.

    – Arne nere i Lugnet du vet, förklarade Åke för brodern. Honom kan man alltid lita på, har alltid nån dunk hemma och hans eldvatten duger gott.

    Pong stämde upp ett tjut och lät som ett tåg i en tunnel. I sicksack sprang han ut på gräsplätten, bakom honom hängde ett långt snöre och i änden satt en drake.

    Fredriks andhämtning hade lugnat sig något, men Nettan vågade inte chansa. Hon reste sig, lade armen runt honom och gick mot hemmet två huslängor bort.

    – Fredrik måste ha astmaspray, ropade hon uppfordrande till Benny.

    – Visst, svarade han förstrött.

    Nettan kastade en forskande blick på honom. Hans uppmärksamhet hade flyttats från grillen till Suree. Och hon noterade med ett sting av avundsjuka hur jeansen med den låga höftlinningen satt på Suree. De smala höfterna som ledigt lät sig omfamnas av det hårda tyget. Blicken vandrade kritiskt vidare och hon noterade thailändskans tighta linne under jeansjackan, och ovanför detta det blanka svarta håret som okonstlat hängde ner på axlarna. Hon ser ut som en liten flicka, tänkte Nettan missunnsamt och försvann runt knuten.

    Magnus satte fram flaskorna och vred av kapsylen på vodkaflaskan.

    – Nej nu tar vi oss en jävel. Finns det någon juice?

    Benny radade upp plastmuggar på den murade grillkanten.

    – Ingen juice men läsk.

    Magnus fyllde muggarna till hälften med den klara vätskan och därefter fruktsoda upp till randen.

    – Skål då.

    De andra tog varsin mugg och skålade. När Jesper såg att Benny hällde upp läsk i muggarna rusade han genast fram.

    – Jag vill också ha!

    Upphetsningen över att vara dagens huvudperson visade sig på de glansiga ögonen och de två röda fläckarna på kinderna, som om han skulle ha feber. Men också på rösten efter allt skrikande, han satsade all energi på att inte förlora huvudrollen. Och det tog på krafterna. Han slet åt sig en tom mugg.

    – Läsk … läsk … läsk! upprepade han monotont och slog muggen mot grillkanten.

    – Ta det lugnt, sa Benny irriterat och hällde upp fruktsoda åt honom.

    Jesper drack en klunk och sprang sen tillbaka till de andra. Nu hade Pong lyckats få upp draken i luften.

    – Han gillar den, sa Magnus och nickade mot Pong.

    Suree log.

    – Visst, tack så mycket.

    – Äsch … det är bara roligt om man kan glädja barnen åtminstone.

    Magnus tände en cigarett medan han roat följde pojkarna med blicken. De kivades, som gläfsande hundvalpar, om att hålla draken.

    Åke drack ur och ställde ner muggen med en smäll.

    – Den satt. Nu vill jag ha en i det andra benet också.

    – Inga problem, flinade Benny och tömde sin grogg. Jag hakar på.

    Jesper var genast tillbaka och sträckte fram muggen.

    – Mer läsk! Var är Chang?

    Suree förstod att hennes äldste son hade dröjt sig kvar i lägenheten. Chang var Pong motsats i så gott som allting. Han var inte särskilt förtjust i umgänge av något slag.

    – Han kommer snart, sa hon.

    Jesper sprang tillbaks till Fredrik och Pong, som nu lekte betydligt lugnare, och försökte dra ner Pongs drake på marken utan att lyckas. Pong sprang fortare och fortare, i allt snävare cirklar, och lyckades med att hålla kvar draken i luften.

    – Hej Pong, ropade Benny upprymt, är det Tigerdraken själv va?

    Jesper tvärstannade. Sen gick han fram och drog i faderns tröja. Benny ignorerade honom. Spriten gjorde att Benny uppfylldes av ett sprudlande lekhumör. Högljutt sprang han fram till Pong och låtsades vara rädd för honom.

    – Tigerdraken, hojtade han än en gång. Oj oj oj… här får man allt passa sig!

    Pong skrattade så att han nästan kiknade och lät som en tågvissla.

    Jesper tittade tyst på dem. Svalde flera gånger. Ville inte börja gråta.

    Det är jag som är Tigerdraken, tänkte han och det bultade i huvudet. Jag är Tigerdraken! Inte den där lille skiten.

    Korvarna som Benny hade lagt på grillen började ryka betänkligt.

    – Hörru grillmästaren, ropade Åke. Korven brinner upp.

    Benny avbröt leken och återvände

    Enjoying the preview?
    Page 1 of 1