Vetenskapligt Skrivande

By Finn Olsson

Vetenskapligt skrivande av kandidatuppsatser, magisteruppsatser, examensuppsatser och magisteruppsatser underlättas.

 

Det finns många olika sätt att slutföra en akademisk utbildning, och inget är mindre värdefullt än det andra. Alla är lika viktiga och kan förändra livet för respektive student. Ändå är det så många elever som kämpar för att ens sätta sig ner för att göra ett sådant arbete. De lämnas ensamma av professorer och föreläsare och inte ens deras handledare kan hjälpa dem tillräckligt.

 

Trots att det är ett särskilt viktigt ämne finns det alltså inte mycket litteratur som dessa elever kan vända sig till. Detta kan leda till ångest och stress. Att skriva en kandidatuppsats kan dock också vara väldigt roligt, eftersom det i slutändan är ett ämne som man studerar under lång tid och som följaktligen innebär en hel del egenintresse.

 

Innehållet i boken är:

• Den vetenskapliga stilen
• Att bevisa din argumentation
• Citerar korrekt
• Att övervinna hinder i skrivandet
• Skapa en översikt
• Ett genusmedvetet språk

 

För att se till att skrivandet av en vetenskaplig text inte ska bli ihågkommet som en tid fylld av skräck och problem syftar den här boken till att förklara några grundläggande principer och ge tips och metoder för dem som själva befinner sig i denna svåra fas av sitt liv.

• Language: Svenska
• Publisher: Finn Olsson
• Release date: Sep 29, 2022
• ISBN: 9798215522615

Book preview

Vetenskapligt

Skrivande

––––––––

Finn Olsson

Innehåll

Introduktion

Den vetenskapliga stilen

Abstrakt, objektiv och trogen mot temat

Att bevisa argument

Hypoteser

Föreläsa och kritisera

Hänvisa till källor

Kritisera inom ramen för en diskussion

Slutsatsen

Citerar korrekt

Direkt hänvisning

Indirekt hänvisning

Hinder för att skriva

Fyradelare, tankekarta och regeln om nio

Slutlig korrigering

Strukturen för ett professionellt dokument

Exponering

Inledning

Sammanfattning

Analys

Slutsatsen

Bibliografi och källor

Intresseförklaring

Ytterligare ett kapitel om gendering: Ett genusmedvetet språk

Avslutande ord

Introduktion

Även om man i skolan lär sig att skriva, hålla i en reservoarpenna eller en biroll och under tiden även skriva på ett tangentbord, har många människor fortfarande svårt att överföra sina tankar till papper eller en skärm. Till och med i skolan distanserar sig de få barn som verkligen aktivt och frivilligt skriver ner sina tankar eller till och med kopierar meningar från någon av läroböckerna starkt från sina klasskamrater. Det är därför inte förvånande att studenterna inte heller är förskonade från detta problem.

Att skriva sitt eget examensarbete, oavsett om det är för kandidatexamen eller magisterexamen, är höjdpunkten i varje studerandes liv. De många terminerna och alla år av aktiva förberedelser har lett fram till detta ögonblick. Trots dessa förberedelser lämnas eleverna tyvärr ensamma. Istället för att kandidatuppsatsen ska återspegla vad man lärt sig och därmed vara lätt att genomföra, är denna process en synnerligen stenig väg för många unga människor.

Problem och komplikationer med skrivandet förekommer faktiskt ganska ofta inom varje utbildning och är därför också en mycket central orsak till att man måste studera betydligt längre än nödvändigt eller till att man avbryter sin utbildning. Detta händer allt oftare, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Dessa ungdomar är väl förberedda för denna svåra uppgift. Varje enskild läxa och varje enskilt prov förbereder dem för den verkliga uppgiften: att skriva sin egen avhandling. Detta problem finns dock inte bara bland studenter, utan bland studenter i alla åldrar i alla skolor i landet. Det är bara genom att skriva läxor och tentor som väldigt få ungdomar verkligen skapar en rutin och sedan håller sig till den. En rutin, och därmed en direkt stilistisk struktur, är nödvändig i en kandidat- och/eller magisteruppsats. Det är just denna rutin som så många drar sig för, och det är därför man i slutändan använder halvhjärtade ursäkter för att övertyga psyket om att det finns viktigare saker än att skriva en text på ett riktigt genomtänkt sätt.

De vanligaste ursäkterna låter oftast på samma sätt: plötsligt finns det så mycket viktigare saker att göra. Det spelar ingen roll om det är det årliga samtalet med mor- och farföräldrarna, besöket hos föräldrarna, inköpen, att ta ut soporna, titta på fåglarna som sitter på en gren utanför och sjunger en glad sång, eller till och med stirra på taket eller en grå, dyster vägg. Allt detta är ursäkter som eleverna använder för att undvika att ta itu med de verkligt viktiga sakerna i livet.

Nyckelordet här är inte ens att dagens unga människor, enligt äldre generationers uttalanden, inte längre kan bära ansvar och att de därför inte tar sig an dessa uppgifter, utan snarare att skrivandet helt enkelt inte längre är ett nöje för människor. Studier som gjorts under de senaste åren har i allt högre grad visat att de två yngsta generationerna har ett särskilt stort mål i sina liv: De vill göra det som tillfredsställer dem, de vill njuta och ha roligt i det de gör. Därför är det också förståeligt att just de ungdomar som följer denna princip, som har valt en utbildning som de tycker om, som får dem att komma igång med full fart och som de kan tänka sig att arbeta med under hela livet, saknar glädjen i att skriva.

Att skriva en kandidatuppsats är inte ens bara fokuserat på att skriva. Istället är uppgiften så mycket större. Det är ovanligt att en person, oavsett ålder, verkligen känner till ett ämne så väl att ingen ytterligare forskning behövs, att inga årtal eller specifika egenskaper behöver sökas upp. Eftersom detta vanligtvis inte är fallet är det en särskilt lång process att skriva en uppsats för en student, med många steg som måste genomgås.

Före själva skrivandet kommer alltså forskningen. Ett särskilt stort antal frågor måste besvaras, vilket innebär att eleverna måste ta sig tid för att förbereda sig för att skriva en text. Detta är verkligen inte att jämföra med en läxa i skolan, där man knappt ansträngde sig eller kopierade eller transkriberade en enkel text direkt. Nej, det här är ett oerhört viktigt slutarbete som kan förändra liv. Varje fråga måste besvaras individuellt. Det handlar dock inte ens om innehållet i avhandlingen eller kandidatuppsatsen. I stället handlar det om vad som kännetecknar en vetenskaplig text.

När kan till exempel en vetenskaplig text anses vara vetenskaplig? Är det verkligen bara en fråga om att texten är komplicerad och svår att läsa eller förstå? Är det tillåtet att skriva i första person eller måste man alltid använda tredje person? Hur är den strukturerad på ett meningsfullt sätt? Och hur exakt kan en uppgift som innebär att skriva en vetenskaplig text egentligen förstås?

Sådana frågor kan inte bara vara tröttsamma, utan också ta bort allt mod från studenten, för sett ur ett annat perspektiv är det inte ovanligt att studenterna verkligen engagerar sig i ett ämne. De gillar att forska och utvidga sina kunskaper om och om igen. Den befintliga kunskapen finns där, de kan bara inte skriva ner den och det kan snabbt bli en riktig plåga. I slutändan har dessa unga människor allt de behöver för att sätta igång sin karriär, för att ta ett särskilt stort steg i sitt liv, men sedan misslyckas det i slutändan på grund av en så liten detalj som inte ens har något att göra med det egentliga ämnet?

Detta gäller inte bara studenterna. Professorer har också under en längre tid klagat på att deras studenter har skrivsvårigheter. En särskilt hög andel av alla kurser uppfyller inte professorernas krav. Varför är detta fallet och varför är det så svårt för dagens generation att skriva en vetenskaplig text när betydligt fler människor uppfyllde denna standard tidigare?

Det finns många faktorer som bidrar till bristande skrivförmåga, särskilt de som har att göra med föräldrarnas eller vårdnadshavarnas allmänna uppfostran, men också särskilt med det sätt på vilket kursinnehållet lärs ut till eleverna. Det faktiska sättet att göra detta är ett särskilt stort hinder för det allmänna skrivandet av en text eller för själva inlärningen av skrivandet. Särskilt i vetenskapliga texter är det just dessa hinder som tas till en ny nivå.

Vaga termer, oprecisa förklaringar av termer och vetenskaplig jargong som är särskilt svår att smälta gör att dessa ungdomar aldrig lär sig den korrekta skrivformen och inte ens ifrågasätter den. Inom naturvetenskapliga områden till exempel läggs formler och allmänna nyckelord till i föreläsningarna, som dock inte återges på detta sätt i en kandidatuppsats, utan måste förklaras mycket djupare. Professorns tunga språk garanterar att ett lika tungt språk skrivs ner i en vetenskaplig uppsats, och mycket lite uppmärksamhet ägnas åt att föreläsningarna ska vara begripliga och grammatiskt korrekta.

Kort sagt finns det