Forskningsmetoder

By Finn Olsson

Hur forskning berikar livet - forskningsmetoder förklaras enkelt!

 

Psykologins och samhällsvetenskapens forskningsmetoder inom humaniora skiljer sig mycket från andra empiriska vetenskaper. Det är verkligen inte lätt att försöka förstå en annan människas tankar, och det är ännu svårare inom forskningen när det handlar om särskilt många människors tankar och känslor. I slutändan finns det många olika, individuella konstruktioner som ska undersökas och som alla kräver olika metoder.

 

När exakt måste vilken metod användas? Datainsamlingen är det viktigaste området i forskningsprocessen, men vilka steg måste tas före och efter den? Enligt vilka bestämmelser är det överhuvudtaget tillåtet att använda olika forskningsmetoder, och när är en forskning giltig?

 

Kapitlen i boken behandlar följande ämnen:

• Forskningsprocessen
• Utredning och drift av verksamheten
• Insamling och analys av uppgifter
• Forskningsmetoder
• Effektstorlekar, metaanalyser och modeller

 

Eftersom det inte är möjligt att skriva ner varje enskild metod, eftersom antalet forskningsmetoder inom empiriska vetenskaper är oräkneligt, syftar denna bok till att ge en inblick i de olika kategorier som de enskilda forskningsmetoderna kan delas in i.

 

Unga forskare har ofta svårt att hitta rätt i detta hav av information. Den här boken är alltså avsedd att ge en första inblick för studenter eller personer som är intresserade av det omfattande ämnet forskningsmetoder.

• Language: Svenska
• Publisher: Finn Olsson
• Release date: Sep 29, 2022
• ISBN: 9798215763001

Book preview

Forskningsmetoder

Finn Olsson

Innehåll

Introduktion

Forskningsprocessen

Från tavlan till resultatet

Forskningsämnet

Forskningsdesign och operationalisering

Datainsamling och dataanalys

Presentation av resultat

Forskningsmetoder

Kvantitativ eller kvalitativ?

Provtagning

Neurovetenskap på Internet

Metodik inom utvärderingsforskning

Effektstorlekar, metaanalyser och strukturella ekvationsmodeller

Avslutande ord

Källor

Introduktion

Tidig antiken var metoderna oumbärliga för att få kunskap. De användes som instrument för alla empiriska vetenskaper. De är de viktigaste verktygen för alla forskare, precis som en skalpell är ett av de mest använda verktygen för en kirurg, en skruvmejsel för en mekaniker och en hammare och spik för en hantverkare. Det är därför inte förvånande att man endast kan uppnå professionellt kompetenta resultat och de mest tillförlitliga insikterna eller få fram nya fakta med hjälp av rätt metodik. Det är metoderna som ligger till grund för forskningsresultaten, vilket dock samtidigt innebär att man inte kan få rätt forskningsresultat om metoderna inte genomförs på rätt sätt.

Det måste dock tydligt framhållas att de enskilda metoderna skiljer sig mycket från varandra, särskilt eftersom inte alla empiriska vetenskaper kan likställas med varandra. Särskilt psykologi och samhällsvetenskap skiljer sig starkt från andra empiriska vetenskaper. De kan inte likställas med fysik och kemi, som också bygger på observationer, men som är så obegripligt annorlunda till sin struktur. I slutändan är dessa vetenskaper verkligen empiriska vetenskaper, men de kan bara sällan erbjuda något riktigt gediget. I stället är dessa två vetenskaper särskilt intresserade av människors tankar, av psyket, som får människor att agera på mycket olika sätt. Psykologi och samhällsvetenskap kan förvisso ses som en neurologisk vetenskap, men den kan inte jämföras med en neurokirurgs arbete som aktivt ingriper i människors fysiska existens. Psykologin däremot befinner sig på en rent mental nivå och det är därför den är så svår, eftersom ingen kan läsa en annan persons tankar på ett enkelt sätt, och om personen verkligen kunde läsa dem är chansen fortfarande mycket liten att personen också kommer att förstå tankarna på det sätt som de är tänkta att förstås. Dessutom finns det ingen lärobok inom psykologin. Naturligtvis finns det en fysisk lärobok för studenter, men den kan inte användas i det faktiska arbetet som psykolog, psykiater eller terapeut. Det finns inget problem i hjärnan, som en tumör, som kan avlägsnas på ett enkelt sätt, det finns ingen skalpell som kan användas för det. I stället är problemet osynligt. Den kan inte gripas och inte skymtas bara så där.

Därför kan man förstå att psykologin blev en erkänd vetenskap först runt 1920, eftersom det i slutändan inte finns några korrekta bevis för att det just finns ett problem i människors tänkande. Ingen datortomografi kan göras och ingen röntgenbild heller. Under lång tid har psykologi och samhällsvetenskap därför förblivit missförstådda. Tidigare, före 1920, var alla tankar om psykologi ren filosofi och därmed, i folks ögon, något som inte kunde likställas med fakta. Ändå har filosofin sedan tidernas begynnelse beskrivit människors törst efter kunskap, deras behov av kunskap och kraften bakom denna kunskap.

På grund av en mängd olika faktorer har filosofin dock kommit att få ett lägre anseende, särskilt i modern tid, än vad den hade under den tidiga antiken, då Sokrates och hans elever uppfann den första riktiga metoden för att samla in information. Filosofin tillhör dock en nästan föråldrad vetenskapsform, och därför är det inte förvånande att det finns betydligt färre metoder för datainsamling inom psykologi och samhällsvetenskap än inom till exempel medicin eller fysik. Metodlandskapet inom psykologin och samhällsvetenskaperna kan dock verkligen betraktas som differentierat och mångsidigt. Det finns en mycket traditionell repertoar som kan spåras tillbaka till humanistiska traditioner, men det finns också alltid mycket nya, individuella metoder som används av dagens ungdomar, som i allt högre grad engagerar sig i ämnet neurovetenskap.

Sedan har vi metoderna på Internet. Eftersom alla nu har tillgång till världens största elektroniska bibliotek är det många som tar till sig metodikens kunskap och anpassar den till helt nya former. Det betyder att det finns ungefär lika många metoder som det finns människor på vår planet, förmodligen fler, för vem låtsas att alla måste hålla sig till en enda metod? De flesta uppfinner inga nya metoder alls, medan andra hittar på en ny varje dag.

Att inte gå vilse i detta hav av metoder, särskilt på forskningsområdet, är därför verkligen inte lätt, i synnerhet som varje person är överlägsen åsiktsfriheten. Därför finns det inte bara individuella metoder, utan även gruppdiskussioner och diagnoser som involverar många människors åsikter, och frågan om utvärdering är till och med mycket större. Vem ska då hålla reda på allt?

Metoder används i princip för att samla in information. De tjänar många olika syften. Från beskrivning till förklaring samt förutsägelse av vissa resultat och insikt i en undersökt situation, eller inom psykologi och samhällsvetenskap insikt i de undersökta personernas beteende, till allmän kunskapsinhämtning. Det handlar alltid om att samla in data som sedan besvaras inom ramen för en viss forskningsfråga. Det är endast med hjälp av metoder som man kan besvara empiriska hypoteser som i slutändan tjänar till att upplysa och därmed förändra livet. De enskilda metoder som tjänar just detta syfte är otroligt varierande och sträcker sig från de gammaldags, icke-experimentella metoderna med rena observationer eller mätning av vissa objekt till datautvärderingar med helt olika statistiska och deskriptiva förfaranden för interferens till hermeneutiska tolkningar och högkvalitativa innehållsanalyser som tjänar den allmänna typbildningen. Det allmänna forskningsområdet skulle alltså inte kunna vara mer komplicerat, särskilt som man hittills inte har nämnt så kallade blandade metoder, som är absolut produktiva men svåra att kombinera.

Eftersom överblicken snabbt kan gå förlorad i den stora mängden metoder är den här boken avsedd att hjälpa till att presentera och förstå några av de oräkneliga metoderna inom metodiken mer i detalj. Syftet är att ge en god förståelse för logik och tillämpningsområden, som i slutändan ska fungera som orienteringshjälp och vägvisare.

Särskilt eleverna har ofta svårt att hitta en metod som de verkligen kan arbeta aktivt med. Särskilt eftersom det inte görs när man väl har hittat rätt metod. Forskningen är ett oerhört svårt ämne, och endast ett fåtal personer lyckas få igång forskning under sin livstid som är banbrytande och förbättrar livet. Mycket vanligare är däremot den forskning som pågår i bakgrunden och som bidrar till att hålla mänskligt liv på den här planeten i någon form av ordning. Även om detta inte låter lika fantastiskt som några av de forskare som man hör talas om som lyckas stort och som får hela artiklar om sig i vetenskapliga tidskrifter eller blir kända över hela världen, är det inte mindre svårt, om inte rentav svårare än en enda enkel framgång.

I tekniska termer kan man därför säga att särskilt unga människor med hjälp av denna bok kommer att kunna utveckla en mental karta över det så kallade metodologiska landskapet, som ska ge en snabb överblick över den psykologiska metodens speciella varianter. Det är just därför den här boken innehåller många huvudkategorier, som alla ska förklaras i sin egen tid.

Detta är vanligtvis inte fallet i akademiska böcker och guideböcker. I stället skulle det vara normalt att specialisera sig på en eller två metoder eller kategorier och sedan lista alla aspekter av dem, men detta hjälper inte särskilt studenter som snabbt och effektivt försöker förstå ett visst ämnesområde och därmed naturligtvis området för metodologisk forskning. Det är till exempel inte ovanligt att man