Något som jag finner väldigt fascinerande inom sparande och ekonomi är den, från tid till annan, totala avsaknaden av argument baserade i fakta, forskning och akademiska studier. Få andra områden är så känsloladdade och inte minst kopplade till vår mänskliga irrationalitet. Det är ingen hemlighet att jag är ett stort fan av sparande i indexfonder. En indexfond är per definition det genomsnittliga resultatet av alla aktörer på marknaden. Hälften ska vara bättre och hälften ska vara sämre.

Men ställ den enkla frågan: "Är du en bättre bilförare än genomsnittet?" och en klar majoritet av de tillfrågade kommer att svara ja. Försäkringsbolaget IF, som ställde den frågan 2017, konstaterade att endast 4 procent av svenskarna upplevde själva att de körde sämre än genomsnittet och hela 61 % körde bättre eller mycket bättre än genomsnittet. Resultaten verkar tyvärr inte vara helt olika det jag möter i olika spar- och investeringssammanhang. För att citera IF:s informationschef:

"Lite självinsikt skulle inte skada på vissa håll..."

Med tanke på de senaste veckornas artiklar om de bästa fonderna 2020, om portföljerna för 2020 och bästa strukturen för ens ekonomi, upplever jag att det här är ett bra tillfälle att komplettera med en artikelserie om de akademiska studierna som ligger till grund vår sparfilosofi. Jag brukar ofta referera till "Forskningen säger att .... " och ofta länka till källan men vi har faktiskt aldrig haft ett avsnitt där vi systematiskt gått genom studierna till grund för vår investeringsstrategi. Något som faktiskt är både spännande och intressant.

Att jag dessutom i veckan skulle delta i en paneldebatt hos Aktiespararna med en känd aktieboksförfattare gjorde det möjligt att slå två flugor i en smäll. Resultatet blev att du får det här och kommande poddavsnitt om de viktigaste akademiska studierna och de fördelar dessa kan ge i ditt sparande. Jag fick ett tillfälle att plugga på ordentligt. Paneldebatten var en, hmmm, hur ska jag uttrycka det, en intressant upplevelse jag säkert kommer få möjlighet att återkomma till.

De studierna vi går genom i dagens avsnitt berör:
- Harry Markowitz, "Portfolio Selection", 1952, Nobelpris 1990
- William Sharpe, "Capital Asset Prices", 1964, Nobelpris 1990
- Eugene Fama, "Behavior of Stock Market Prices", 1965, Nobelpris 2013
- Daniel Kahneman, "Prospect Theory", 1979, Nobelpris 2002
- Litteraturgenomgång av Martijn Cremers, 2019

Vi hoppas att du kommer att uppskatta dagens avsnitt vars syfte är att ge både en introduktion och allmänbildning kring den forskning som faktiskt finns. Det är ju den som vi och kanske du också faktiskt investerar enligt. Särskilt om du har valt en fondrobot som vi brukar rekommendera.

Tack för den här veckan och på återhörande nästa söndag!
Jan och Caroline
---
Eugene Fama-videon:
https://www.youtube.com/watch?v=RVgsLWor3TQ

---
Grov innehållsförteckning:
00:06:10 - Några generella fördelar med akademiska studier.
00:09:49 - Några generella nackdelar med akademiska studier.
00:18:20 - Det perspektiv du har på sparande är viktigt.
00:24:35 - Tillbakablick med disclaimers kring studierna.
00:28:35 - “Portfolio Selection” - Risken hänger ihop med avkastningen.
00:33:53 - William Sharpe - Indexfondernas förfader
00:38:05 - Vad får vi ut av att läsa de här studierna?
00:41:47 - Efficient Market Hypothesis-Teorin
00:45:16 - Att titta bakåt ger inte en fördel för framtida investeringar
00:50:03 - Prospekt-teorin och mänskligt beteende
00:52:02 - Tänka snabbt och långsamt
00:57:16 - Förlustaversion - vi plockar ut pengar från vårt sparande när det går dåligt på börsen.
01:01:07 - Du kan ha fel 1000 gånger, och fortfarande säga att du tagit rätt beslut.
01:03:25 - Hur vi faktiskt beter oss i förhållande till börsen.
01:05:45 - Avslutning