e-Kultur: Tankar om kultur och okultur i vår tid

By S C Holmberg and A M Håkansson

Vart bär samhället iväg? Våra liv präglas alltmer av IT. Det är smarta telefoner, datorer, datorer och åter datorer! Innebär detta en bättre och skönare värld? Är det i stället sista steget mot den slutgiltiga undergången? Boken ger röst åt en grupp internationella masterstudenter. De delar med sig av sina synpunkter på dessa viktiga frågor.

Blir studenterna dummare och dummare? Blir universiteten allt mindre akademiska och humboldtianska? Utgör s.k. distansundervisning sista spiken i kistan? Två ärrade universitetslärare ger här sin syn på saken. De vill inte direkt motsäga den generella trenden men de visar att det kan finnas positiva undantag. Förutsättningarna måste dock vara de rätta. Studenter är dessutom aldrig dummare än vad systemet gör dem.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jan 18, 2017
• ISBN: 9789175694481

S C Holmberg

Stig C Holmberg är civilingenjör och teknologie doktor från KTH. Efter sin tid som universitetsprofessor är han nu fri forskare vid sitt privata institut C8labs. Under sin universitetstid var han närmare 30 år programansvarig för en studieinriktning i informatik. Inom hans forskningsintressen ryms främst metoder för systemisk modellering och design, samt tillämpningar för fuzzy, antecipatoriska och spatiala informationssystem. Han är livstidsmedlem i IEEE.

Book preview

Bilagor

Del I

Förberedelser

Kapitel 1

Tidens kultur, e-Kultur

Att studera är att leva.

J Dewey

-Vad är e-Kultur?

-Varför studera e-Kultur?

-Vad är en kursresurs?

-Vad är INS?

-Vad har INS för magisterprogram?

e-Kultur är namnet på en universitetskurs på avancerad nivå som står i fokus för den här boken. I detta inledande kapitel diskuterar vi vad som gömmer sig bakom kursnamnet e-Kultur. Vi redovisar också den allmänna bakgrunden till kursens tillkomst samt den organisatoriska ram inom vilken vi fick möjlighet att utveckla och genomföra kursen. Avslutningsvis lägger vi upp en plan för bokens fortsatta disposition. På webbadressen: www.c8Labs.net/bib/i002/ finns dessutom kompletterande material till boken.

1.1 Kultur och e-Kultur

I tidningar och andra media ser vi i dag ofta rubriker med nedanstående innehåll:

Den självkörande bilen är på väg.

Kylskåpet beställer själv hem maten.

Mobiltelefonen en strålande hälsorisk.

Ditt hus vet när Du är hemma.

Dina kläder håller reda på din hälsostatus.

Klockan ersätter mobilen och datorn.

Dataspelande gör dig asocial.

Plattformsföretag en övervakar dig.

Internet gör dig dum.

Telefonen gör dig smart.

Dessa exempel på rubriker speglar vårt aktuella samhälle. Samtidigt kan de utgöra utgångspunkten för innehållet i den här boken. Vi har en snabb utveckling inom teknikområdet, speciellt då inom vad vi kan kalla för informations- och kommunikationstekniken (IKT). Långt innan en generation av mobiltelefonsystem är färdigutbyggd så börjar man tala om nästa.

Allt detta utbud av tekniska möjligheter förändrar hela vårt samhälle. Vi får ett e-Samhälle och vi befinner oss hela tiden i en e-Miljö. I detta framväxande e-Samhälle kommer vi att leva och verka på ett nytt sätt. Ett sätt som radikalt skiljer sig från hur människor levde i de tidigare industri-och bondesamhällena. Det är denna nya livsform och framförallt samspelet mellan teknikutveckling, samhällsform och människors sätt att leva som kommer att studeras i kursen e-Kultur.

Vi startar vår diskussion med att närma oss innebörden av namnet e-Kultur.¹ Kultur uppfattas ofta som konstnärligt arbete eller resultatet av sådan verksamhet. Med andra ord, det som behandlas på tidningarnas kultursidor. Ordet kan dock också ha en vidare innebörd. I sin ursprungs-betydelse står det för odling, dvs resultatet av mänsklig verksamhet. Det är i denna vidare betydelse vi använder ordet här.

Med den inledande bokstaven e i e-Kultur anger vi ett informations-teknologiskt perspektiv på den mänskliga kulturen. Motivet till detta val är att den moderna människan lever i ett samhälle - e-Samhället - där praktiskt taget alla aktiviteter och handlingar styrs, underlättas och möjliggörs av någon form av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Vare sig vi vill eller inte så lever vi i en e-Miljö eller ett e-Samhälle. Det samlade resultatet av alla människors verksamhet och handlande i detta IKT-influ-erade samhälle kan därför just benämnas - e-Kultur, dvs. den form av kultur vi har idag.

Den påverkan denna IKT-drivna förändring har på såväl samhället i stort som på enskilda människors levnadsvillkor diskuteras och kommenteras i dagsläget flitigt i tidningar och andra medier. Det finns med andra ord ett manifesterat intresse och engagemang i dessa frågor.

Med den här boken vill vi anknyta till detta intresse. Vi hoppas att våra erfarenheter skall kunna tillföra ytterligare några relevanta aspekter till den pågående debatten.

Reflektera

Vilka nya tekniska tjänster och produkter har Du börjat använda under de senaste tio åren?

Vilka äldre tekniska tjänster och produkter har Du slutat använda under de senaste tio åren?

Vilken teknisk tjänst eller produkt påverkar mest ditt sätt att leva?

I vilken utsträckning påverkar Du själv vilka tekniska tjänster Du använder och i vilken utsträckning styrs Du av yttre krafter?

På vilket sätt vill Du förändra och förbättra din teknikanvändning?

Figur 1.1: Kurs och kursresurs.

1.2 Kursresurser

För att en akademisk kurs skall komma till stånd krävs att ett antal resurser får möjlighet att samverka. I figur 1.1 har vi samlat de nyckelresurser som byggde upp kursen e-Kultur. De olika komponenterna i figuren diskuteras och förklaras i fortsättningen av detta kapitel.

1.2.1 Tema

Var tid har sina speciella utmaningar. I vår samtid är det framför allt en allt snabbare och intensivare datorisering och digitalisering som sätter dagordningen. Den övergripande frågan och kursens tema blir då hur vi skall förhålla oss till detta fenomen och hur vi skall tolka och förstå den nya värld som snabbt växer fram. Är allt av godo eller behöver vi avstå från delar av den nya teknik som erbjuds? Drivs utvecklingen av en anonym och opersonlig kraft? Är det i stället ett medvetet och planerat mänskligt handlande som styr utvecklingen? Vilka krafter styr och påverkar utvecklingen? I vems intresse sker detta? Vem tjänar på utvecklingen och vem förlorar? På vilket sätt kan man lämpligen inrätta sitt liv i den digitala värld som utvecklingen på ITK- området drivit fram? Listan med intrikata frågor runt detta tema kan göras betydligt längre. Syftet här är dock enbart att antyda den typ av frågeställningar som utgjorde drivkraften bakom tillkomsten av kursen e-Kultur. Frågor med tillräcklig sprängkraft för att kunna motivera en kurs och utgöra ett kurstema.

1.2.2 Studenter

Studenterna gör kursen. Detta påstående kan ses som något udda. I den allmänna debatten är det i stället alla andra möjliga och omöjliga faktorer som antas bestämma kurs- och studieresultat. En av huvudpunkterna i den här boken blir trots detta att visa på studenternas avgörande betydelse för kursresultatet. Studentintresset för kursen visade sig vara överraskande stort. Inledningsvis kom studenterna företrädesvis från s.k utvecklingsländer i Afrika och Asien. Under de sista åren som kursen gick noterade vi dock en växande andel europeiska och svenska studenter. Då detta var en kurs på avancerad nivå var antagningskravet att studenterna skulle ha minst tre års universitetsstudier inom relevant ämne. De flesta av kursens studenter hade ägnat dessa inledande studier åt programmeringsspråk och program-skrivande. Tack vare detta var de i allmänhet väl införstådda med interna problem och utmaningar inom IKT-området. Däremot hade de oftast inte haft anledning att djupare fundera över de samband som råder mellan IKT och samhället i stort. Påfallande många av kursens studenter hade redan betydelsefulla och inflytelserika positioner i IKT-världen. Samtidigt hade de uttalade mål för sina fortsatta studier. Det kunde röra sig om att nå högre positioner eller att öka sin kompetens och effektivitet. En överraskning var att flera studenter redan från studiestarten medvetet satsade på att kvlificera sig för en forskarutbildning. Trots att vi blivit bortskämda med duktiga och ambitiösa studenter även på vårt hemmauniversitet har vi aldrig mött så studiemotiverade och arbetsvilliga studenter som på den här kursen. En delförklaring kan vara att det stora flertalet levde i länder där goda studieresultat drastiskt kunde förbättra de fortsatta livsvillkoren. Dessa studenter utmärkte sig också genom en hög grad av intellektuell nyfikenhet och öppenhet. Trots att kursinnehåll och studiemetod radikalt skilde sig från deras tidigare erfarenheter var de snabbt och glatt med på de nya tagen. Många uttryckte också tillfredsställelse och tacksamhet över denna nya erfarenhet och ögonöppnare.

1.2.3 Lärare

Naturligtvis behövs det också lärarresurser. Det skulle dock enbart bli ett partsinlägg om vi försökte värdera lärarnas betydelse men en jämförelse med sportens värld kan exemplifiera vår ståndpunkt. I lagidrotter som fotboll och ishockey anses tränare och lagledare ha ett visst inflytande på matchresultaten. I slutändan är det trots detta enbart spelarna som har ett direkt inflytande över utgången. Ackoff (1999) pekar också på några exempel där oerfarna och lågmeriterade hjälplärare (assistenter) uppnått bättre resultat än erfarna professorer. Denna senare erfarenhet från Ackoff kunde i någon mån uppfattas som betryggande. Trots närmare åttio års samlad erfarenhetav akademisk utbildning uppfattade vi oss själva som de mest olämpliga, och lågmeriterade, lärarna för just den här kursen. Denna självvärdering berodde på att vi normalt sysslade med metoder och tekniker för utveckling av nya informationssystem och datorapplikationer. Vi hade med andra ord huvudsakligen ett ingenjörsmässigt förhållningssätt till Informatiken. I detta sammanhang är det också intressant att notera att ordet Informatik kan härledas tillbaka till grekiskan. I det grekiska originalet lär ändeisen -icsbetyda att man löser livets praktiska problem m.h.a. det som står framför. Denna förklaring av ordet stämmer väl överens med vår uppfattning av informatikämnet. Utifrån ett problemorienterat perspektiv är huvuduppgiften att åstadkomma positiva förändringar i det praktiska livet m.h.a. ett teknologiskt angreppssätt och lösningar baserade på IKT. Med denna bakgrund var det naturligt att vi kände oss lite skeptiska till en kurs med en för oss främmande inriktning. Enligt figur 1.2 blev det här fråga om ett nytt perspektiv på det växande digitaliseringsfenomenet i samhället. Från att tidigare ha haft ett utvecklingsperspektiv blev det på kursen e-Kultur aktuellt med ett förklarings- och värderingsperspektiv. Det blev också fråga om att vidga. Att gå från det lokala till det globala.

Figur 1.2: Olika perspektiv på samhällets digitaliseringstrend.

Vi var också skeptiska till den internetbaserade studieformen. Vi förnekar inte fördelen med att kunna bedriva studier oberoende av tid och plats men ser också stora svårigheter och brister. De tekniska stödsystemen är t.ex. fortfarande ytterst rudimentära och lämnar det mesta övrigt att önska. De viktigaste invändningarna rör dock interaktionen dels inbördes mellan kursens studenter dels mellan studenter och lärare.

Det är vår fasta övertygelse att den dagliga samvaron och interaktionen mellan studenterna på samma kurs utgör det bästa lärtillfället. Denna interaktion kan ta många olika former. Studenterna kan befinna sig i en av universitetets undervisningslokaler för att samarbeta runt en uppgift i en arbetsgrupp. De kan också sitta på ett studentfik och göra sig lustiga över såväl kursinnehåll som lärare. Även om dessa situationer till det yttre är mycket olika har de en sak gemensamt. I båda fallen bearbetar studenten kursinnehållet och integrerar det med sin tidigare kunskapsbild.

Enbart p.g.a. interna personalplaneringsproblem råkade vi bli den enda tillgängliga lärarresursen för den här kursen. Givet vår förhandsuppfattning var det följaktligen med låga förväntningar och med högst måttlig entusiasm som vi tog oss an detta kursuppdraget. Dock, som oftast är fallet, när förväntningarna är som lägst blir resultatet det mest positiva som tänkas kan. Vi återkommer till detta när vi summerar kursen i bokens slutkapitel.

1.2.4 Katalysator

Informatik Nätverket i Sverige (INS) fungerade som kursens katalysator. Inom ramen för denna informella akademiska samarbetsgrupp väcktes de grundläggande idéerna och här togs de nödvändiga initiativen för att kursen skulle komma till stånd. Vi diskuterar INS i avsnitt 1.3.

1.2.5 Infrastruktur

Kursen e-Kultur ingick i ett internationellt magister- och masterprogram i informatik som Blekinge tekniska högskola (BTH) anordnade. I denna roll svarade BTH dels formeilt för ekonomi, programplaner, antagning, undervisning och examination dels tekniskt för webbaserad lärplattform och annat IT-stöd. I samarbete med BTH var kursansvaret för kursen e-Kultur utlagd på Högskola Väst (HV), som svarade för kursplan, lärare och kursexamination.

Reflektera

Vilka är de största dagsaktuella problemen, som enligt din uppfattning, mänskligheten har att hantera?

Hur länge har dessa problem varit på dagordningen?

I vilken utsträckning är problemen beroende resp oberoende av varandra?

I vilken utsträckning föreligger det enkla, uppenbara och allmänt accepterade lösningar på problemen?

Vad är, enligt din uppfattning, viktigt för ett bra studieresultat?

1.3 INS

Förkortningen INS står för Informatik Nätverket i Sverige eller på engelska Informatics Network Sweden. Det är ett spontant och informellt samarbete mellan lärare och forskare i informatik vid ett antal svenska universitet och högskolor. Det var inom ramen för denna sammanslutning som kursen e-Kultur föddes, utvecklades och genomfördes.

1.3.1 Avsiktsförklaring

INS-samarbetets visioner och mål formulerades i en avsiktsförklaring. Detta dokument ger en bra inledande förståelse av vårt arbete med kursen e-Kultur. Dokumentet har underrubriker med liturgiska namn hämtade från kyrkans mässa. Detta för att understryka det allvar och engagemang som drev samarbetet. Vi återger här INS-grupperingens visionsdokumentet i en lätt redigerad form.

"Informatik Nätverket i Sverige, INS, är ett öppet nationellt akademiskt nätverk för forskning och utveckling inom informatikområdet. Det innebär dels gemensamma forsknings- och undervisningsaktiviteter inom den högre utbildningen (Bolognas påbyggnadsprogram) och forskningen, dels ett kontinuerligt och informellt utbyte av tjänster, tankar, idéer, insikter, erfarenheter och förslag. En bärande ambition inom INS är att förstärka och befästa den ursprungliga idén att se systemvetaren (=den som läser informatik) som en kreativ förbindelselänk mellan användare och utvecklare.

Credo

Ett av syftena med INS är att skapa ett kreativt erfarenhetsutbyte mellan de olika aktörerna. Det innebär mellan handledare sinsemellan, mellan doktorander men också mellan doktorander och handledare i olika konstellationer. Detta kreativa erfarenhetsutbyte ger uppslag till både genuint nya idéer, nya infallsvinklar men också förslag till förbättringar av befintliga projekt, program och andra forskningsaktiviteter.

Ett annat syfte är att skapa ett djupare samarbete mellan de enheter som deltar för att man ska känna till och förstå de specifika förhållanden och förutsättningar som råder på de olika ställena. Därigenom kan nya impulser, uppslag och idéer introduceras.

Ett tredje syfte är att bereda tillfälle för arbete med gemensamma forskningsansökningar. Ensam är inte stark, men genom att gå samman kan många små åstadkomma väl så mycket som en stor. I förlängningen av detta kan det skapas dels hållbara handledarnätverk och en stark virtuell forskarmiljö.

Ett fjärde syfte kan vara samarbete kring tredje uppgiften, både inom forskning och grundutbildning. Näringslivet har lite olika profiler, de olika orterna har olika tillgång till företag och näringsliv och därigenom utökas den totala mängden av fallföretag väsentligt.

Ett femte syfte är att redefinera informatikämnet, att återställa det till ursprungliga intentionerna som en mediator mellan teknik och bruk av teknik.

Gloria

Verksamheten i INS består av flera olika aktiviteter med lite olika syften och mål. För att skapa möjligheter till kreativt erfarenhetsutbyte anordnas gemensamma kurser på magisternivån i Bolognamodellen, på C- eller D-nivå i det gamla systemet. På samma sätt och med samma syfte kan man anordna forskarkurser i INS regi. I båda fallen ges kurserna i blockform, dvs koncentrerade sessioner om ca en veckas tid då den externe person som håller kursen finns på plats och deltar i avdelningens eller institutionens sociala liv. Ytterligare en verksamhet för att stödja det kreativa samarbetet är de årliga mötena som anordnas. Där ska finnas utrymme för sociala aktiviteter där ett fritt tankeutbyte kan ske.

Forskarskolan bidrar också till att redefiniera ämnet, att ge det en innehållslig profil och ett synligt ansikte utåt samt utbildar doktorander, dvs. kommande lärare och professorer med denna profil. Ett ännu större bidrag till detta kommer från de kollokvier som, förutom nedan nämnda kollokvier anordnas ca 2 ggr per år med enda uppgift att INS programförklaring ska diskuteras, förklaras, modifieras och genomarbetas.

Erfarenhetsutbytet mellan handledare och doktorander utvecklas också i forskarskolan samt i de konferenser/seminarier som anordnas ca 2ggr per år. Detta kan ytterligare fördjupas genom olika former av uppdrag, såsom bihandledare, medlem i betygsnämnd och sakkunnig vid olika tillsättningar.

Den tyngsta posten vid forskningsansökningar numera är att finna företag som är villiga att samfinansiera och att tillsammans med dem identifiera och beskriva ett lämpligt forskningsområde. Detta är ett intensivt arbete som sker i samarbete med ett fåtal aktörer, men de inledande idéerna kan födas under de gemensamma konferenserna. Ytterligare en viktig möjlighet vid ansökningssamarbete är kompetensförstärkning och utökande av det möjliga utbytet av empiri.

Slutligen ska nämnas att en given verksamhet är Inskrivning av doktorander hos de som har forskarutbildningsrättigheter.

Arbetsformerna består dels av ca 4 årligen återkommande möten, två konferenser/seminarier där artiklar, utkast till artiklar och avhandlingsutkast diskuteras. Utöver detta ges alltså forskarkurser, som kan examineras vid dessa konferenser. Forskarkurserna kan ges på lite olika sätt, både av lärarlag och enskilda lärare, dels kan de ges på ett eller flera ställen och slutligen kan de ges över nätet. Självfallet kan alla dess distributionsformer också kombineras under en och samma kurs.

Utöver kursverksamhet anordnas en gemensam och ambulerande seminarieverksamhet där olika medlemmar leder seminarier hos varandra. Detta sker genom tjänsteutbyte, vilken är en enkel och smidig form för detta. Både seminarierna, kurserna och handledningen är meriterande för post-docs och deras vidare karriär.

För att minimera det administrativa motståndet kan man inrätta en sort besökslärar- eller visiting professor-tjänst som inte är avlönad, men som ändå ger en viss ställning och etikett i det administrativa systemet.

Arbetsformerna sker i övrigt enligt principen för självstyrande och självorganiserande grupper, i varje fall till en början.

Sanctus

Programförklaringen är det dokument som utgör INS ideologiska grundval. En idé är att ställa upp den i form av ett antal teser. En del av dessa är grundläggande och det krävs att alla ställer upp på dem. Andra är inte fullt så grundläggande och av dem krävs endast instämmande i ett visst antal. Slutligen kan det finnas diskutabla teser, som är föremål för diskussion och