En tickande bomb: En bok om skolsegregation

By Linnea Lindquist

Mohammed blir inlåst på ungdomshem vid 14 års ålder. Adam bor trångt och är trött i skolan. Majoriteten av eleverna i särskilt utsatta områden lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Politikerna pratar om hårdare straff och fler poliser medan vi som arbetar i skolan vet att den långsiktiga lösningen på problemet är en lyckad skolgång. Vad beror segregationen på, hur tar den sig i uttryck och vad kan vi göra åt den? Om det handlar den här boken.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Nov 10, 2020
• ISBN: 9789180072823

Linnea Lindquist

Linnea Lindquist har de senaste femton året arbetat som lärare och rektor i Stockholms och Göteborgs förorter. Frågan om skillnaden i förutsättningar mellan enskilda och kommunala huvudmän har engagerat Linnea i flera år.

Book preview

INNEHÅLL

Förord

Disposition och källor

Förklaring av begrepp

Del ett

Skolsegregation

Inledning

Kritik från OECD

Skilda världar

Skolmaten

Språkutveckling

Skolsegregation

Elevsammansättning

Att arbeta i ett särskilt utsatt område

Del två

Skolans styrning

Inledning

Effektiviseringskrav

Budget i balans

Marknadsstyrning

Utbudsansvar

Skolpeng

Hög omsättning av elever

Vinstuttag

Betygsinflation

Referenstagning av elever

Del tre

En likvärdig skola är möjlig

Sammanfattning

En mer likvärdig skola

Åtgärder på nationell nivå för en mer likvärdig skola

Förslag på organisation för lovskola på lågstadiet

Åtgärder på lokal nivå för en mer likvärdig skola

Finansiering av förslagen

En tickande bomb

Tack

Referenslista

FÖRORD

Det är få saker som gör mig så upprörd som skolsegregation. Sverige har ett skolsystem som får konsekvensen att en stor andel av eleverna i socioekonomiskt svaga områden misslyckas i skolan. I den här boken förklarar jag hur det kommer sig att det i en kommun kan skilja 70% mellan den skola som har bäst respektive sämst betygsresultat. Sverige har ett extremt skolsystem som inte går att återfinna i något annat land. Före kommunaliseringen och friskolereformen var Sverige ett föregångsland vad gäller likvärdighet men idag slits skolan isär och elever med olika socioekonomisk bakgrund möts i allt lägre utsträckning. När inte elever från olika socioekonomisk bakgrund möts och lär sig fungera tillsammans påverkar det samhället negativt. Jag brukar säga att i min skola träffas elever från hela världen, förutom från Sverige. När jag frågar förespråkare för marknadsstyrningen varför marknadsstyrning av skolan är bra får jag ofta – därför, och – valfrihet är viktigt till svar. Det finns varken studier eller statistik som ger belägg för att marknadsstyrningen är bra för skolan som helhet, de argument för marknadsstyrningen som förs fram i debatten är helt och hållet ideologiska. Jag hoppas att boken bidrar till ökad förståelse för skolsegregationens konsekvenser, hur den har vuxit fram och vad vi behöver vidta för åtgärder för att lösa problemet. Jag har arbetat som rektor de senaste åtta åren och det tog mindre än ett år innan jag började ifrågasätta uppdraget. Att leda en skola i ett särskilt utsatt område är ur många aspekter ett omöjligt uppdrag. Det spelar väldigt liten roll vad vi gör på våra skolor så länge vi inte löser de strukturella problemen. Det är inte synd om eleverna på våra skolor och det är inte synd om oss som arbetar i särskilt utsatta områden men den vardag vi verkar i är väsensskild från skolorna i socioekonomiskt starka områden. Vi ska givetvis ställa samma krav på våra elever som man gör på skolor i socioekonomiskt starka områden. Ett av problemen vi brottas med är att vi inte har de resurser som krävs för att kompensera för elevernas olika förutsättningar vilket får konsekvensen att eleverna inte får det stöd de behöver för att klara skolan. Om vi anser att skolan är till för eleverna och att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning oavsett vilka föräldrar de har eller var de bor måste vi styra skolan på ett annat sätt. Elever ska inte vara lönsamma, de går i skolan för att utbilda sig. Det finns en uppsjö med böcker om skolutveckling men jag anser att det behövs en bok om skolsegregation som utgår från strukturella problem och utifrån en rektors perspektiv. Det är den boken du håller i din hand.

Linnea Lindquist

Göteborg augusti 2020

DISPOSITION OCH KÄLLOR

Boken är uppdelad i tre delar som beskriver hur skolans styrning påverkar skolsegregationen. Bokens första del handlar om skolsegregation och med exempel från Stockholms och Göteborgs för orter beskriver jag konsekvenserna av skolsegregationen. I bokens andra del förklarar jag tre centrala problem, New Public Management, effektiviseringskrav och marknadsstyrning samt hur de hänger ihop.

I bokens tredje del redogör jag för de åtgärder jag anser krävs för att skapa en mer likvärdig skola. Detta är min syn på skolans problem samt vad vi behöver vidta för åtgärder för att lösa skolans problem. Mina källor är främst min erfarenhet och den kunskap jag samlat på mig genom åren. När jag citerar en rapport eller statistik står källhänvisningen på den aktuella sidan. Boken är inte en forskningsöversikt och jag har avgränsat mig till hur det sätt vi styr skolan påverkar skolsegregationen.

FÖRKLARING AV BEGREPP

HDI

Human development index är ett mått på ett lands välstånd vad gäller utbildningsnivå, inkomst och livslängd.

Ett lätt elevunderlag/mindre resurskrävande

Elever som växer upp i socioekonomiskt starka områden med föräldrar som har eftergymnasial utbildning. De som är av en annan etnisk bakgrund har ofta sina rötter i länder med högt HDI.

Ett svårt elevunderlag/mer resurskrävande

Elever som växer upp i socioekonomiskt svaga områden där en eller båda föräldrarna saknar eftergymnasial utbildning. Majoriteten av invånarna har en annan etnisk bakgrund och de har sina rötter i länder med lågt HDI.

Allsidigt elevunderlag

Klasser med elever från olika socioekonomisk bakgrund.

Nyanlända elever

Elever som har varit i Sverige i mindre än 4 år

Skolans styrning

De principer som utgör det sätt vi organiserar skolan på. Det handlar om bland annat New Public Management (NPM), effektiviseringskrav och marknadsstyrning.

Huvudman

Den som är ytterst ansvarig för skolans finansiering.

Kommunala huvudmän driver de kommunala skolorna och enskilda/fristående huvudmän driver friskolor. I kommunen är det utbildningsnämnden som är huvudman.

NPM

Förkortning för New Public Management, en styrningsfilosofi som präglat den offentliga verksamheten de senaste 30 åren.

Meritvärde

Sammanräkning av betygspoäng. En elev i grundskolan kan som mest ha 340 meritpoäng.

PISA

Prov inom matematik, läsförståelse, problemlösning och naturkunskap.

PISA genomförs var tredje år i flera länder bland 15-åringar. OECD