Under hela uppväxten har jag blivit skolad att först samla ihop resurserna och därefter fördela och använda dem. Det vill säga först ska jag spara, sedan ska jag investera och därefter kan jag fundera på hur jag vill ha mitt liv och använda pengarna.

På senare år har jag insett att det är en stor genväg i livet att fundera på de två frågorna ”Hur vill jag ha mitt liv?” och ”Hur får jag ihop pengarna?” parallellt. Genom att jobba med standarder som komplement till mål, gör man livet mycket enklare för sig. Dessutom är livet som flanör roligare än livet som turist. ?

Förra veckan var min goda vän, kollega och coach Moa Diseborn hemma hos mig i Malmö då vi planerade den Livsplanskickoff vi håller om någon vecka. Vid 22-tiden kom vi in på att diskutera frågan om mål och målsättning. Istället för att diskutera och sedan leverera ett färdigt svar valde vi att ta diskussionen ”on camera”. I veckans avsnitt får du således följa med i diskussionen hur den gick live. Det är också anledningen till att Caroline inte är med eftersom hon precis hade nattat barnen.

För några av er som lyssnar så kommer det här avsnittet vara höjden av flum och för några kan det vara ett av årets viktigaste artiklar. Den här artikeln handlar nämligen snarare mer om ”hur vill jag ha mitt liv?” än ”hur får jag ihop pengarna på bästa sätt?”. Jag anser att båda dessa frågor är väldigt viktiga. Min upplevelse är dock att de kommer för många av oss i olika ordning. Tricket är dock att jobba med frågorna parallellt.

Därför diskuterar vi i avsnittet:
- Att vi vill ha det som vi vill ha, för att vi vill känna så som vi tror att vi kommer att känna när vi får det som vi vill ha.
- Triggers eller strukturer för olika beteenden som vi har
- Mål, Processmål och målsättning
- Varför vissa upplever målsättning som något väldigt trist
- Standarder som en lägsta nivån man är villig att acceptera i ett område i livet
- Skillnaden på att vara turist eller flanör i livet
- Att bara fokusera på nästa steg istället för flera steg fram

Mycket av vår diskussion är ett hopkok av Stephen Covey, Nassim Taleb, Tony Robbins, Balansekonomi, Maria Nemeth och mycket annat. Äras bör således de som äras ska och således är feltolkningar våra egna. T.ex. konceptet ”standard” kommer från Tony Robbins och beskriver – enligt min tolkning – den nivån man vill ha på olika saker och områden i livet.

If you don’t set baseline standards for what you’ll accept in your life, you’ll find it easy to slip into behaviors and attitudes and a quality of life that’s far below what you deserve.
- Tony Robbins

Vi har alla hundratals standarder. De flesta av våra standarder är däremot helt omedvetna, vissa är gemensamma och andra är individuella. T.ex. har jag och Caroline väldigt hög standard på vår vardag (au pair, gångavstånd till allt, kontor och studio hemma etc) men en ganska låg standard på bil (V70 från 2009). Caroline har hög standard på hudvård (naturlig till den grad att den är ätbar) medan jag har låg (typ Head & Shoulders).

Fördelen vi får att tänka i standarder istället för mål är att man kan ”designa” sitt liv och det är något man håller över tid. Det kan däremot vara ett mål att nå en viss standard i livet. I vårt fall har det tagit mer än 10 år att komma till den vardag vi har idag. Att tänka så här underlättar i alla fall mycket för mig och Caroline. Lite som en läsare mejlade:

Kanske dags att börja prata om nyårsstandarder istället för nyårsmål?

Vi hoppas att du tycker att diskussionen är lika intressant som vi. ? Som vanligt handlar det inte om rätt eller fel, bra eller dåligt utan att välja det som passar en själv.

Vi ser fram emot er feedback i kommentarerna. Inte minst på vad du tänker om konceptet standard som komplement till mål.

Många hälsningar,
Jan och Moa

=====
Läs mer om Livsplans-kickoffen på hemsidan. Det är ett tillfälle för dig att fördjupa dig i bl.a. dessa frågor med mig och Moa och skapa en egen konkret Livsplan.
https://rikatillsammans.se/livsplan-kickoff/