Bland Maskrosor, Orkidéer och Belladonnor: En handbok för skolkuratorer

By Jeanette Wide

Som skolkurator ställs man ofta inför komplexa och svåra situationer när man möter barn och ungdomar med vitt skilda bakgrunder, behov och förutsättningar. Hur går en orosanmälan till?
Vad är C-PTSD och hur vet man om barnet eller ungdomen man pratar med har en antisocial personlighetsstörning? Vad gör man vid en krissituation i skolans miljö och hur kan man prata med barn och ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp och våld i nära relation? Hur hanterar man antisemitism och strukturell diskriminering i skolans miljö? Hur ser vårdkedjan ut och varför ska elevhälsan inte finnas tillgänglig 24/7?
Dessa frågor och lite mer, tas upp i den här handboken som riktar sig till dig som arbetar som skolkurator.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Dec 28, 2022
• ISBN: 9789179693497

Jeanette Wide

Efter erlagd högskole-examen som sociolog och beteendevetare, började jobbet som skolkurator. Det var inget tydligt mål eller någon dröm jag hade, att arbeta som skolkurator. Det var mer en tillfällighet och det visade sig att jobbet är helt okej. Det finns många möjligheter som skolkurator, att lära sig av sin omgivning, att utvecklas som person genom de utmaningar man möter varje dag, att ha möjligheten att stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och framförallt barnens rätt i samhället. Dock insågs det snabbt att den treåriga utbildningen aldrig tog upp hur arbetet som skolkurator faktiskt ser ut; vad som ingår i yrkesrollen, hur orosanmälningar går till eller hur man bör hantera barn och ungdomars beskrivningar av övergrepp, våld och utsatthet. För att täcka de saknade kunskapsbitarna, blev det online-kurser och seminarier, böcker, rapporter, lyssnade på poddar och föreläsningar, ett par extra högskolekurser och program inom kriminologi samt barn-och ungdomsvetenskap. Under årens lopp samlades dessa kunskaper i en pärm på kontoret. Denna pärm var först bara tänkt som en privat kunskapsbank att använda i mitt arbete för att enklare hålla koll på lagar och riktlinjer, förslag på samtalsmetoder, frågor man kunde ställa, reflektioner man kunde fundera kring, gränser man borde sätta, psykologiska och psykiatriska symtom man borde hålla lite koll på och vem som bör göra vad och när. Men, i möten med andra skolkuratorer framkom det att många kollegor hade precis samma frågor som en själv, frågor som handlade om just den kunskap som låg samlad i den allt tjockare pärmen på kontoret. Tanken föddes då att skriva om all information i pärmen till en slags en handbok som riktar sig till just skolkuratorer med förslag på hur man kan bemöta och hantera olika situationer och händelser utifrån den unika yrkesroll en skolkurator faktiskt har. Fyra år senare är boken färdig och förhoppningen är att den kan fungera som stöd/vägledning i olika sammanhang.

Book preview

Bland Maskrosor, Orkidéer och Belladonnor

Bland Maskrosor, Orkidéer och Belladonnor

Varför din bakgrund kan vara din bästa vän eller värsta fiende

Att bli bättre på ditt jobb

Att ta hand om sig själv som skolkurator

Att vara skolkurator på distans och i kris

Orosanmälningar

Vårdkedjan

Kultursensitivitet inom skolan

Barn och ungdomar med dysfunktionella föräldrar

Dödligt våld i skolan

Svartsjuka & Våld i nära relationer

Personlighetsstörningar

Hedersförtryck

ACEs, C-PTSD och Trauma

Tortyr och Krigstrauman

Oaktsam våldtäkt, oaktsamma sexuella övergrepp och våldtäkt i relationer

Sexuellt aktiva barn och sexuella övergrepp

Att identifiera barn och ungdomar i prostitution, offer för nätpedofili och människohandel

Sexism och könsdiskriminering

Självskador och självdestruktiva beteenden

Ätstörningar

Att samtala om döden

Depression, Anhedoni, Nedstämdhet, Dystymi och Melankoli

Självmordsförsök och självmordstankar

Ångest

Stress och stressreducering

NPF- mer än bara ett sätt att vara på

Strukturell ojämlikhet, diskriminering, antisemitism, rasism och vitt privilegium

Mobbning, Kränkningar, Konflikter samt Rastlös sadism

Aggressiva barn och ungdomar

Självrättfärdiga människor

Lögner och oärlighet

Relationer

Kärleksbekymmer

Skuld- och skamkänslor samt självkritik

Sömn

Hypersensitivitet

Särbegåvning är mer än IQ-poäng och elitism

Annorlunda identiteter och Subkulturer

HHBTQAI+, Cis, Pan samt andra bokstavskombinationer

Motivation, Inspiration och Målsättning

Meningen med livet

Samtalsrummet

Impressum

Bland Maskrosor, Orkidéer och Belladonnor

Man säger att barn och ungdomar som har vuxit upp under utmanande förhållanden, som exempelvis dysfunktionella föräldrar, fattigdom, övergrepp m.m. är så kallade Maskrosbarn. De är barn och ungdomar som är uthålliga, ihärdiga och envisa, precis som maskrosor. Sedan har vi barn och ungdomar som är mycket känsliga individer och som behöver särskild omvårdnad och tillsyn, de kallas krävande men är egentligen bara hypersensitiva. Dessa barn och ungdomar går emellanåt under epitetet Orkidéebarn, då de liknas vid de känsliga blommorna. Ett tillägg till denna bukett, är Belladonnorna, de barn och ungdomar som av olika anledningar är toxiska och ibland farliga för sin omgivning och för sig själva. Dessa barn och ungdomar kan ha en  underliggande psykiatrisk störning som EIPS eller APD eller de kan, på grund av dysfunktionell uppfostran, ha blivit oerhört manipulativa och beräknande. De ställer till ofog och skyller ifrån sig på andra och är hämndlystna. Deras föräldrar kan också vara toxiska och farliga, egocentriska och manipulativa.  Åtskilliga av dessa barn och ungdomar landar oftast hos skolans Elevhälsoteam (EHT), och som skolkurator blir man involverad i elevens problematik.  Oavsett hur man än benämner barn, ungdomar och deras föräldrar, behöver vi som arbetar inom skolan alltid bemöta dem på ett värdigt sätt, och vi behöver ha kunskapen om att det kan finnas andra förklaringar till barn och ungdomars beteenden än vad som först verkar uppenbart. Dessa underliggande förklaringar är inte alltid lätta att se eller trevliga att få vetskap om. Det ställer stora krav på den som mottar informationen, som att kunna lyssna objektivt, ställa undersökande frågor samt veta vart man ska hänvisa eleven vid behov. Emellanåt behöver man som skolkurator även kontakta och samarbeta med Barn-och-ungdomspsykiatrin, Socialtjänsten eller Polisen. 

Det finns ännu ingen riktad utbildning för skolkuratorer som yrke, men för att arbeta som skolkurator krävs det en kandidatexamen inom antingen beteendevetenskap, sociologi eller socionomi. Problemet med avsaknad tydlighet och riktning gör att skolkuratorer inte har en gemensam kunskapsgrund. Likaså får de allra flesta skolkuratorer ingen utbildning kring hur man kan upptäcka och hantera barn och ungdomar som blir utsatta för våld och övergrepp i hemmet, barn som säljer sex eller har svåra psykiatriska tillstånd som kan ta sig uttryck i aggressiva och destruktiva beteenden i skolan och i hemmet.  Man får lära sig om socialtjänstlagen i de ovanstående utbildningarna, men inte hur det fungerar när en orosanmälan kommer in till Socialförvaltningen eller vilka risker man kan utsättas för när man gör en orosanmälan.  På samma sätt får man heller inte information om hur man kan synliggöra minoritetsbefolkningen, bemöta sexism, rasism och antisemitism inom skolan eller hur man kan bemöta andra ur ett kultur-sensitivt sätt, samtliga områden som ingår i en skolkurators arbete. Jag hade ingen aning om något av ovanstående, utan fick ta reda på saker och ting under vägens gång. Genom åren har jag även märkt att andra kuratorer har ställd frågor inom ungefär samma områden. Därför bestämde jag mig för att skriva en handbok riktad till skolkuratorer, som tar upp en del- men inte allt- som kan landa på ens bord.

Det här är den handboken och min förhoppning är att den kan vara vägledande och behjälplig i olika situationer, så som den har varit behjälplig och vägledande för mig, när jag började arbeta som skolkurator och behövde fylla i de kunskapsluckor som fanns. Arbetet som skolkurator är många gånger ett ensamt yrke där man förväntas kunna fatta både snabba och svåra beslut. Då kan det vara tacksamt att ha information samlad på ett ställe, som i den här boken till exempel. Innehållet i den här boken är dock inte på något sätt ett absolut 100% rättesnöre i alla lägen. Forskning och utveckling inom olika områden tar kunskaperna framåt, samhällena utvecklas och nya riktlinjer tas fram och andra tas bort. Den information som är samlad i den här boken, är sådant som har varit aktuellt för just början av 2020-talet.  Det är fakta, lagar och riktlinjer som är aktuella just här och nu i år 2022, vilket kan komma att ändra sig längre fram. Likaså kan olika regioner och olika skolor ha olika riktlinjer och förhållningssätt till hur EHT ska arbeta med eleverna och hur samverkan med Socialtjänsten och Polisen ska se ut. Har du egna metoder som passar dig och ditt arbete bättre än de förslag som ges i den här boken, använd dem.  Har du ett bra och etablerat samarbete med olika instanser, fortsätt med det. Som sagt, den här handboken är mer tänkt som en generell vägledning kring ämnen och situationer som kan dyka upp när man arbetar som skolkurator, oavsett vilken utbildning man har i grunden eller hur erfaren man är inom sitt yrke.  Så medan ridån går upp, välkomnar jag dig att utforska delar av det som en skolkurator möter i sitt yrkesliv.

Varför din bakgrund kan vara din bästa vän eller värsta fiende

Man kommer inte ifrån sitt förflutna, så enkelt är det. Det du har genomlevt från fosterstadiet fram till idag är en del av den du är och det påverkar allt från hur du lyssnar på andra, hur du tolkar informationen och hur du beter dig i mötet med andra. Hur din bakgrund ser ut kan antingen hjälpa dig i ditt yrke, eller stjälpa dig och med det även eleverna du har i samtal. Att inte vara förankrad i sig själv, inte förstå sig själv och var man själv kommer ifrån kan leda till att man inte är helt närvarande i rummet. Man kan behöva rannsaka sig själv ordentligt och svara på flera väldigt jobbiga frågor. Om man inte är klar med vem man är och var man kommer från, så kan det skapa bekymmer i alla relationer man har, både privat och i yrkeslivet. Innan du går vidare i den här boken, är det bra om du ha en anteckningsbok och en penna tillhands, för du kommer bli ombedd att anteckna dina reflektioner.  Det är psykologiskt och kognitivt uppmuntrande att skriva av sig för hand och dessutom skapar det mer aktivitet i hjärnan än om man skriver på ett tangentbord¹. Genom att ofta, allra helst varje dag, skriva ner sina mest framträdande känslor och tankar, kan man så småningom få en uppfattning om hur det är ställt med ens inre och hur detta påverkar det man gör ute i verkligheten. Denna process kallas för den kognitiva cykeln och beskriver helt enkelt hur våra tankar och känslor påverkar våra handlingar som i sin tur påverkar vår omvärld som i sin tur påverkar våra tankar och känslor². I denna kognitiva cykel kan destruktiva tankesätt och nedstämdhet skapas och återskapas om och om igen, om man inte gör sig själv medveten om dem. Som kurator kan det påverka hur man mår på jobbet, hur man bemöter elever och personal och inte minst, hur man tar hand om och bemöter sig själv varje dag. Att skriva ner tankar och känslor är något man många gånger behöver öva på, det är vanligtvis inget som bara händer en dag och så sitter allt där. Alla dagar bidrar med något nytt man kan lära sig om sig själv och andra. Skrivandet kan hjälpa en att skapa distans till saker och ting, framför allt vår uppfattning om självet³. När man skriver kan det hända att man börjar se ett mönster, att vissa dagar, händelser och personer triggar vissa känslor och beteenden. Det kan vara en kollega eller en elev som man kanske inte är helt uppriktigt med sig själv om hur man egentligen känner inför den personen. Detta kommer påverka bemötandet och kanske blir ett hinder i utövandet av yrket. Därför rekommenderas det att du som skolkurator ofta reflekterar och skriver ner dina tankar och känslor, hur otrevliga och hemska dem än är. Kom ihåg, tanken är inte att du ska döma dig själv för eventuella mindre smickrande tankar och åsikter, utan snarare bli medveten om dem och använda dem på ett bra sätt i ditt arbete. När du har penna och anteckningsbok, besvara dessa frågor så ärligt som möjligt:

Hur var dina föräldrars liv innan du kom in i bilden? – hur de blev uppfostrade påverkar hur de uppfostrade dig, vilket i sin tur påverkar hur du beter dig idag.

Hur blev dem som de blev och hur har det påverkat dig? – man behöver vara medveten om hur andras olika erfarenheter har varit med att skapa den verklighet man har vuxit upp i, samt hur detta har påverkat en under uppväxten fram till detta nu.

Vilken grund står du på från din barndom? – vilka värderingar och vilken syn du tog till dig under barndomen påverkar hur du tolkar och ser saker och ting idag, framför allt din syn på dig själv. Din syn på dig själv påverkar hur du bemöter eleverna du ska jobba med, liksom kollegorna du ska samarbeta med.

Vad definierade dina mor-/farföräldrar/dina föräldrar? – vad dem fick lära sig när de växte upp,  påverkade dina föräldrar som i sin tur har påverkat dig. Alltifrån människosyn och värderingar till din självuppfattning och hur du beter dig i olika situationer.

Vilket stöd hade du när du växte upp? - känslomässigt, psykiskt, materiellt osv. Fanns det lagom med stöd inom alla områden eller fattades det stöd någonstans?

Kan du skilja dina erfarenheter från ex. dina syskon, föräldrar, vänner? – bara för att man har vuxit upp tillsammans betyder inte att man har samma erfarenheter eller samma syn på det som har varit. Därför är det viktigt att skilja ut vad som är ens egna referenspunkter och vad som är andras.

Är du villig att se din bakgrund/barndom på ett annat sätt? - allt är inte alltid som man tror att det är och ibland behöver man ifrågasätta sina erfarenheter och våga se på dem från andra perspektiv.

Är det något i ditt liv du gör motstånd mot eller något du är rädd för? – detta påverkar hur du tar emot utmaningar och hur du ser på andras problem.

Hur har dina erfarenheter hjälpt dig? - man kan alltid finna något bra i allt som sker eller har skett!

Vilka är dina basbehov? – Hur du tar hand om dig själv och dina basala behov är viktigt att tänka på, för ingen annan kommer ta hand om dem åt dig. Ofta tror vi även att alla har samma behov och antar att andra ska fylla ens behov. Men man är helt ansvarig själv att vara medveten om sina behov och att se till att de är fyllda.

Vad säger du om dig själv till dig själv i varje given stund på dagen? – detta påverkar hur du för dig bland andra människor och hur andra uppfattar dig. Du blir vad du tänker om dig själv med andra ord.

Accepterar du dig själv precis som du är just precis nu?- självacceptans är viktigt- du ska liksom leva med dig själv resten av ditt liv.

Vem är du när ingen ser på? – detta berättar en del om vad du verkligen tycker om och vad du värderar och visar även om det finns en stor skillnad mellan den du verkligen är och den du visar upp utåt. Stora skillnader mellan ens verkliga jag och utanpå-jaget kan göra att människor uppfattar en som falsk eller manipulativ.

Söker du andras godkännanden för att göra saker eller fatta beslut? -Varför tror du i så fall att du behöver andras godkännanden?

Vad värderar du mest i livet? - vad är viktigast för dig? God hälsa, framgångar, goda relationer, jämlikhet?

Vilka förväntningar och föreställningar har du om hur livet är och borde vara? – Du skapar din egen verklighet utifrån dina egna förväntningar och föreställningar. 

Vilka inställningar eller åsikter har du om dig själv, din familj, dina vänner och dina elever?- detta påverkar oerhört mycket mer än man först tror. Din inställning till dig själv och andra bidrar till hur du bemöter både dig själv och andra. Det kan leda till ogynnsamma relationer för dig själv och diskriminering av andra.

Tror du att någon av dessa inställningar eller åsikter kommer bli avvisade eller accepterade av andra? – vilken betydelse har det i så fall?

Vad behöver du lära dig som du inte vet? – ingen är fullärd , det finns alltid mer att lära sig inom alla områden i livet. 

Vad anser du själv är dina största svagheter/utvecklingsområden?

Vad tror du att andra anser är dina största svagheter/utvecklingsområden?

Vad anser du är dina styrkor?

Vad tror du andra anser är dina styrkor?

Vad är du bra på?

Vad är du bättre på än andra?- det finns alltid något man är bättre på än de flesta andra i ens omgivning.

Vad är andra personer som du ser upp till, bättre på än du? -Andra har också områden som de är bättre på än du, så du kan lära dig massor av att studera hur andra gör samma sak som du, fast bättre.

Om du var en bil, hur skulle du beskriva dig då? -Beskriv så utförligt som möjligt! Detta kan ge dig oanade kunskaper om din syn på dig själv och vilka behov du har.

Beskriv de 10 viktigaste stunderna i ditt liv, de 7 mest avgörande valen i ditt liv, de 5 mest centrala personerna i ditt liv- detta hjälper dig att förstå varför du gör, känner och beter dig som du gör.

Hur hanterar du konflikter?  - du kommer hamna i konflikt med någon vid något tillfälle, så att vara medveten om hur man hanterar dem är viktigt.

Hur löser du problem?

Hur hanterar du ansvar? – Det är viktigt att både att ta eget ansvar för sitt arbete, sina tankar, handlingar och beteenden OCH låta andra, även elever, ta ansvar för sina handlingar, beteenden och tankar.

När ingenting fungerar, hur löser du det? – Återigen, att känna sig själv och hur man fungerar i olika situationer är mycket viktigt.

Vad gör dig arg? Vad gör dig irriterad? Samt vad gör dig heligt förbannad?- samma som ovan. Man behöver veta vad som får en att gå Tick-Tack-Boom!

Kan du be om det du behöver och vill ha i varje situation? - att kunna se sina egna behov och uppfylla dem antingen själv eller genom att be andra (och våga ta ett nej) är en viktig aspekt. Ingen annan kan veta hur du vill ha det eller vad du mår bra av om du inte säger något.

Vad har du lärt dig av tidigare misstag? – om du inte har lärt dig något är det bäddat för att du begår samma misstag igen och igen och igen….

Vad har du uppnått hittills?

Vilken betydelse har livet för dig rent allmänt?

Vad ger dig glädje/nöje? - satsa mer på sådant som gör dig glad.

Vad hjälper dig att slappna av i stressade situationer?

Vad upplever du som hinder för att uppnå dina mål? - saboterar du för dig själv eller skyller du på andra?

Finns det något som du anser håller dig tillbaka? - varför?

Finns det vanor och uppfattningar som upprepade gånger ställer till det för dig?

Vilka mål har du i framtiden vad gäller din hälsa, din personliga utveckling, din glädje, dina relationer och ditt arbete?

Är du helt motiverad att uppnå dina mål?

Behöver du utvidga eller justera dina mål?

Och slutligen:vad håller dig igång och får dig att gå framåt, att utvecklas och lära dig nya saker?

Det finns givetvis många, många fler frågor man kan ställa som är utvecklingsfrämjande och medvetandegörande. Man kan komma på egna eller hitta andra frågor också. Huvudsaken är att man lär känna sig själv bättre. När man arbetar som skolkurator kommer man obönhörligen komma i kontakt med elever som har upplevt svåra trauman, lever i dysfunktionella hem eller blir utsatta för vidriga övergrepp. Därför är empati en annan viktig aspekt som behöver lyftas. Det finns två olika sorters empati där den ena är att föredra framför den andra om man ska vara till nytta i samtalsrummet⁴:

Emotionell empati: Man relaterar lätt med andras upplevelser och känner det dem känner. Elevens berättelse blir som ens egen berättelse och man blir berörd och dras med i de känslor som eleven uppvisar eller beskriver. Man vill fixa eller rätta till situationen och erbjuder mer än gärna sin hjälp.

Kognitiv empati: Man relaterar inte med andras upplevelser och dras inte med i elevens känslosvängar. Man ser på det ur ett utanför-perspektiv och låter eleven själv komma fram till slutsatser samtidigt som man försöker se vad som skulle fungera bäst i den givna situationen.

Om du tänkte att emotionell empati är den bästa egenskapen för en skolkurator, så behöver du dock tänka om. Om man låter sig dras med i andras känslor och berättelser, förlorar man möjligheten att hjälpa eleven på bästa sätt. Vet du med sig att du lätt blir emotionellt berörd av starka känslor eller lätt låter dig vilseledas av andras berättelser, är det bra om du tränar på att utöva kognitiv empati i stället, då hög emotionell empati kan trigga igång ens egna berättelser och göra att man vill förminska eller avdramatisera elevens berättelse. Detta kan man göra genom att dels börja prata om egna upplevelser påfallande och olämpligt ofta, dels att man kan riskera att komma med jämförelser som ex. när jag var/gjorde/utförde (något), det var värre/större/svårare/jobbigare osv. Att jämföra sina egna upplevelser med elevens upplevelser, eller att dras med i hens känslor är inte hjälpsamt. Det kanske kan upplevas så för dig, men det är inte hjälpsamt för eleven. Hen behöver inte din berättelse eller dina uttalade bedrifter, svårigheter eller emotionella erfarenheter. Eleven behöver vägledning och stöd, vilket hen bara kan få med hjälp av din kognitiva empati⁵. 

Värderingar och uppfattningar

Värderingar kan vara luriga att komma fram till eftersom värderingar inte är påtagliga på samma vis som exempelvis målsättningar eller känslor. Ur ett sociologiskt perspektiv talar man ofta om värderingar som de uppfattningar vi har, det vi ser som sanningen om oss själva, andra och om världen. Dessa värderingar samlas sedan i kluster som vi sedan petar in det som vi anser passar in där och detta tillsammans med våra tidigare erfarenheter bildar våra uppfattningar.⁶Ur ett psykologiskt perspektiv menas det att värderingar är de handlingar vi utför och med vilken attityd och vilket syfte vi utför dessa handlingar. Dessa handlingar påverkar således vår uppfattning, eftersom våra handlingar påverkar vår omvärld även i liten skala⁷. Med andra ord betyder detta att vi alla utför eller låter bli att utföra vissa handlingar eftersom vi har en uppfattning om vilka vi är utifrån vad vi tycker är viktigt och betydelsefullt. Så man kan säga att värderingar är både kognitiva uppfattningar och faktiska handlingar vi utför eller låter bli att utföra (att inte göra något, är också en handling) i våra dagliga liv. Dessa uppfattningar om oss själva och andra och de handlingar vi således utför för oss själva och andra, påverkar därför hur vi exempelvis bemöter elever och kollegor på jobbet. Alltså behöver man vara på det klara med varför man gör som man gör och inte gör det man inte gör och vilka värderingar, handlingar och beteenden som man har lagt till sig med och hur detta kan påverka andra. För att få lite mer klarhet kring vilka värderingar man har, kan man göra följande övning:

Ringa in de värderingar som känns relevanta och viktiga för dig⁸.

Entusiasm, Ärlighet, Tro, Rättvisa, Vänlighet, Omsorg, Medkänsla, Styrka, Ambitioner, Självständighet, Trovärdighet, Närvaro, Flexibilitet, Nyfikenhet, Öppenhet, Våghalsighet, Mod, Lojalitet, Kreativitet, Äventyrlighet, Tacksamhet, Hållbarhet, Allvarsamhet, Självmedvetenhet, Kärleksfullhet, Samhörighet, Gemenskap, Likvärdighet, Acceptans, Ömsinthet, Beslutsamhet, Tålmodighet, Professionalism, Respektfullhet, Självsäkerhet, Förståelse, Ödmjukhet, Frihet, Objektivitet, Vetgirighet, Principfasthet, Ordningssamhet, Ärbarhet, Äkthet, Försiktighet, Hälsomedvetenhet, Givmildhet, Lekfullhet, Hjälpsamhet

När du har ringat in de värderingar som är relevanta för dig, just nu (man kan ändra sig längre fram), skriv ner dem på ett papper (eller i din anteckningsbok) i ett stycke som du har delat in i tre kolumner. Skriv dina värderingar i ordningen där det viktigaste kommer högst och det minst viktiga kommer sist. Vid kolumnen intill dina värderingar, skriv ner de långsiktiga mål du har, även de skriver du i ordningsföljden viktigast först och minst viktigast sist. I sista kolumnen skriver du ner de beteenden och handlingar du utför på daglig basis. Om alla tre kolumner är i linje med varandra, alltså de viktigaste värderingarna och målen är i linje med dina handlingar och beteenden, så lever du efter de värderingar, uppfattningar och mål du har.

Om de inte stämmer överens, behöver du undersöka var någonstans du inte lever som du lär eller som du skulle vilja leva⁹.

Var finns det en diskrepans mellan dina värderingar och dina mål, handlingar och beteenden?

Vad kan du göra åt det?

Behöver målbilden eller dina handlingar och beteenden justeras?

Du kan även besvara följande frågor:

Vilken typ av person vill du vara för dig själv och människorna i ditt liv?

Vad är viktigt för dig?

Hur vill du att andra ska beskriva dig/uppfatta dig?

På vilket sätt vill du bidra i livet?

Vad vill du att dina arbetsinsatser ska ha för effekt eller respons?

Vad vill du bidra med i livet/på jobbet/hemma?

Vilka kvalifikationer, handlingar och attityder vill du ha i ditt liv?

Om ingen såg det du gör varje dag, skulle du fortfarande göra dessa saker då?

Att ta ansvar för sitt liv

Att reflektera över sig själv, sina handlingar, beteenden, attityder och värderingar, är viktigt för att skapa det liv man vill ha och mår bra av. Om du inte trivs med hur ditt liv ser ut, både privat och på arbetet, kan du behöva göra en del tuffa och utmanade val. Dessa val kan innebära att du sårar andra eller irriterar din omgivning för en stund. Det kan även innebära att du behöver leva med ovisshet, ångest och rädsla en tid, innan det nya har blivit bekant. Oavsett vad, så har du ett ansvar för ditt liv och hur det ser ut. Det finns de som inte vill förändra sina levnadssituationer, även om de är destruktiva och skadliga och det är okej det med, bara man är medveten om att man har gjort det valet. Att beskylla andra för sitt liv, sitt beteende och sina handlingar är att förskjuta ansvaret för sitt liv. Man är den enda som har ett ansvar för hur man mår och hur ens liv ser ut som vuxen¹⁰.

Om du är trött, stressad och känner dig utmattad så är du ansvarig för det.

Är det en underliggande sjukdom som ger sådana symtom, så är du ansvarig att ta hand om din hälsa så att du fungerar optimalt.

Om du är tjurig, irriterad eller allmänt bitter, så är du ansvarig för det, oavsett vad som först skapade dessa känslor, för du är den som har valt att hålla kvar dessa känslor.

Lever du själv i en dysfunktionell hemmiljö så väljer du att återvända till och utsätta dig för detta varje dag efter jobbet.¹¹

Allt du gör är beslut du tar utifrån den sanning du säger till dig själv och om dig själv. Alltså är du skyldig dig själv att förändra dina beteenden, dina tankar och dina handlingar för att skapa det bästa liv du kan och vill skapa. Man kan inte använda ett gammalt beteende och förvänta sig nya resultat. Ingen annan kommer ge dig det du vill ha. Ingen annan kommer förändra sig av ren önskekraft. Ingen annan har makten över dina val, ditt liv, din hälsa än du själv. Antingen har du lärt dig genom och av livet och de erfarenheter du har fått och står för ditt liv som det har sett ut och hur det ser ut just nu¹². Eller så har du inte lärt sig något och försöker dölja den du är, de beslut du har fattat och de konsekvenser som dessa beslut har lett till. Att ta ansvar är inte detsamma som att ta på sig skulden för något. Skuld handlar om att det finns en avsikt med det man gör¹³.  Ansvar handlar om att man fattar vissa beslut, har vissa beteenden och har valt vissa situationer och omständigheter som har lett till vissa konsekvenser som inte alltid är så himla trevliga. Men man har valt som man har gjort och behöver erkänna det för sig själv. Om något ska vara någons fel, så måste avsikten vara dålig och vi kan väl anse att de allra flesta människor menar väl och inte har dåliga avsikter. Ibland fattar man helt enkelt bara kassa beslut. Att ta ansvar för sitt liv betyder kort och gott att man återtar kontrollen över sig själv, sitt liv och är villig att acceptera konsekvenserna av de val man har gjort tidigare och de val man kommer göra framöver.  Det är absolut inget du behöver skylta om inför alla andra, men du behöver bli medveten inför dig själv hur du har hanterat ditt liv hittills.  Det påverkar hur du sköter ditt jobb som skolkurator eftersom du i din yrkesroll behöver vara pålitlig, välinformerad, professionell samt kunna sätta sunda gränser mot din omgivning. Du behöver ha en hög standard och stå för god karaktär och tillit. Inget av detta är möjligt om du lever i en lögn eller vägrar ta ansvar för ditt liv, dina tankar, dina åsikter, dina beteenden och dina handlingar. Om du ska kunna identifiera och hjälpa barn och ungdomar med bekymmer, behöver du må bra själv. 

Om du har svårt att ta hand om dig själv, svårt att sätta sunda gränser, far illa på något sätt privat eller på jobbet eller är den som utsätter