Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning
()
About this ebook
utbildning i Sverige ökat kraftigt. När fler läser vid
högskolor och universitet blir det även fler som har
svagare förutsättningar att klara akademiska studier, till
exempel de studenter som kommer från studieovana
hem eller saknar studievana. Det finns också tecken på
att det skett en gradvis, övergripande försämring av
studenternas förkunskaper på grund av brister i grund- och gymnasieskola.
Har svenska lärosäten de förutsättningar som krävs
för att upprätthålla en god kvalitet på undervisningen?
Författarna till denna rapport har analyserat hur
förutsättningarna för undervisning, och forskning,
kan förbättras så att samtliga studenter kan erbjudas en
högkvalitativ utbildning. Författarna landar i ett antal
förslag, bland annat att de lärare som möter de mest
studieovana studenterna får mer tid till egen forskning
för att stärka sin kompentens.
Douglas Brommesson
Douglas Brommesson är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet
Related to Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning
Related ebooks
Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet: Bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsEn tickande bomb: En bok om skolsegregation Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsÄndra allt!?: En högskolepolitik för vår tid Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSkolutveckling som gemensamt projekt: Att organisera för och genomföra professionsdriven skolutveckling Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsBostadsområdets betydelse för brottslighet och barns möjligheter Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsUndervisandets Glädje: Om teori och praktik i lärarutbildning Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsKonkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsVården är värd en bättre styrning Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsVetenskapligt Skrivande Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsAtt kartlägga värdet av äldreomsorg Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsDe lönsamma: En bok om varför skolor slåss om elever Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSamverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsÄldreomsorgens ständiga förändringar: Om organisation, arbetsmiljö och ledarskap Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsDet viktigaste viktiga: Att organisera för utveckling Rating: 0 out of 5 stars0 ratingse-Kultur: Tankar om kultur och okultur i vår tid Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsGod svenska - vägen till arbete för utrikes födda? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsPrata med ditt barn om läxor Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsCovid-19 på äldreboenden - personalens erfarenheter Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFöräldraledighet: hinder eller möjlighet för etablering i samhället? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsPåverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsByt perspektiv: Reflexioner om skolan och om lärande för lärare, elever och alla andra Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsDen digitala tekniken i förskolan: och skolans tidigare år Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsErsättningen och e-hälsan Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsFolkbildning och solidaritet: om uppkomsten av folkhögskolans globala engagemang Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsForskningsmetoder Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsDen komplexa tjänstepensionen Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsEnkla jobb och kunskaper i svenska - nycklar till integration? Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsKonjunkturrådets rapport 2023: Strukturomvandling på svensk arbetsmarknad: konsekvenser och policyåtgärder Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsSystemik: Något om systemvetenskapens praktiska tillämpning i en komplex värld Rating: 0 out of 5 stars0 ratingsDigitaliseringen av svensk vård och omsorg Rating: 0 out of 5 stars0 ratings
Reviews for Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning
0 ratings0 reviews
Book preview
Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning - Douglas Brommesson
1. Inledning
Sedan 1990-talets mitt har högre utbildning i Sverige präglats av kraftiga ökningar av antalet studenter (se SOU 2015:70; UKÄ 2014; Gustafsson m.fl. 2010; Barrling-Hermansson 2005), och av en större variation inom studentpopulationen vad gäller de förkunskaper som krävs för att klara av en akademisk utbildning (Högskoleverket 2009; Skolverket 2009). Jämfört med 1990-talets mitt har studentantalet närmast fördubblats (Gustafsson m.fl. 2010; SOU 2015:70). Högre lärosäten i Sverige har otvivelaktigt gått från att vara ett slags elituniversitet till att alltmer likna »massuniversitet«. I ett längre tidsperspektiv blir utvecklingen ännu tydligare; på 1950-talet fanns omkring 12 000 studenter och 1 200 lärare på svenska högskolor och 2013 ungefär 350 000 studenter och 31 000 lärare (UKÄ 2014). Det finns skäl att misstänka att denna kraftiga expansion utmanar förutsättningarna att upprätthålla kvaliteten på den högre utbildningen (se t.ex. Bender 2013; Högskoleverket 2012).
Misstanken kan stärkas om vi till utvecklingen ovan adderar att den högre utbildningens resurser förändrats över tid. I en rapport från Sveriges universitetslärarförbund (Åmossa 2018) jämförs kostnaderna och intäkterna –i löpande priser – med det nuvarande resurstilldelningssystemet, vilket trädde i kraft 1993. Resultaten av analysen visar att de flesta utbildningsområden skulle behöva en resursökning per student på mellan 30 och 50 procent för att återgå till de resursnivåer som var i kraft under 1990-talet. Sammanlagt skulle detta innebära ett tillskott av medel om nästan sju miljarder kronor. Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) påpekar att detta i praktiken betyder att en hel årskull högskolestudenter i dag utbildas utan att lärosätena kompenseras för de ökade kostnaderna, vilket i sin tur påverkar utbildningens kvalitet inom alla ämnesområden.
Det ska sägas att denna bild av att lärosätenas resurser urholkats har problematiserats. Hallonsten (2022a, 2022b) påpekar att lärosätenas totala basanslag mellan 2001 och 2021 ökade med 66,9 procent, från 17,5 till 29,1 miljarder. Under samma period ökade det totala antalet registrerade studenter med 32 procent, vilket alltså innebär att kostnaden per student och år ökade med 17,1 procent, från 78 201 till 92 054 kronor. Vidare påpekar Hallonsten att den undervisande personalen på lärosätena ökade under perioden 2001–2021; antalet professorer med 63,5 procent och antalet lektorer med 73 procent. Därför är det omotiverat att tala om en urholkning av resurser, menar Hallonsten, eftersom det ökade antalet studenter har matchats av ökade resurser i form av både anslag och undervisande personal.
Hallonsten (2022a) avslutar dock sitt resonemang med en viktig poäng: även om den översiktliga bild han presenterar av de svenska lärosätena visar att det möjligen är dags för lärare i högre utbildning att – som han uttrycker det – »sluta klaga«, vet vi samtidigt att universitet och högskolor skiljer sig en hel del åt vad gäller finansiering och andra förutsättningar, och det finns också interna skillnader vid lärosätena. Sedan 2011 har lärosätena utökade möjligheter att skräddarsy villkoren för sin personal, och det finns tydliga indikationer på en avsevärd variation i de förutsättningar olika lärosäten erbjuder sin personal avseende exempelvis lönenivåer, möjligheter till pedagogiska karriärvägar, hur mycket forskning som ingår i lektors- respektive professorstjänster samt omfattningen av undervisningsplikten (se Brommesson m.fl. 2016). Dessutom finns indikationer på att lärare i högre utbildning fått en ökad börda på sina axlar, oaktat om resurserna på totalen har ökat eller minskat. SULF med flera har lyft fram hur överproduktion av studenter, ökad administration och fler studenter i behov av särskilt stöd får konsekvenser för universitetslärares möjligheter att göra ett bra