Enkla jobb och kunskaper i svenska - nycklar till integration?

By Simon Ek, Mats Hammarstedt and Per Skedinger

Flyktinginvandrare och deras anhöriga har under lång tid haft svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I integrationsdebatten framförs ofta behovet av fler så kallade enkla jobb och goda kunskaper i svenska språket. Är detta nycklarna till en lyckad integration?

I rapporten undersöker nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger om erfarenheter från jobb med låga kvalifikationskrav och färdigheter i svenska förbättrar arbetsmarknadsutsikterna för personer med flyktingbakgrund. Rapporten bygger på ett omfattande datamaterial där individer följs under lång tid och ett fältexperiment där fiktiva flyktingar har sökt jobb med låga kvalifikationskrav.

• Language: Svenska
• Publisher: SNS Förlag
• Release date: Nov 10, 2020
• ISBN: 9789188637482

Simon Ek

Simon Ek är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Stockholm.

Book preview

arbetsmarknaden.

1. Inledning

»Sverige konkurrerar om framtidens jobb med kunskap och kompetens – inte med låga löner«, Stefan Löfven, Regeringsförklaringen, 12 september 2017.

»Nyckeln till integration är det första jobbet. Det är den finaste biljetten in i det svenska samhället«, Annie Lööf, Göteborgs-Posten, 20 augusti 2018.

»Alla som lever i Sverige ska kunna svenska«, Stefan Löfven, Facebook, 14 februari 2020.

Den bristande integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden och den långa tid det tar för flyktinginvandrare och deras anhöriga att komma i arbete har haft en central plats i den politiska debatten under senare år. Inte sällan framförs uppfattningen att fler enkla jobb, det vill säga arbeten med låga formella kvalifikationskrav, skulle underlätta inträdet på arbetsmarknaden, inte minst för flyktingar.¹ Vidare understryks ofta språkkunskapernas betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. När det gäller språkkunskapernas betydelse råder i hög grad samstämmighet. Uppfattningarna om huruvida Sverige ska satsa på fler enkla jobb, och i vilken utsträckning sådana jobb har potential att förbättra integrationen, har däremot varit delade. Med denna rapport hoppas vi kunna bidra med nya kunskaper om såväl de lågkvalificerade jobbens som språkkunskapernas betydelse för integrationen av flyktingar och deras anhöriga på den svenska arbetsmarknaden.

Under 2000-talet har andelen utrikes födda personer i Sverige ökat, samtidigt som den utrikes födda befolkningen förändrats med avseende på ursprung. Vid millenniets början var ungefär 1 miljon människor, eller runt 11 procent av Sveriges totala befolkning, födda utomlands. År 2020 är närmare 2 miljoner, eller närmare 20 procent av befolkningen, född utomlands. Vidare har den utrikes födda befolkningen i Sverige över tid förändrats med avseende på ursprung. År 2000 var knappt 40 procent av den utrikes födda befolkningen född i länder utanför Europa. Vid 2020-talets början uppgår andelen födda utanför Europa till runt 60 procent.²

Frågan om flyktinginvandrares etablering på den svenska arbetsmarknaden har stått högt på den politiska agendan under lång tid. Det är sedan länge väl känt att framför allt flyktinginvandrare från länder i Mellanöstern och Afrika och deras anhöriga har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden med låg sysselsättning och hög arbetslöshet som följd.³ Frågan om flyktingars arbetsmarknadsetablering har aktualiserats ytterligare i samband med flyktingvågen 2015 och 2016 då Sverige tog emot ett historiskt högt antal flyktingar och anhöriga från främst Syrien, men även andra länder i Mellanöstern och Afrika.⁴ Vi fokuserar därför vår analys i denna rapport på flyktingar från dessa områden.

Diskussionen om hur flyktingar ska integreras i samhället och vilka åtgärder som är bäst lämpade för att flyktingarna ska hitta en plats på den svenska arbetsmarknaden har flera dimensioner. Det har framförts att flyktinginvandringen har potential att avhjälpa den arbetskraftsbrist som råder i vissa sektorer på den svenska arbetsmarknaden. Eftersom flyktingarna ofta är i arbetsför ålder kan flyktinginvandringen även ses som ett sätt att möta de problem den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning medför.

Men även andra perspektiv på de senaste årens flyktinginvandring och hur dessa flyktingar ska integreras på arbetsmarknaden har diskuterats. Ett sådant är att en inte obetydlig andel av flyktinginvandrarna saknar de kunskaper och färdigheter som behövs för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Ett skäl till detta finns i flyktingarnas utbildning. Det är ett faktum att flyktinginvandrarna inte sällan har relativt kort, eller helt saknar, utbildning. Deras utbildning är dessutom ofta förvärvad utanför det svenska utbildningssystemet, och därför inte alltid användbar på den svenska arbetsmarknaden. Ett annat skäl är flyktingarnas bristande kunskaper i svenska språket. Det tar tid för en nyanländ person att lära sig att behärska svenska i tal och skrift vilket försvårar möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden.

Det är rimligt att tro att det kommer att behövas omfattande utbildningsinsatser för att förbättra integrationen på den svenska arbetsmarknaden. Dessa utbildningsinsatser kan omfatta såväl traditionell skolutbildning som olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utbildningar på arbetsplatsen och validering av utbildningar förvärvade utanför det svenska utbildningssystemet. Även andra åtgärder är sannolikt nödvändiga för att underlätta för flyktingar med kort, eller ingen, utbildning att etablera sig på arbetsmarknaden. En sådan åtgärd är att göra det billigare för arbetsgivare att anställa, exempelvis genom olika former av anställningsstöd såsom subventionerade anställningar, eller genom sänkta ingångslöner. Det har också framförts att det behövs fler arbetstillfällen med låga kvalifikationskrav, vilka skulle kunna fungera som en väg in på arbetsmarknaden för exempelvis flyktinginvandrare.

Calmfors med flera (2018) diskuterar hur de olika åtgärderna ovan kan förbättra integrationen på den svenska arbetsmarknaden och landar i slutsatsen att samtliga behövs. Det råder osäkerhet om vad varje enskild åtgärd kan bidra med och integrationsproblemet i dag är så omfattande att många olika åtgärder är nödvändiga.

Kunskaperna om i vilken utsträckning fler enkla jobb och bättre språkkunskaper är nycklar till en lyckosam integration på arbetsmarknaden för flyktinginvandrare och deras anhöriga är alltjämt knapphändiga. Mot denna bakgrund är syftet med vår rapport att bidra med nya kunskaper om i vilken utsträckning enkla jobb och färdigheter i svenska kan förbättra integrationen av flyktinginvandrare och anhöriga till flyktinginvandrare på den svenska arbetsmarknaden. Detta gör vi genom att med data från Statistiska centralbyråns register analysera hur utrikes föddas arbetsmarknadskarriärer utvecklas över tid, samt genom ett fältexperiment. I fältexperimentet söker flyktingar med och utan erfarenhet från arbeten med låg kvalifikationsnivå och med varierande språkkunskaper efter lediga anställningar.

Genom att vi använder oss av data från olika register blir det möjligt att observera arbetsmarknadsutfallet för personer som anställts på enkla jobb. Vårt fältexperiment gör det även möjligt att studera i vilken utsträckning erfarenhet från ett jobb med låga kvalifikationskrav och kunskaper i svenska språket påverkar möjligheterna att få en anställning för flyktinginvandrare som söker efter arbete.

1.1 Integrationen av flyktingar och dess ekonomiska konsekvenser

Under de senaste årtiondena har invandringen till Sverige i huvudsak utgjorts av flykting- och anhöriginvandring. Sverige har dock en relativt lång tradition av invandring. Från slutet av 1940-talet fram till början av 1970-talet utgjordes invandringen till Sverige i huvudsak av arbetskraftsinvandring från länder i Europa. Vid mitten av 1970-talet ändrade invandringen karaktär och kom i huvudsak att utgöras av flyktingar och anhöriga till tidigare invandrare. Dessa kom ofta från länder utanför Europa. Under de allra senaste åren har dock arbetskraftsinvandringen till Sverige ökat på nytt.

Den utrikes födda befolkningens integration på arbetsmarknaden mätt i termer av sysselsättning har förändrats i takt med att invandringen skiftat karaktär från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring.⁵ Under epoken med arbetskraftsinvandring hade utrikes födda i allmänhet högre sysselsättning än den inrikes födda befolkningen. Sedan mitten av 1970-talet har dock den utrikes födda befolkningens relativa sysselsättning gradvis minskat och de senaste årtiondena har sysselsättningen i denna grupp varit lägre än bland inrikes födda. Situationen ser dock mycket olika ut för olika grupper av utrikes födda. Speciellt besvärligt är det för personer med flyktingbakgrund och deras anhöriga. Ofta har dessa ursprung i länder i Mellanöstern eller Afrika.

En lyckosam integration av utrikes födda på arbetsmarknaden är central i flera avseenden. För den enskilda individen är ett arbete nyckeln till försörjning och framtida pensionsutbetalningar. Personer som inte integreras på arbetsmarknaden riskerar att hamna i ett utanförskap och bli beroende av transfereringar och ekonomiskt bistånd. Att människor inte kommer i arbete och blir egenförsörjande är dessutom något som riskerar att gå i arv till kommande