Höga kostnader och låg patientnytta: Att utvärdera insatser i hälso- och sjukvård

By Mikael Svensson

Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar i snabb takt. Den åldrande befolkningen tillsammans med den medicintekniska utvecklingen talar för en fortsatt kostnadsökning. För att klara finansieringen av framtidens vård kommer därför prioriteringsfrågor att vara centrala.

I rapporten undersöks dagens processer för prioritering i hälso- och sjukvården. Är de tillräckliga för att säkerställa att de nya läkemedel, de kirurgiska ingrepp och den medicinteknik som införs ger verklig patientnytta till en rimlig kostnad? I rapporten ges flera exempel på insatser i vården som tar väsentliga resurser i anspråk trots att det saknas underlag som visar att de har verklig patientnytta. Författaren lämnar även rekommendationer om hur processerna för prioritering kan stärkas och hur hälso- och sjukvården kan utvecklas som kunskapsorganisation.


Rapporten är en del i SNS forskningsprojekt Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering.

• Language: Svenska
• Publisher: SNS Förlag
• Release date: Apr 1, 2022
• ISBN: 9789188637765

Mikael Svensson

Mikael Svensson är professor i tillämpad hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Book preview

1. Inledning

DEN MEDICINTEKNISKA UTVECKLINGEN går stadigt framåt med nya möjligheter till kirurgiska interventioner, läkemedelsbehandlingar och andra typer av insatser som kan minska risken för sjukdom och behandla existerande sjukdom. År 1970 var den förväntade livslängden i Sverige 72 år för män och 77 år för kvinnor. Idag är den förväntade livslängden 81 år för män och 84 år för kvinnor.

Den positiva utvecklingen för folkhälsan beror till stor del på en allt bättre hälso- och sjukvård. Exempelvis kan nämnas att år 1990 var det ungefär varannan patient som fortfarande levde en månad efter en hjärtinfarkt. Idag lever ungefär tre fjärdedelar av alla hjärtinfarktpatienter en månad efter infarkten – en rejäl förbättring på 30 år som till en betydande del kan förklaras av effektivare behandlingar.

Den omfattande utvecklingen av hälso- och sjukvårdens möjligheter innebär också resursutmaningar och kostnadsökningar. Sverige är ett av de länder i Europa som spenderar mest av sin bnp på hälso- och sjukvård. År 2019 uppgick hälsooch sjukvårdskostnaderna till ungefär 550 miljarder kronor, vilket motsvarar 11 procent av vår bnp. Som har beskrivits i en rad tidigare SNS-rapporter är en viktig förklaring till kostnadsökningarna kombinationen av den medicintekniska utvecklingen och den allt starkare ekonomin. När inkomsterna i ett land ökar tenderar resursförbrukningen inom hälso- och sjukvården öka både i absoluta kronor och i relativ andel av bnp (Anell 2020). Den demografiska utvecklingen med en äldre befolkning har också spelat en viss roll för de ökade kostnaderna. Med den snabba medicintekniska utvecklingen och en fortsatt demografisk förändring med en allt äldre befolkning kommer rimligtvis efterfrågan på hälso- och sjukvård fortsätta att öka.

Den medicintekniska utvecklingen har också fört med sig ett starkt tryck på att sjukvården snabbt implementerar och introducerar nya behandlingar, tekniker och hjälpmedel. Intresseorganisationer som exempelvis de forskande läkemedelsföretagen (LIE) brukar ta fram benchmarking-rapporter för att undersöka hur stor andel av nya interventioner som införts i ett land eller olika sjukvårdsregioner (se t.ex. Quantify 2021). Ytterst få av alla dessa nya interventioner är kostnadsbesparande – den typiska nya interventionen eller behandlingen är (förhoppningsvis) bättre men också dyrare än existerande behandlingar. Det är därför av prioriterings- och kostnadseffektivitetsskäl viktigt att beakta värdet av det vi som samhälle betalar för. Hur mycket bättre hälsa får vi egentligen för pengarna?

INTERVENTION

I rapporten används termen intervention på ett övergripande sätt för att beskriva alla konkreta behandlingar och insatser som utförs inom hälso- och sjukvården, inklusive läkemedelsbehandling, kirurgiska insatser och användandet av medicintekniska