Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg

By Kristian Bolin

En åldrande befolkning och en därmed ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att behovet av vård och äldreomsorg förväntas öka snabbare än inkomsterna till systemet. För att lösa finansieringsproblemet talas det ofta om vikten av att förbättra systemets organisering och finansiering. En delvis förbisedd möjlighet är att försöka minska behovet av hälso- och sjukvård genom förebyggande hälsoåtgärder, så kallad prevention. Denna rapport undersöker sådana åtgärders potential. Särskilt fokus ligger på åtgärder som syftar till att förbättra människors levnadsvanor. Mer precist beräknas den samhällsekonomiska effekten av preventionsåtgärder riktade mot rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet samt alkoholkonsumtion.

Rapporten är en del av SNS treåriga forskningsprojekt Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering.

• Language: Svenska
• Publisher: SNS Förlag
• Release date: Apr 3, 2024
• ISBN: 9789189754454

Kristian Bolin

Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet.

Book preview

INNEHÅLL

Förord

Sammanfattning

1. Inledning

2. Hälsoprevention

3. Beräkningar av kostnader knutna till riskfaktorerna

4. Vilka besparingar kan en minskning av riskfaktorerna leda till?

5. Kunskapsläget kring preventionsåtgärder

6. Hur görs beräkningar av kostnadseffektivitet?

7. Är preventiva åtgärder kostnadseffektiva i svenska förhållanden?

8. Analys och diskussion

9. Sammanfattning av resultaten

Referenser

Appendix

Förord

Vården och omsorgen står inför ett växande finansieringsproblem. En åldrande befolkning och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att behovet av vård och äldreomsorg väntas öka snabbare än inkomsterna till systemet. För att lösa problemet riktas ofta fokus mot förbättrad organisering och finansiering av systemet. Men en delvis förbisedd möjlighet är att också försöka minska behovet av hälso- och sjukvård genom förebyggande hälsoåtgärder, så kallad prevention. Föreliggande rapport undersöker i vilken utsträckning prevention kan bidra till att mildra vårdens resursutmaningar.

I rapporten beräknar Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet, den samhällsekonomiska effekten av preventionsåtgärder som syftar till att förbättra levnadsvanor. Genom att jämföra samhällsekonomiska kostnader före och efter primärpreventiva åtgärder kvantifierar författaren preventionens potential. En av rapportens slutsatser är att befolkningsbaserade preventionsåtgärder sannolikt är kostnadseffektiva och kostnadsbesparande.

Rapporten är en del av SNS treåriga forskningsprojekt »Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering«. Det är SNS förhoppning att rapporten ska ge ny kunskap, bidra till diskussionen om vårdens och omsorgens utmaningar och vara av värde för beslutsfattare på alla nivåer.

Forskningsprojektet kan genomföras tack vare bidrag från den referensgrupp som följer projektet. I gruppen ingår Astra Zeneca, Attendo, Getinge, Hemfrid, Inspektionen för vård och omsorg, Kommunal, Kry, Min Doktor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pfizer, Praktikertjänst, Region Halland, Region Stockholm, Skandia, Skellefteå kommun, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Täby kommun, Vardaga, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen. Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är SNS vetenskapliga råds representant i referensgruppen, och Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland, är gruppens ordförande. SNS tackar för det engagemang som referensgruppens ledamöter har visat. Konstruktiva diskussioner har lett till att rapportens frågor har kunnat få en allsidig belysning. Referensgruppen ansvarar dock inte för innehållet i rapporten.

Rikard Althin, forskningsledare vid Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, och Maria Åberg, professor och specialistläkare i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, har lämnat konstruktiva synpunkter på ett utkast till rapporten.

Rapportens författare svarar helt och hållet för analys, slutsatser och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. SNS initierar och presenterar forskningsbaserade och policyrelevanta analyser av centrala samhällsfrågor.

Stockholm i februari 2024

Anna Norén

forskningsledare, SNS

Sammanfattning

Denna studie behandlar förebyggande hälsoåtgärder – så kallad prevention – som en möjlighet att mildra den försörjningsproblematik som en åldrande befolkning sannolikt kommer att medföra i framtidens Sverige. Framtida behov av hälso- och sjukvård kommer att bestämmas av den framtida sjukligheten, vilken i sin tur kan påverkas av preventionsåtgärder som genomförs i nutiden. Det kan vara åtgärder för att förbättra levnadsvanor, men också för att underlätta tidig upptäckt av sjukdomar, exempelvis bröstcancerscreening. Denna rapport fokuserar på preventionsåtgärder som syftar till att förbättra levnadsvanor. Mer precist beräknas den samhällsekonomiska effekten av preventionsåtgärder riktade mot rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet samt alkoholkonsumtion.

Beräkningarna sker i flera steg. Till att börja med beräknas de faktiska samhällsekonomiska kostnaderna under perioden 2011–2021 som kan tillskrivas rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion. Därefter görs bedömningar av kostnadseffektiviteten hos olika preventionsåtgärder. Denna beräknas utifrån kontrafaktiska scenarier, där olika förekomster år 2011 av de fyra riskfaktorerna hos den svenska befolkningen ligger till grund för beräkningar av de årliga samhällsekonomiska kostnaderna som kan tillskrivas dessa riskfaktorer under perioden 2011–2021. Utgångspunkten är den faktiska förekomsten av riskfaktorerna år 2011. Det sista steget är att jämföra kostnaden för preventionsåtgärderna med den kostnadsbesparing som kan förväntas tack vare förbättrad folkhälsa. Den enskilt största osäkerhetsfaktorn i dessa beräkningar är sannolikt antagandena om vilka resurser som krävs för att uppnå förbättrade levnadsvanor hos den svenska befolkningen i stort, särskilt varaktiga sådana förbättringar.

Beräkningar görs alltså av de samhällsekonomiska kostnader som kan tillskrivas dels den faktiska förekomsten av de aktuella riskfaktorerna år 2011, dels olika hypotetiska nivåer av riskfaktorerna. Effekten av preventionsåtgärder beräknas sedan som skillnaden mellan de samhällsekonomiska kostnaderna för riskfaktorernas faktiska förekomst och olika hypotetiska förekomster. Beräkningarna görs med hjälp av epidemiologiska tillskrivningstal och tar hänsyn till att en reducering av riskfaktorerna inte omedelbart leder till en minskning av riskerna för sjukdom.

Åtgärder som genomförs i syfte att minska förekomsten av riskfaktorer för sjukdom är aldrig perfekta, på så vis att inte alla som en åtgärd riktar sig till ändrar sitt beteende på önskvärt sätt. Åtgärdernas kostnadseffektivitet beror alltså av i vilken utsträckning de leder till beteendeförändringar, och av hur varaktiga dessa beteendeförändringar är.

Beräkningarna visar att redan vid en reducering av riskfaktorernas förekomst med 1 procent år 2011 skulle de direkta hälso- och sjukvårdskostnaderna samt produktionsförlusterna ha minskat med motsvarande cirka 2 miljarder kronor under tidsperioden 2011–2021 (diskonterat med 2,5 procent till nuvärde 2011). Evidens för effekten av preventionsåtgärder visar att en reducering av riskfaktorernas förekomst med så mycket som 10 procent inte är orimlig, och detta skulle alltså ge en besparing om drygt 20 miljarder kronor under en tioårsperiod. Om kostnaderna för att uppnå detta vore lägre än 20 miljarder skulle åtgärderna bli självfinansierande. Förutom dessa konkreta effekter skulle preventiva åtgärder också leda till en ökning av livskvaliteten, det vill säga fler så kallade kvalitetsjusterade levnadsår. Detta bör också räknas med i en bedömning av åtgärdernas kostnadseffektivitet.

Dessutom tar beräkningarna av preventionsåtgärdernas kostnadseffektivitet tack vare förbättrade levnadsvanor inte hänsyn till värdet av produktion som utförs i den informella sektorn, det vill säga så kallad hushållsproduktion (tidsanvändningsstudier genomförda av Statistiska centralbyrån tyder på att personer mellan 20 och 64 år i genomsnitt ägnar cirka 3 timmar per dygn åt hushållsproduktion). Resultaten är därför en betydande underskattning av de verkliga kostnadsbesparingarna.

Övergripande slutsatser

› Under perioden 2011–2021 medförde rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion årliga samhällsekonomiska kostnader om mellan 40 och 55 miljarder kronor.

› En minskning av andelen svenskar som röker, är överviktiga eller feta, är otillräckligt fysiskt aktiva och/eller konsumerar alkohol med 10 procent skulle under en tioårsperiod reducera hälso- och sjukvårdskostnaderna med ungefär 10,3 miljarder kronor och leda till produktionsvinster om 11,3 miljarder kronor.

› En minskning av andelen svenskar som röker, är överviktiga eller feta, är otillräckligt fysiskt aktiva och/eller konsumerar alkohol med 10 procent skulle dessutom medföra drygt 55 000 ytterligare levnadsår, cirka 180 000 färre vårdtillfällen i specialiserad öppenvård eller slutenvård och cirka 1 300 000 färre primärvårdsbesök.

› Befolkningsbaserade preventionsåtgärder är sannolikt kostnadseffektiva och kostnadsbesparande.

I figur 1 sammanfattas de samhällsekonomiska effekterna av förbättrade levnadsvanor i fråga om de fyra riskfaktorer som undersöks i studien. Figuren visar den totala årliga kostnadsbesparingen i miljoner kronor.

Riskerna för sjukdom och död som är förknippade med rökning, övervikt och fetma, otillräcklig fysisk aktivet och alkoholkonsumtion är kända, och även om framtida forskning möjligen kommer att förbättra vår kunskap om de exakta riskvärdena är det sannolikt att dagens kunskap i huvudsak är riktig. Därför är storleksordningen på de samhällsekonomiska vinster som förbättrade levnadsvanor beräknas leda till relativt pålitliga. Däremot är kunskapen bristfällig om hur bättre levnadsvanor kan uppnås och bli varaktiga. Detsamma gäller i någon utsträckning hela området nutrition, där vissa »skolor« är mer inflytelserika än andra, vilket leder till förvirring hos de som tar del av informationen. Bara det faktum att kostråden har förändrats med tiden är ett belägg för att vår kunskap på detta område sannolikt kommer att revideras fler gånger i framtiden. Förekomsten av övervikt och fetma är till avgörande del förknippad med kost- och motionsvanor. Även om det i nuläget inte är möjligt att fastställa optimala kost- och motionsvanor förefaller det trots allt finnas ett antal grundläggande principer som gäller för alla.

Figur 1. Uppskattade årliga samhällsekonomiska besparingar (i miljoner kronor, löpande priser) vid 5, 10 respektive 25 procents lägre förekomst av de fyra riskfaktorerna rökning, övervikt/fetma, fysisk inaktivitet och alkoholkonsumtion år 2011.

Rekommendationer

Hälsoforskningen behöver ett starkare fokus på hur levnadsvanor kan förbättras på ett varaktigt och kostnadseffektivt sätt. Dessa rekommendationer riktar sig till forskningsråden och staten:

› Förbättra kunskaperna om effekterna, särskilt på lång sikt, av befolkningsbaserade preventionsåtgärder. Detta kräver sannolikt en riktad satsning från forskningsråden.

› Fokusera forskningsresurser på att utveckla nya åtgärder som utnyttjar informationsteknik, både för genomförandet och för uppföljningen.

› Beskattningsinstrumentet bör utredas avseende livsstilsrelaterad konsumtion. Alkohol och tobak har beskattats särskilt under lång tid, och evidensen för att detta instrument fungerar är övertygande. Men avseende olika typer av matvaror är beskattningsinstrumentet outnyttjat. Det gäller också konsumtion som kan ses som investeringar i hälsa, exempelvis kostnader för att utöva motion.

› Utred en radikal sänkning av momsen på livsmedel som på bästa vetenskapliga grund kan karaktäriseras som hälsosamma och/eller hälsofrämjande.

› Metoden med riktade åtgärder bör utvidgas till att bli