Hur bör konsumtion beskattas?

By Spencer Bastani

Konsumtionsskatter svarar i Sverige för cirka 28 procent av de totala skatteintäkterna och utgör därmed en betydande skattebas. Trots detta förs ingen särskilt djuplodande ekonomisk-politisk diskussion om dessa skatter. Det vill skatteforskaren Spencer Bastani ändra på genom sin rapport Hur bör konsumtion beskattas?

Med utgångspunkt i både praktik och teori tar författaren ett helhetsgrepp på hur varor och tjänster bör beskattas. Han analyserar bland annat hur en optimal konsumtionsbeskattning bör se ut enligt modern skatteteori samt granskar hur priser på varor och tjänster påverkas av konsumtionsskatter. Han beskriver och värderar såväl fördelar som nackdelar med differentierade skatter. I det perspektivet studeras den viktigaste konsumtionsskatten, momsen, men även de undantag som finns från moms. Konsumtionsskatternas roll i skattesystemet i bredare bemärkelse och konsekvenserna av att ändra balansen mellan skatter på arbete och konsumtion analyseras också.

• Language: Svenska
• Publisher: SNS Förlag
• Release date: Jun 28, 2021
• ISBN: 9789188637666

Spencer Bastani

Spencer Bastani är docent i nationalekonomi, verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Book preview

1. Inledning

I DEN EKONOMISK-POLITISKA DEBATTEN ägnas mycket uppmärksamhet åt arbetsinkomst- och kapitalbeskattning medan konsumtionsbeskattning inte ges lika stort utrymme. När skatt på konsumtion diskuteras lyfts oftast specifika aspekter fram, som momsens differentierade skattesatser, utan att konsumtionsbeskattningens roll i skattesystemet i bredare bemärkelse blir belyst. Syftet med den här rapporten är att fylla detta tomrum genom att ta ett helhetsgrepp på konsumtionsbeskattningen och utifrån teoretiska resonemang redogöra för både principdiskussioner och praktiska frågeställningar om konsumtionsskatternas tillämpning i Sverige.

Konsumtionsbeskattning innebär att individer beskattas utifrån hur mycket de förbrukar av det som produceras i ekonomin. Detta skiljer sig från arbetsinkomstbeskattning där skattebasen speglar hur mycket individer bidrar till samhällets produktion. Vissa menar att konsumtionsbeskattningen därigenom är mer rättvis än arbetsinkomstbeskattningen och lyfter samtidigt fram att konsumtionsbeskattning ger människor större utrymme att påverka i vilken grad de utsätts för beskattning eftersom de mer eller mindre själva kan styra sin konsumtion.

Ekonomer föreslår med jämna mellanrum en övergång till ett skattesystem som enbart beskattar konsumtion, exempelvis genom så kallad utgiftsbeskattning, där skattebasen, något förenklat, utgörs av summan av alla inkomster som inte sparas eller investeras. En sådan konsumtionsbeskattning har ännu inte införts i bred skala i något land, framför allt på grund av höga övergångskostnader. I Sverige var utgiftsbeskattning föremål för statliga utredningar på 1970- och 1980-talen, men förslagen blev aldrig verklighet.¹ I stället valde man en annan väg i början på 1990-talet med den stora skattereform som lade grunden för det skattesystem vi har i dag.

I den här rapporten tar jag grundstrukturen i det svenska skattesystemet som given och analyserar konsumtionsbeskattning i form av skatter på varor och tjänster. Jag fokuserar särskilt på två frågor. Den första frågan är hur olika varor och tjänster ska beskattas. Den andra frågan är hur mycket konsumtion ska beskattas i förhållande till andra skattebaser och vilka ekonomiska konsekvenser som följer av en skatteväxling från arbete till