Tankens Språk - Konst och Lärande: Dynamisk Pedagogik

By Gunilla Gustafsson

Ett livslångt lärande är nödvändigt i dagens snabba teknikutveckling. Dynamisk Pedagogik ger oss glädje i lärandet.
I denna bok gör jag en lång berättelse från en kurs i Bergen, men jag skriver även texter om lärandet inom konstnärliga yrken.
Tankens språk är ständigt närvarande och den tysta kunskapen i kroppen får ta plats. Litteratur och konstverk får ge inspiration. Boken är skriven från ett personligt perspektiv, men den ger en inblick i svårigheterna vid grupplärande och grupparbeten.
Lärandet är i centrum, lärare blir vägledare , tolkningen ställer fokus på det individuella.
Konst, teater och musik blir ingredienser i yrkestradering.
Tankens språk, den tysta läsningen, skriver Harry Martinsson och belyser de arbetande händernas tysta kunskap.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Mar 20, 2018
• ISBN: 9789177852896

Gunilla Gustafsson

Gunilla Gustafsson är Filosofie doktor inom Industriell ekonomi och organisation, ämnesområde är Yrkeskunnande och teknologi. Resan i livet startade som frisör, fortsatte som lärare inom gymnasieskolan. Därefter startade en karriär som föreläsare, konsult och forskare. Studierna inom KTH i Stockholm gav mersmak och en examen från Bergens Universitet inom Dynamisk Pedagogik gav många tankar runt pedagogiken och filosofin. Karriären fortsate som författare av ett stort antal böcker inom olika områden. Närheten till frisöryrket och hantverkskunnandet är ständigt närvarande.

Book preview

SAMMANFATTNING

Dynamisk Pedagogik är ett modernt sätt att förmedla kunskap som annars är svår att tradera.

Den tysta kunskapen inom hantverk kan genom rätt metod förmedlas vidare till nästa generation.

Glädjen är en viktig komponent!

Gunilla Andersson

Gustafsson

Innehållsförteckning

TILL EFTERTANKE

INLEDNING

BERÄTTELSEN SOM DYNAMISK PEDAGOGISK METOD

UPPGIFTEN I SKAPANDE YRKESUTÖVNING 2003 KULL 1

Processprotokoll från arbetet med första uppgiften

KONSTEN KAN VARA NYCKELN SOM ÖPPNAR DÖRRAR TILL NY KUNSKAP

GESTALTNINGEN, VÅRT PUSSEL SOM PRESENTERADES I TRONDHEIM

REFLEKTION ÖVER ARBETSUPPGIFTEN I FÖRSTA YRKESDELEN

VERBALSPRÅKLIG REFLEKTION ÖVER GESTALTNINGEN

SKAPANDE PROCESS

Associationer

Metaforer

Blockeringar

Diskussioner

Positioner

Det startade en process

Nya infallsvinklar

KONKLUSION

EFTERTANKE

DEL TVÅ AV SKAPANDE YRKESUTÖVNING

GRUPPUPPGIFT

LOGGBOK YRKESDEL TVÅ OCH TRE

VÄDDÖ, TREDJE MÖTET

Några reflektioner från tredje studiedelens föreläsningar

Föreläsning av Kjell S Johannessen om tyst kunskap.

GRUPPENS SLUTGILTIGA MÅL

ETT KURSUPPLÄGG MED DYNAMISK PEDAGOGIK SOM METOD

Protokoll över telefonmöten

Protokoll för Zarepta i augusti

Vårt arbetssätt i gruppen

TEAMUTVECKLINGSRAPPORT FÖR ZAREPTA GRUPP

KONKLUSION

NÅGRA TEXTER FRÅN GRUPPARBETETS DIALOG

VÅRA SINNEN

Synen

Hörseln

Luktsinnet

Smaken

Känslan

TIDEN

Ordtjänarens plikter

Klockrummet, ett skapande rum

Några frågor man kan ställa sig

SAMTALET – DIALOGEN

DE ARBETANDE HÄNDERNAS TYSTA VETENSKAP

Frihet

EN FAMILJS LIV GENOM TEKNIKHISTORIEN

1897 – 1914 INDUSTRINS GENOMBROTT – VIKTORS FÖDELSE

1914 – 1945 KRISER OCH KRIG –MAJKENS FÖDELSE

1945 – 1975 INDUSTRINS GULDÅLDER – KENTS FÖDELSE

1975 – 1992 DEN STORA OMSTÄLLNINGEN – ANNETTES FÖDELSE

1992 – 2002 INDUSTRIELLT NYTÄNKANDE – OLIVERS FÖDELSE

UTVECKLINGEN INOM TVÅ HANTVERKSYRKEN

EN FRISÖR BERÄTTAR OM ETT TÄNKVÄRT MÖTE

EN SCEN – TVÅ AKTÖRER

DEN YTTRE BILDEN, DEN SOM PUBLIKEN SER:

DEN INRE TEATERN, DET SOM AKTÖRERNA TÄNKER:

EN ANALOGI MED SKÅDESPELARYRKET

DEN DUBBLA NÄRVARON

LÄRANDE INOM KONSTNÄRLIGA YRKEN

MÄSTARE OCH LÄRLING

SPRÅKET OCH YRKESSPRÅKET

TANKENS SPRÅK

LITTERATUR

Till eftertanke

Om jag vill lyckas med att föra en människa

mot ett bestämt mål

Måste jag först finna henne där hon är

och börja just där.

Den som inte kan det lurar sig själv

När hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon,

måste jag visserligen förstå mer än hon gör,

men först och främst förstå det hon förstår.

Om jag inte kan det så hjälper det inte

att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan

så beror det mer på att jag är fåfäng

och egentligen vill bli beundrad av den andra,

istället för att hjälpa henne.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet

inför den jag vill hjälpa,

och därmed måste jag förstå

att detta med att hjälpa inte är att härska

utan att vilja tjäna

Vill jag inte detta kan jag inte heller hjälpa någon.

Sören Kierkegaard ¹

---

¹ Ca 1855 i Synspunktet fra min forfattarvirksamhet

Inledning

Vid mina studier i dynamisk pedagogik vid Bergens Universitet fick jag insikt ikonstens möjligheter vid lärandet. Vi har en tendens att uppfatta konst som något enbart lämpat för avslappning, njutning och beundran. Om vi istället försöker se konstens möjligheter utifrån ett lärande perspektiv, öppnar sig nya sidor av konsten. Nu menar jag inte lärande om konsten i sig, utan möjligheten att använda konst av olika slag för att lära sig ett yrke.

Yrkeskunnandet har studerats ur arbetslivsperspektiv av ett flertal forskare, men yrkeskunnande och lärande, där konstbegrepp finns med, är mindre utforskat. Kursen Skapande Yrkesutövning är en ny kurs inom högskoleväsendet och ett samarbete mellan Universitetet i Bergen (UIB), Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Universitetet i Trondheim (NTNU).

Lärarna, eller vägledarna som de väljer att kalla sig, är hämtade från alla tre universiteten. Samarbetet bygger på en gemensam vilja att finna nya pedagogiska modeller för lärandet. Lärarna deltar med en stor del ideellt arbete. Kursen bygger på att vi ska använda våra sinnen mer i lärandet på ett medvetet sätt. En stor mängd konst, musik, rörelse och litteratur ingår.

Deltagarna i Skapande yrkesutövning är från flera olika yrken. Ingenjörer, lärare, entreprenörer, projektledare och en kantor samsas i grupparbeten med olika innehåll. Deltagarna kommer både från Sverige och Norge och både svenska och norska språket är representerat i litteratur och på föreläsningar. Kursen innehöll många skrivande och reflekterande moment.

Dataverktyg som är nya för deltagarna ställs till gruppernas förfogande och de som inte har datavana får lära sig genom övning. Kommunikationen sker till största del via Intranet, men fyra möten med internatvistelse ingick och det gjorde att deltagarna lärde känna varandra till viss del. Datoranvändning och distansarbete ställer stora krav på disciplin hos deltagarna.

Jag vill med denna bok ge en bild av hur arbetet fortskridit och till slut formulera några teser runt ett nytt kursupplägg inom högskolan, för att dokumentera kursen men även för att kunna förbättra kursen och utbildningen i framtiden.

Bilden som jag ger blir personlig, men ur det personliga kan vi dra erfarenheter som kan komma andra till gott. Jag kommer att beskriva arbetsgången och de grupparbeten som ingår ur ett personligt perspektiv Dessutom visat jag på ett intersubjektivt² perspektiv genom loggböcker och reflektioner.

Jag kommer även att tillföra citat ur den litteratur som ingår i kursen. Vidare tillför jag litteratur som jag finner på vägen och som är relevant för dynamisk pedagogik, en pedagogik i rörelse.

Dynamisk pedagogik innebär rörelse som denna bild visar.

---

² Intersubjektivt perspektiv är flera personers individuella upplevelse i grupp

Berättelsen som dynamisk pedagogisk metod

Berättandet var i gamla tider det enda sättet att förmedla kunskaper på, förutom det direkta visandet. De gamla gudasagorna berättades från generation till generation. Inte förrän boktryckarkonsten blev uppfunnen kom läsandet i centrum.

När någon berättar för någon annan muntligt, finns det en nära kontakt, ett lyssnande som kräver något av åhöraren. Det innebär aktivitet hos både den som berättar och den som lyssnar. Vi skulle kunna kalla det en dialog mellan talandet och lyssnandet, mellan två sinnen. Berättandet har förlorat lite av sin glans idag, med all konkurrens om uppmärksamheten. Idag ser vi mer på datorer och söker kunskapen i ett myller av information som finns på Internet. Ofta sker detta i ensamhet.

Precis som Tore Nörrestranders skriver i sin bok Platsen som inte finns,³ har det uppstått en kamp om uppmärksamheten. Han beskriver även hur det som är ont om blir eftertraktansvärt. Berättandet har åter blivit en väg att förmedla kunskaper på. Vi kan i avhandlingarna Hertig av ovissheten och Den inre teatern i lärandet, märka att berättandet har fått bli forskningsmetod.⁴

Även inom pedagogiken kan vi använda oss av berättandet. Det direkta berättandet från mun till mun, ger en nyfikenhet och en aktivitet som läsandet inte ger. Rytmen i tankarna blir annorlunda när associationerna från berättelsen växer fram. Det finns en möjlighet att ställa frågor till berättaren. Frågorna ger svar, som leder till nya frågor och berättelsen som växer fram blir unik. Rytmen blir som en vågrörelse fram och tillbaka. Den ger en kunskapsväxt som kan vara större än, när någon läser i enrum och utan diskussion.

Berättandet kan aldrig bli informationsöverföring. Harry Martinson visar i boken Vägen till Klockrike⁵, hur en skicklig författare kan ge känslan av muntligt berättande även i bokform. Han skapar tankar hos läsaren, frågor dyker upp och läsaren söker efter svar i boken. Martinson ger inga svar, han bygger ständigt upp nya frågor hos läsaren istället. Svaren får man söka efter i sig själv. Det blir en dialog mellan läsandet och tänkandet.

En skicklig författare visar sin excellens genom att fånga läsaren i sin bok och därigenom aktivera och stimulera reflektionen. En mindre skicklig författare ger kanske alla svaren och slutet på berättelsen kan gissas i förväg.

Alla har inte gåvan att bli skickliga författare, men vi kan använda berättandet som metod i pedagogiska situationer. Pedagogik betyder ju ursprungligen att leda någon till platsen där kunskap finns och inte att lära ut. Vägledare vore ett bättre namn på en lärare, om vi tänker på ursprungsbetydelsen av ordet pedagog.

Genom att berätta en saga ur verkligheten, kan vi vägleda en elev eller lärling, studerande eller doktorand, till platsen där kunskap växer, inuti kroppen i eget lärande. Om pedagogiken dessutom är dynamisk⁶, som betyder full av kraft och rörelse, kan vi kanske nå längre än med information som är statisk.

Jag kommer i följande texter att återge några berättelser ur verkligheten. Dessa berättelser kan visa på förändringar som förekommit, både inom tekniken, inom den sociala kulturen och inom lärandet. De kan även sätta igång tankar hos läsaren i riktningar som författaren inte styr över.

Jag börjar med en berättelse om hur utvecklingen sker inom en kurs i Skapande yrkesutövning. Berättelsen består av olika delar, dels loggböcker från deltagarna, dels reflektioner och bilder från kursen. Det blir en ganska lång berättelse, men syftet är att vara både personlig och reflekterande.

Jag fortsätter därefter att berätta om ett yrkes förmedling via en annorlunda metod. Där används teatern som ett verktyg för att förmedla ny kunskap inom ett hantverk. Analogin med teatern har ofta visat sig vara användbar inom pedagogiken.

Genom att berätta om olika metoder av pedagogik, vill jag visa nya möjliga vägar att lära yrken vidare. Dynamiken finns i förändringsvilligheten. Även musiken har stora möjligheter att ge inspel till olika yrkeslärande. Uppförandepraxis kallar Claes Pehrsson⁷ sin teori om lärande till musiker. Han har många idéer som vi kan lära oss av, när vi vill utvecklas som pedagoger