Är texter felskrivna?

By Annandreas

Denna lilla bok är skriven till dem som (än så länge) inte känner sig hågade att ge sig på författarens stora bok - Läslighet. Man får ta del av det monumentala verkets problem i en enklare form vilket gör dem tillgängliga för en större publik. Boken vänder sig till allmänheten med en fråga som vi alla måste besvara: -är texter felskrivna? Samtidigt önskar boken rucka på våra eventuellt skeptiska inställningar till filosofin. I Sverige tar inte filosofin samma plats som i många andra länder vilket ibland är synd. Det finns tillfällen då vi skulle behöva dess hjälp. Denna bok kan kanske hjälpa skeptiker ibland allmänheten att vänja sig vid filosofin istället för att värja sig från den då den ger exempel på hur man kan ställa frågor och besvara dem på ett filosofiskt enkelt sätt. Det är något alla kan ha nytta av. Det gäller kanske även dig?

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: May 26, 2018
• ISBN: 9789177852810

Annandreas

Information kommer senare då författaren önskar ge ut boken under pseudonym den första tiden. Det är viktigare att prata om textfenomenet än om författaren.

Book preview

klusterteorier

1 Inledning

Är texter felskrivna? Så inleder jag min stora bok och så även denna lilla bok. Det är inte så enkelt att ge ett rakt svar vilket du nog märker när du läser vidare. Det är i allmänhet inte så enkelt att ge kloka svar och än svårare att ställa de rätta frågorna. Genom denna insikt kan vi närma vi oss filosofin. Många ryggar inför den. Somliga benämner den som djup, andra benämner den som flummig. Jag ser på den på ett annat sätt. I dess enklaste form ser jag på filosofin som konsten att ställa frågor och söka svar där man särskilt kan fråga sig hur vi når våra frågor och hur vi söker våra svar? Om du ser på den på ett annat sätt önskar jag att du för några sidor framöver intar mitt perspektiv och försöker se på den från min horisont. Anledningen till att jag ber dig om detta är att jag tror att det kan gagna oss. Det är något jag önskar ska framgå med tydlighet genom denna text. Jag hoppas att du kan komma att se på filosofin som ett möjligt redskap när man ställer frågor och söker svar.

Är texter felskrivna? Så enkel är min inledningsfråga. Svaren är besvärliga. De kräver mer möda och jag ska försöka tydliggöra varför det kan vara bra att inte svara lika snabbt som man ställer sina frågor. Jag har många mål i mina strävanden mot förhoppningsvis några klokare svar vilka jag kommer att försöka klargöra framöver.

Som en liten övning kan du fundera över dina omedelbara svar på de frågor som dyker upp i texten och i dina tankar – anteckna gärna dem då du förmodligen kan lära dig avsevärt om både dig själv och din samtid genom att göra det.

Vilka är dina omedelbara reaktioner, tankar och önskade handlingar? Ofta dyker saker upp reflexmässigt i medvetandeströmmen och ofta antar vi att det verkligen är vi sådana som vi är – att vi är oss själv. Men vi kunde också alltid vara på väg att bli någon annan. Därför önskar jag att du ska ta dina omedelbara svar i övervägande och låta dem bli till frågor med alternativa svar. Låt frågorna dröja sig kvar.

Inledningsvis ska jag också nämna att alla utläggningar i denna bok utgår från antagandet att klustertexten är sann, alltså någon variant av denna text är sann.

Så är kanske inte fallet och du får läsa med detta i åtanke men antagandet leder till att det blir en bättre text utan en massa invändningar.

Jag använder filosofi som en liten omväg för att uppnå något mer och därför ska jag förklara lite tydligare hur jag ser på filosofin.

1.1 Filosofi

Det är sorgligt att filosofin inte är allmängods och att man ibland ger den en oåtkomlig position som djup och svår samt att man i andra fall lika sorgligt avfärdar den som flummig. Dess rykte kunde vara bättre. Hur känner du nu när jag tar upp filosofin? Tappar du intresset eller blir du engagerad?

Känner du att det inte berör dig eller tänker du: -vad bra, nu får jag möjlighet att bekanta mig med något som jag inte vet så mycket om. När jag skriver detta känns det som att jag måste försöka motivera någon som redan tappat intresset.

Filosofin skapar avstånd. Är det så? Och varför är det så? Jag hoppas att du ska läsa vidare och att du i fall av inledande avståndstagande kan förändra dina omedelbara känslor och uppfattningar beträffande filosofin och en del andra frågor som jag tar upp. Om det känns lite svårt så läs bara på ändå. Det kan bli lättare längre fram genom framställningen.

Om din omedelbara reaktion är att du inte är så intresserad vilken är då frågan som din reaktion är ett svar på? Vet du det? Frågan försvinner liksom av sig själv genom svaret/reaktionen och vi tenderar att klänga oss fast vid våra svar. Det är som om man redan ägde och använde det enda riktiga och sanna svaret. För mig är det också filosofiskt att använda reflektion för att försöka hitta frågor på sina svar. Det är som en sorts uppskjutande där man frågar sig: -vad var egentligen frågan? Det förstår jag som att man försöker att befråga sina svar. Men det är alltså betydligt vanligare att man tar sin reaktion som ett svar på vem man är och vad man är intresserad av.

Jag föreslår att frågan på din reaktion (vilken den än blivit) är: -vad är filosofi? Du har redan svarat med din reaktion. Var det ett förnuftigt svar?

(Filosofin brukar ofta förstås som en förnuftsverksamhet). Oavsett vad du anser filosofin vara vill jag försöka utmana din position. Det kan behövas framöver och du kan få nytta av det i framtiden. Filosofin skulle kunna vara ett redskap för dig!

Jag kan verkligen förstå om du har en tveksam eller ointresserad inställning till filosofin. Tyvärr bidrar ofta användningen och framställningen av den till sådana uppfattningar. Äldre tiders filosofer kan vara hopplösa att läsa som nybörjare. Nutida filosofer kan också vara besvärliga. Ibland skriver de korrekt och enkelt men det blir inte intressant. Det blir lite akademiskt trist.

I andra fall närmar man sig flummigheten. Men för initierade är det naturligtvis inte så. De är intresserade av vad skribenten har att säga och genom att ha läst hundratals böcker av liknande karaktär är man annorlunda förberedd. Man lär sig till och med att uppskatta hur böckerna är skrivna. Den korrekta lite trista framställningen kan göra att logiken framträder klarare och det är den man är intresserad av. I de fall man skriver lite flummigare får det ofta en konsnärlig och närmast poetisk verkan som till och med förskönar verket. Texten får liv. Inget av detta uppmärksammar man som novis. Novisen och den initierade läser helt enkelt med olika läsligheter bakom sig. Ett av målen med mina böcker är att hjälpa novisen till att nå en annan läslighet. Genom att ta sig igenom denna bok blir man annorlunda förberedd till framtida läsningar.

Du kanske undrar varför jag försöker intressera dig? Jag har kanske inte just dig i åtanke – jag försöker inte frälsa de ofrälsta. Jag önskar särskilt nå någon i de tidiga tonåren som efter några års läsning verkligen är glad att man fann intresset genom mina böcker. Klarare uttryckt: -jag försöker att nå någon som mig själv när jag var i tidiga tonåren. Det tog mig alldeles för lång tid att få intresset och när jag väl fann det så fanns egentligen inte tiden att bejaka det.

Den tiden har man definitivt som tonåring och därför vill jag försöka motivera till att läsa mer filosofi. Att jag riktar mig till en tonåring bör betyda att alla andra också kan läsa boken. Jag riktar mig alltså också till dig även om du inte är tonåring.

Vad är då filosofi? Några vanliga svar är att den är en visdomslära, ett tänkande om tänkande, en lära inom vilken man försöker svara på de stora och besvärliga frågorna (som inte kan hanteras inom vetenskapen) och/eller att den är en grundvetenskap till andra vetenskaper. Ett annat svar är att filosofi är det som filosofer håller på med. Det blir enkla svar som jag inte riktigt tycker träffar vad det ofta handlar om. Därför tycker jag att det är bättre att se på filosofin som aktiviteten då vi intresserar oss för hur vi ställer frågor och söker svar, alternativt uttryckt: -hur vi söker frågor och ger svar. Det inbegriper både vilka vi intresserar oss för respektive vilka inte intresserar oss för. Ofta blir vi blinda för det vi inte intresserar oss för. Vi blir riktade på ett sådant sätt att vi blir hemmablinda. När man väl lyckas ställa en specifik fråga märker vi också hur vi tidigare i historien inte lyckats göra det. Inom filosofi kan man alltså också försöka förstå sådant vi inte än lyckats ge frågorna till, allt sådant som vi inte än lyckats fråga, befråga och besvara särskilt väl. En del filosofer blir kända främst för att de lyckats ställa en bra fråga. Deras svar kan ha brister men just förmågan att ställa en fråga på ett bra sätt värderas också högt; det blir lättare för efterkommande att ge bättre svar. Att ställa frågor är filosofi.

Att se på filosofin som konsten att ställa frågor har en lång historia. Grekerna började ställa frågor och lägga fram svar 600f.kr. 200 år senare ställer Sokrates frågor på ett annorlunda sätt. Han ställer frågor om hur vi bör leva. Genom sina frågor anses han förvilla ungdomen i Aten och döms till döden. Det har inte varit ofarligt att vara filosof. För all framtid inspirerar han till ett annat sätt att se på filosofin som också jag finner användbart. Man kan se på filosofin som konsten att ta sig vidare på ett klokare sätt (på att leva). Det kan vara mer givande än att se på den som djup eller flummig.

Det är av vikt hur man ser på saker när man ska ta sig an dem.

Hur man ser på filosofi påverkar hur man bedriver eller låter bli att bedriva filosofi.

Jag inleder med att förenkla filosofin till sätten att ställa frågor och ge svar.

Detta vill jag ge exempel på så ett delmål i denna bok blir att försöka få fram några bra frågor och titta på hur man kan besvara dem. Jag ska också försöka få fram några svar och befråga dem. Min lilla respektive stora bok är exempel på mina svar. Men vilka är egentligen frågorna till dem? Jag kan försöka framställa mina svar som genomtänkta och rationella och hävda att det är så jag vill att man ska besvara frågor om hur text bör skrivas men givetvis har svaren också med mitt liv att göra. Jag ger böckerna som svar eftersom jag genom mitt sätt att leva kunde ge den typen av svar. Om jag levt annorlunda hade jag förmodligen tvingats svara annorlunda. Samtidigt blev böckerna mina sätt att ta mig vidare i mitt liv. De blev mina sätt att leva. De blev mina svar på den typ av frågor som Sokrates uppmuntrar oss till. Hur ser du på ditt liv och hur påverkar det till hur du tar dig an det?

Det är en sorts filosofiska frågor som man alltid kan ha i bakhuvudet.

Det kan också vara mer givande än att se på filosofin som djup eller flummig.

Personligen har jag blivit motiverad till filosofi genom att många filosofer verkar ha förmågan att tänka med ett bredare perspektiv och att de därmed förmår att skriva med en bredare repertoar. De verkar lärda utan att vara det för lärdomens skull. Även om man som jag i perioder läst ganska mycket är det ändå lätt att bli imponerad. När jag var yngre var jag ganska irriterad över att de lyckades komma på saker som inte jag klarade av. Varför kan de och inte jag? Det har blivit bättre med åren. Jag blir kanske aldrig så duktig som dem men jag kan lite av vad de kan och jag finner det användbart till lika njutningsbart. Det är inget man kan skryta med (med tanke på att filosofi inte ger så högt anseende). Något så futilt som ett något vackrare anlete ger exempelvis ofta högre status än ett något klokare tänkande (vilket kan ha att göra med att vi inte ser det – vi verkar ofta vara fixerade av vad vi ser och vi ställer ofta våra frågor och ger våra svar med det som utgångspunkt).

Filosofins rykte ibland allmänheten påverkas förmodligen av frågorna den ofta ställer. När man börjar ställa frågor och ge svar hamnar man till sist ofta i besvärligare frågor. För en oinvigd förstår jag att frågan om ifall ett träd faller i skogen… (om du hört den frågan) förstås som antingen djup eller flummig. Men det finns en bakomliggande problematik som frågan anses spegla på ett bra sätt. Tyvärr handlar böcker om filosofi ofta om dessa besvärligare frågor. Det gäller även i böcker för nybörjare, exempelvis inledande böcker i filosofihistoria. Jag önskar en annan ingång – förmodligen för att jag också är pedagogiskt intresserad. En visdomslära bör enligt min mening innefatta hur man lämpligen inleder sina första steg mot visdom och där tycker jag att filosofin (visdomsläran) ofta är beklaglig. Så jag ska försöka ställa lite annorlunda frågor – exempelvis »är texter felskrivna?« och därigenom försöka visa på filosofins användbarhet. Vem som helst kan besvara frågan men det var svårt att ställa den. Därför tror jag den utgör en bra exempelfråga. Så utöver att svara på just den frågan och behandla området läslighet ska jag försöka dela med mig av mina erfarenheter om hur man kan använda filosofi så att du sedan kanske kan använda den på i princip vilken fråga eller vilket område som helst i ditt liv. Jag hoppas att du finner detta vara en klok och motiverande ingång till filosofin och att du, om du behöver hjälp att ta dig vidare (hjälp att leva), kan vända dig till den.

Att se på filosofi som sättet att ta sig vidare gör att vi närmar oss ett sätt att se på filosofin som en livsfilosofi. Det är inte vanligt inom akademin vilket förmodligen gör att det synsättet inte når någon högre status. Exempel på svar som närmar sig livsfilosofi finns bland annat i självhjälpsböcker. Idén bakom sådana verkar ofta vara att man försöker förenkla tillvaron till en enda princip vilket kan vara nog så praktiskt om man inte mår så bra. Det är en tveksam filosofisk strategi men alltså säkert praktiskt som livsfilosofi när man upplever problem – åtminstone i den meningen att många upplever sig hjälpta. Självhjälpsböckerna ger svar på frågor som filosoferna oftast inte befattar sig med – vilket de kanske borde. De verkar tilltala människor mer än filosofin (böckerna säljer bättre) vilket kanske säger en del om hur människor söker svar (man vill kanske ha något lättsmält). Men kanske säger förfarandet mer om vår läslighet – om hur vi läser – något som jag behandlar i denna bok. Frågorna om hur en text bör se ut, om hur vi läser (läslighet) och hur vi lever överlappar varandra vilket jag redan nu önskar ge exempel på. Det är bland annat detta jag menar med läslighet. Det är fenomen som ingår i vår läslighet.

En uppfattning av filosofi som knyter samman konsten att ställa frågor och konsten att ta sig vidare är att se på filosofin som system av tankar och handlingar vilka man ständigt behöver reflektera kring. Att filosofera brukar betyda att reflektera över både tankar och handlingar. Jag skulle dessutom vilja lägga till att man även kan filosofera genom att skaka liv i tänkta tankar – att göra tankarna till handlingar. Man kan tänka fram filosofi och sen kan man filosofera filosofin en gång till genom att göra handlingar av den. Det kan vara en väg mot visdom och praktisk klokhet. Det är en tredje uppfattning av filosofi som jag använder – utöver att se på den som ett sätt att ställa frågor och ge svar samt att ta sig vidare. Man kan förstå den tredje uppfattningen som en speciell sorts kombination av de båda tidigare.

Till sist i detta avsnitt – som Gunnar Skirbekk och Nils Gilje uttrycker det i Filosofins historia – filosofin ligger till grund för vårt sätt att tänka och leva, vare sig vi vet det eller inte, och då är det lika bra att lära känna den. I Was ist Aufklärung menar Michel Foucault att Immanuel Kant kan beskrivas som den filosof som för in frågan om vad som händer oss som en viktig filosofisk fråga. Kant levde under upplysningen och frågar sig vad den är. Vad är vi? Vad gör vi? Vad händer oss? Utifrån denna typ av frågor kan det vara klokt att försöka nå vår tids tänkanden. Vi påverkas av samtidens anda och stämningar vilka kan vara kloka att försöka förstå och i dessa finns det filosofiska element. Ett exempel är att bilismen (förstådd som vilken annan -ism som helst, exempelvis socialism eller liberalism) styr vår tids tänkande och handlande. Ett aktuellt exempel är Förbifart Stockholm. Man tänker bygga drygt två mils väg för 30 miljarder – vilket är ett bilismexempel på hur vi ofta tänker och handlar i samtiden. Typiskt för vår tid är sedan att det skapas två politiska läger vilket ofta gör det svårt att uttrycka något annat än politiska ståndpunkter. I Sverige kallas de ofta höger och vänster. Om högern inte vill bygga förbifarten så förknippas man med högerpolitik om man uttrycker samma uppfattning alldeles oavsett om man är ointresserad av partipolitik eller ej. Utredningar kring frågan brukar sedan föras som en sorts för- och emotlista där man smutskastar eller förskönar den sida man företräder. Efter snart 3000 års filosofi är det så tänkandet (våra sätt att ställa frågor och svara) ofta fortskrider i publika sammanhang.

Bilismen kan också förstås som att man skapar städer, bygder och byar med bilen som utgångspunkt. Relationer mellan människor bestäms av bilar. Bilar använder förbränningsmotor. Förbränningsmotorer bidrar till klimatproblem. Klimatproblem bestämmer mänskliga relationer. Ett alternativ vore exempelvis att utgå från en cyklism. Då hade världen, tänkandet och våra handlingar sett annorlunda ut. För att du ska förstå en cyklism måste du löpa linan ut. Allt som man är beredd att göra inom bilismen måste översättas till en cyklism. Att ersätta en -ism med en annan -ism är inte ett vanligt sätt för oss att tänka. Det är inte heller så vanligt för handlandet. Det skulle exempelvis kunna ske i en offentlig utredning, men så gör vi oftast inte. Såhär kan du försöka tänka – alltså genom att försöka införa alternativ på ungefär precis varje problem för att se vad som händer med ditt tänkande. Nästan alla frågor tenderar att besvaras i enlighet med sin samtid på grund att vi inte utmanar med alternativ. Det får man vara särskilt varsam på i en svars- och frågekonst. Hur besvarar du min fråga (är texter felskrivna?)? Vilka frågor ställer du? Vilka sätt skapar du för att ta dig vidare? Vilket tanke- och handlingssystem skapar det? Hur relaterar det sig till samtiden? Det är några av frågorna som du kan stimuleras till genom detta avsnitt.

Du har nu fått några alternativa uppfattningar om vad filosofi kan vara och du fick något litet exempel på hur vi ofta tänker vilket gör att vi inte tänker alternativa tankar. Så låt oss gå vidare…

1.2 Lilla boken i relation till stora boken

Denna lilla bok blev ett sätt för mig att ta mig vidare från den stora boken och den stora boken var ett sätt för mig att ta mig vidare med ganska många frågor respektive problem vilket jag kommer att beskriva något utförligare i kapitel fem. Lilla och stora boken är exempel på mina svar. Hur tycker du att jag borde gjort? Hur hade du gjort? Det är saker du kan fundera på. I detta avsnitt ska jag försöka att reda ut något om hur de två böckerna förhåller sig till varandra och varför de blev mina svar som de blev. Det har en del att göra med hur de är skrivna vilket i sin tur påverkar din läsning och därför kan det vara bra för dig att känna till det jag nämner.

Jag kunde låtit bli att skriva denna bok men ett speciellt motiv måste tillgodoses i vår samtid – vi behöver tjäna pengar. Det är ett syfte med denna bok och jag återkommer till detta syfte mot slutet av denna bok. Inledningsvis tänkte jag bara att detta skulle bli en kort text som jag kunde tjäna pengar på men med tanke på läsligheten i samtiden vet jag inte om det ens är möjligt. Man läser en annan typ av litteratur – om man ens väljer att läsa. Om jag nu verkligen ville sälja böcker kunde jag ju försökt att skriva något man ofta läser. Det är tveksamt om jag vore kapabel till det även om jag skulle försöka. Jag kunde också tagit en skönlitterär bok eller en gammal text av något annat slag och klustrat den (infört de större mellanrummen) eller exempelvis startat ett samarbete med någon som skriver säljande böcker. Istället valde jag strategin som jag nu använder i förhoppning om att många kan få nöje av boken samtidigt som jag försöker att hitta »rätt« läsare till den stora boken (alltså de som kommer att känna att de upplever nytta eller nöje