Filosofi Historia

By Finn Olsson

Den filosofiska tidslinjen: från antiken via medeltiden, renässansen, renässansen och modern tid till nutid.

 

Filosofin är komplex och särskilt omfattande på grund av sin 2 000-åriga historia. Under olika tidsepoker har filosofin förändrats flera gånger och det har uppstått otaliga strömningar och former som inte skulle kunna sammanfattas i den största boken. Dessutom handlar studiet av filosofi i dag om subjektiva tankar hos tidigare filosofer som har delat med sig av sin egen syn på världen till efterföljande generationer och skrivit ner den. Det är därför sällan som det blir fråga om objektiva observationer som kan hjälpa den blivande filosofen att skapa sin egen syn på framtiden.

 

Därför har man skrivit den här boken, som objektivt behandlar de senaste 2 000 åren, så att de unga filosoferna, som inte har studerat eller som fortfarande är unga, kan skapa sin egen syn på världen.

 

Innehållet i boken är:

• Introduktion till filosofi
• Filosofins grundregler
• Dokumenterad reflektion - en tidslinje för filosofi
• Antikens, medeltidens, renässansens och den moderna tidens filosofi
• Praktisk filosofi
• Slutsats

 

Den här boken på över 120 sidor beskriver det filosofiska tidsspannet från antiken via medeltiden, renässansens förvirrande tid och den kaotiska moderna tiden, som medförde många nya utvecklingar och insikter, till vår tid, då den allmänna filosofin återigen kan tillämpas i människors vardag, precis som den gjorde i antiken.

• Language: Svenska
• Publisher: Finn Olsson
• Release date: Sep 29, 2022
• ISBN: 9798215536131

Book preview

Filosofi

Historia

––––––––

Finn Olsson

Innehåll

Introduktion till

Filosofins grundregler

Filosofin i sina grundläggande drag - Vad är den?

Filosofi och psykologi - två sidor av samma mynt

Filosofins teoretiska aspekter

De 12 disciplinerna inom den samtida filosofin

Dokumenterad reflektion - en tidslinje för filosofi

Antikens filosofi

Filosofi under medeltiden

Patristik

Skolastik

Renässansens filosofi

Filosofin i den moderna eran

1600-talet

1700-talet

1800-talet

Det tjugonde århundradet

Filosofi i nuet

Philoso phy i Tyskland

Filosofi i Frankrike och Italien

Filosofi i Amerika

Praktisk filosofi

Den praktiska filosofins tillämpningsområden

Praktisk filosofi i vardagen

Avslutande ord

Källor

Introduktion till

Syftet med den här boken är att i detalj beskriva filosofins utveckling. Huvudkapitlet är en tidslinje där de senaste 2 000 åren förklaras i detalj i flera epoker. 

Samtidigt syftar boken också till att förklara vad filosofi är i sina grundläggande drag. Filosofin är alltså egentligen människans kunskap om förnuftet, men detta svar är för enkelt för att beskriva filosofin i alla dess aspekter. Eftersom filosofin är förnuftets kunskap uppstår ytterligare frågor för människan som måste klargöras separat, även om de inte direkt berör vardagen. Därför måste man nu fråga sig vad exakt förnuftet och kognitionen kan beskrivas som och vilka regler som gäller för förnuftet.

Epistemologin är grunden för varje vetenskap, eftersom vetenskaperna strävar efter att uppnå kunskap. Filosofin är också en vetenskap som strävar efter kunskap, men den använder inte uttryckligen vetenskapliga metoder. Fysiken försöker till exempel fastställa naturens regler, kemin förespråkar experiment på atomnivå och medicinen söker kunskap om alla sjukdomar. Dessa vetenskaper är områden som man aktivt kan titta på och ibland röra vid: Man kan hänvisa till verkliga fakta. Filosofin, å andra sidan, befinner sig på en nivå av mänsklig existens. I viss mån kan man fundera över den och sätta ord på den, men filosoferna behandlar aspekter som inte förekommer i vardagen och som nästan verkar drömlika. Filosofin erkänns därför inte som en vetenskap av många människor, även om filosofiska ämnen sällan undervisas i skolorna.

För 2 000 år sedan hade filosofin stor betydelse i människors liv. Det antika Greklands filosofi gjorde inte bara underverk, utan den utgjorde också en viktig grundprincip för den då ännu mycket unga och nya demokratin. I dag är filosofin bara en biprodukt.

Mycket få människor är medvetna om att filosofin är föregångare till alla vetenskaper som vi känner till i dag. Begreppen kemi, fysik och till och med medicin var unga tankar som uppstod först under de senaste århundradena. Detsamma gäller psykologin, som fick sin betydelse i människors liv för mindre än 100 år sedan och som nu är oumbärlig. Alla vetenskaper är därför baserade på en enorm betydelse, medan de gamla grekerna levde utan vetenskaper. Filosofi var tillräckligt för dem.

Det är anledningen till att dagens vetenskap har haft stora framgångar. De förklaringsprocesser som alla vetenskaper bygger på låter ganska enkla, men de kan bara uppnås genom filosofins insikter. Med hjälp av förnuftet, som handlar om ursprunget till all kunskap, var det möjligt att nå framgång även utan många års erfarenhet. Under åren har detta förändrats. Inom empiriska vetenskaper, som de exempel som nämns i raderna ovan, är erfarenheten omätbar. Filosofin var därför inte bara övertygande genom att man inte behövde vara universitetsutbildad, utan man kunde också hitta sin väg inom filosofin som nykomling. Dessutom var det få filosofer som kritiskt granskade sina val av studenter. Nästan alla män fick lära sig filosofin, men även kvinnor och slavar fick tillträde för 2000 år sedan. Man gjorde ingen skillnad mellan rika och fattiga, inte heller mellan en persons sociala ställning. Samtidigt fanns det inget behov av experimentellt arbete och experimentella arrangemang, vilket skulle kunna leda till standardiserade ramvillkor som begränsade filosofens tankeförmåga.

Erfarenhet inom ett område kan fortfarande ge en stor fördel, men det är inte ett måste. Den låg inte till grund för epistemologin. I stället beskrev filosofin förnuftet som det högsta goda från vilket kunskapens och därmed all kunskaps ursprung kunde hämtas. Med tiden ledde detta till att filosofin inte bara splittrades upp i många delområden, utan också till att man insåg att förnuftet inte kunde hjälpa till överallt. Då och då behövdes vetenskapliga experiment och förfaranden som gick utöver det mänskliga förnuftet. Det stod snart klart att inte alla livsområden hade skapats för vanligt folk eller ens för filosofer, utan vissa områden var reserverade för akademiker som kunde behandla dessa områden på vetenskaplig grund. Detta gav upphov till vetenskaperna som vi känner till dem idag, men även denna kunskap kunde endast upptäckas genom filosofi.

Även om vetenskaperna dominerar i dagens vardag spelar filosofin fortfarande en inte helt obetydlig roll, och detta trots att den inte har haft någon lätt karriär under de senaste 2 000 åren. I dag är den lika användbar i vardagen som inom akademiska områden där vetenskapen är i svårigheter. Till skillnad från i antiken är användningsområdena alltså många.

Filosofi är ett komplext område som kommer att förklaras närmare i den här boken. Innan utvecklingen beskrivs i huvudkapitlet är det först viktigt att förstå filosofins grundprinciper och dess indelning i olika discipliner.

Filosofins grundregler

Filosofin i sina grundläggande drag - Vad är det?

Filosofi (antik grekiska philosophia, latin philosophia), eller direkt översatt kärleken till vishet, kommer alltid i fråga när det gäller att tolka människans och världens existens i dess grundläggande principer, förstå dem och utforska dem för framtiden.

Som empirisk disciplin hör filosofin till vetenskapen, men den skiljer sig mycket från andra vetenskapliga discipliner. Filosofin är till exempel inte specialiserad på ett visst ämnesområde inom en metodik, utan kan arbeta på många olika sätt genom tillvägagångssätt och frågor som ger en bred syn på världen. Det handlar om olika och breda ämnesområden, om ämnen av ämnen och dessutom om individuella insikter som inte behöver hållas tillbaka. Filosofin är alltså inte bara karakteristiskt mångsidig, utan också mångsidig till sitt innehåll. Men den har inte alltid varit lika mångsidig och varierad som den är idag. Denna aspekt har utvecklats under många århundraden. De första dokumenterade metoderna för filosofisk kunskap går till exempel tillbaka till antiken och är således över 2 000 år gamla. På den tiden grundades och förklarades filosofin fortfarande vetenskapligt genom systematiskt tänkande, även om det måste sägas att begreppet vetenskapligt inte hade samma betydelse som idag. Dessutom tillämpades filosofin på alla situationer i livet. Det var omöjligt att föreställa sig de gamla grekernas liv utan den.

Filosofin i sig är en empirisk vetenskap, men detta var inte självklart. Detta är faktiskt en ganska ny insikt, som blev självklar under historiens gång och först under det senaste århundradet. De första människor som aktivt tillämpade filosofin - de första människorna hade redan filosofiska tankar, men det som avses här är de första dokumenterade tankarna - såg filosofin som ett sökande efter kunskap. Detta skilde sig under antiken från den tidens världsbild som var fylld av myter, religion och tro. Fokus låg på människans väsen, på hennes tankar och individuella handlingar. Den var därför inte längre beroende av myternas möjligheter, även om filosoferna fortsatte att använda dem, om än uteslutande inom det poetiska området eller inom metafysiken, även om detta var ganska sällsynt.

På 1800-talet blev filosofin en erkänd ämnesvetenskap, vilket används för att karakterisera den samtida filosofin. Som naturvetenskap undervisas den på universitet och i skolor, men inte alltid som ett självständigt ämne. Oftast behandlas filosofi dock i andra ämnen, där dessa är inriktade på humaniora. I psykologiska eller medicinska kurser ingår därför ofta förklaringar på det filosofiska området. I motsats till vad som var fallet under antiken är filosofin inte längre vanligt förekommande i vardagen, utan har i stort sett fallit i glömska. I det antika Grekland var det de unga som aktivt följde filosofin och förde in den i sina liv. De blev stora filosofer som byggde upp dagens traditioner. I dag finns dessa traditioner dock sällan i människors vardag,