Filip Stenson och Marieborgsmetoden

By Bo István Zelei

Den 11 juni 1934 bildades Föreningen Östra Sveriges Folkhögskola. Platsen blev Marieborgs Herrgård utanför Norrköping. Styrelsens andra uppgift blev nu att se till att det fanns pengar för den fortsatta verksamheten. Strax innan kursstart erhöll man 5000 kronor av Textilarbetarförbundet, i februari under vinterkursens andra termin erhöll man fler anslag så att man kunde genomföra den första vinterkursen.

Vem kände sig manad att driva ett sådant vågat ekonomiskt projekt pedagogiskt? Fanns det någon som vågade? Jo styrelsen att funnit en pedagogisk visonär: Filip Stenson. Under de kommande fem åren utvecklade han sin vision om bildning på Marieborgs folkhögskola - kring den s.k Marieborgsmetoden.

Tanken var att sammanföra all kunskap i tre olika problemområden istället för att dela upp i olika ämneskategorier: Problemschemat, självverksamheten och det kollektiva samarbetet. Allt resulterade i boken Fredens och samarbetets problem, 1938.

Den 1 september 1939 anställdes Robert Myrdal som ny rektor för Marieborgs folkhögskola.

Vem var Filip Stenson?
Vad var Marieborgsmetoden?
Varför lämnade Stenson Marieborgs folkhögskola 1939?
Vem spökar på Marieborgs herrgård?

Det är några av de frågor som boken försöker att besvara.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Oct 4, 2018
• ISBN: 9789177854760

Bo István Zelei

Uppväxt i Finspång. Gick utbildning till verkstadsmekaniker på dåvarande STAL-LAVAL. Arbetade sedan som fräsare, svarvare i ca fem år. Begav mig vidare ut i världen och lämnade Finspång. Vidare till folkhögskolestudier, studier på Kulturvetarlinjen, utställningsassistent på Arbetets Museum och så småningom tillbaka till Marieborgs folkhögskola igen men nu som undervisande folkhögskollärare. Har skrivit böckerna "Det berättas i Finspång", "Landskampen" och "Filip Stenson och Marieborgsmetoden".

Book preview

Filip Stenson och Marieborgsmetoden

Inledning: Vem var Filip Stenson?

Bakgrund, syfte och metod

Filip Stenson

Ett Brunnsvik i Östra Sverige!

Marieborgsmetodens idéer

Marieborgsmetoden i verkligheten

Varför upphörde experimentskolan?

Lever Marieborgsmetoden vidare? Är den aktuell idag?

Diskussion

Källor

Impressum

Vem var Filip Stenson?

Filip Stenson föddes 1895. Efter att ha arbetat på olika folkhögskolor skickade han 1934 in ett kursförslag till den nybildade Föreningen Östra Sveriges Folkhögskola. Stensons kursförslag väckte styrelsens intresse och Stenson utsågs till föreståndare för den första vinterkursen på Marieborgs folkhögskola 1935/36, och han fanns kvar på den tjänsten fram till 1 september 1939.

Stenson utvecklade sina pedagogiska idéer här på Marieborgs folkhögskola under dessa första vinterkurser, den kom att kallas Marieborgsmetoden. 1938 skrev han boken Fredens och samarbetets problem som i synnerhet handlar om Marieborgsmetoden, bl.a. innehåller boken ett utvikbart kursschema för de olika årskurserna.

Grunden i Stensons pedagogiska plan var att sammanföra all kunskap i tre olika s.k. Problemområden – i en helhet - istället för att splittra och dela upp kunskap i olika ämnen.  

Livsuppehällets problem– om människans behov av naturens resurser och vikten av samarbete kring de begränsade resursernakontradet jagiska i människan; den förödande kampenmellanmänniskoromnaturresurserna.

Samlivets problem- Stenson menade att Människan är av naturen en samlivsvarelse men att det i olika samhällsformer uppstår några som har en sjuklig maktdrift, resultatet blir att samhällen, grupper och partier motarbetar varandra istället för att samarbeta mot ett gemensamt mål.

Livsföringens problem- Stenson undrade Vilken betydelse har uppfostran och samhällsliv för utvecklandet av den negativa jagiskheten som försvårar samlivet och livsuppehället i världen? Stenson föreslog en Samhällsterapi, en ny fostran i familj och skola."

I de fyra första vinterkursernas avslutningar på Marieborgs folkhögskola dialogföreläste de studerande kring dessa problemområden med ett helhetsperspektiv. De samarbetade mellan årskurserna. De studerade och upptäckte världens länder, de olika livsvillkoren och fick en överblick över sammanhangen. En förståelse för att vad vi gör var och en i vår vardag påverkar livet för många människor i världen. Vad vi gör lokalt påverkar globalt – idéer som fortfarande är aktuella och angelägna.

Bakgrund, syfte och metod

Två frågor har envist förföljt mig sedan jag började på Folkhögskolelärarlinjen hösten 1996. Vad är bildning? och Vem var denne ständigt återkommande Filip Stenson? (som jag hört talas om på Marieborgs folkhögskola, där jag är verksam.) De två frågorna visade sig ha fler beröringspunkter än jag hade kunnat ana.

Vad gör jag när jag bildar människor? Kan man sätta fingret på bildning och säga detta är bildning ? Att säga att man bildar människor blir liktydigt som man hade sagt att man utbildar människor efter en angiven kursplan. Bildningens grundtanke handlar istället om att man inbjuder till en process där man i kunskapen och lärandet pendlar mellan vardagen och det främmande, mellan det kända och det okända. Det gäller att lärandet utgår från de studerandes vardag.

I sin vidaste klassiska form är bildning att betrakta som en rörelse, i vilken människan bryter upp från det vardagliga, ger sig ut i det okända, för att sedan föra tillbaka nya erfarenheter till sig själv1

Vad ska denna bildningsprocess leda till? Den betonar mer den livslånga processen, ett livslångt lärande, där man drar nya slutsatser av erfarenheter i sin vardag med hjälp av de nya kunskaperna. Man tar till sig kunskapen på ett personligt sätt och blir en allmänbildad demokratiskt fungerande medborgare istället för att främst tänka på att utbilda sig för ett kommande yrke. Vad som är bildning, lärande och kunskap har varierat under historiens lopp. Ska man helt lägga

hela tonvikten på elevens eller deltagarens egen motivation och intresse för lärande , eller lägga all vikt vid det yttre - vid målet, kursplanen, läroboken, ramarna, det hallstämplade kulturella godset eller den samhälleliga nyttan. 2 ?

I detta spänningsfält mellan deltagarnas vardagsperspektiv och samhällets krav på vad man bör kunna, verkar folkhögskolan: Folkhögskolan som både folkbildare och utbildare. Inom folkhögskolevärlden har det dessutom alltid funnits en vision av att vara enbart folkbildande och helt fri från den traditionella skolans krav på kursplaner, ämnesinnehåll och ämnesschema. Periodvis har nya