Mantrailing Hunddjur

By Finn Olsson

Mantrailing - Med en fin näsa för att rädda liv: Den perfekta hobbyn?

 

Mantrailing beskriver en extraordinär förbindelse mellan människor och hundar, som inte bara skapar minnen utan även kan användas för att rädda liv. Med sin otroliga näsa är det mycket lätt för hundar att ta upp en persons individuella doft och spåra den i flera kilometer och dagar. Inom polisen, räddningstjänsten och till och med brandkåren är hundar därför oumbärliga kamrater och hjälpmedel som kan rädda människor från en säker död.

 

Innehållet i boken är bland annat:

• Mantrailing - Vad är det?
• De olika grunderna - grundläggande släpning
• De olika prestandanivåerna - Sporttrailing
• Användning på leden
• Tips för snabb inlärning
• Slutsats

 

Mantrailing anses dock inte vara en enda kategori, utan är ett paraplybegrepp som även omfattar grundläggande trailing och sport trailing. Hundar kan därför inte bara arbeta med sin nos i livräddning, utan också tillbringa mycket trevliga timmar tillsammans med sin ägare genom naturlig motion, långt bort från svår terräng och tidspress i livräddning. Människans bästa vän kan alltså uppleva en obeskrivlig känsla av upprymdhet under en trevlig promenad när han plötsligt hittar en person som gömmer sig frivilligt.

 

Den här boken är skriven för alla som vill skapa gemensamma minnen med sin hund. Grundutbildning samt yrkes- och prestationsnivåer beskrivs.

• Language: Svenska
• Publisher: Finn Olsson
• Release date: Sep 23, 2022
• ISBN: 9798215174630

Book preview

Mantrailing

Hunddjur

––––––––

Finn Olsson

Innehåll

Introduktion till

Mantrailing - vad är det?

Lämpliga hundraser

De olika grunderna - grundläggande släpning

Utbildningskrav

Aktivering av start

Spårning av människor och vittring av spår

De olika prestandanivåerna - Sporttrailing

De olika yrkesnivåerna - Mantrailing

Områdessökning

Sökning efter bråte

Sökning efter laviner

Användning på leden

Inspelning av spår i vildmarken

Äldre spår och rivning av spår

Svårigheter i naturen

Vädrets inverkan på hunden och spåren

Slingrar sig på sommaren

Spårande på vintern

Släppande i regn och blåst

Användning i svår terräng

Hur misstag kan undvikas

Tips för snabb inlärning

Avslutande ord

Källor

Introduktion till

Mantrailing beskriver en sökhunds arbete. Närmare bestämt försöker ett team bestående av en förare och hans hund hitta en vanligtvis skadad eller försvunnen person. Detta görs genom att hunden följer ett specifikt doftspår genom en enskild doftartikel.

Detta låter som spårningsarbete som unga hundar lär sig i den dagliga träningen och som också används vid jakt. Poängen med mantrailing är dock inte att söka efter markskador. Det är alltså varken fotspår som spåras eller blodet från ett skjutet djur som hittas på skogens golv. Istället försöker hunden aktivt orientera sig mot de mänskliga doftpartiklar som finns i luften och som på så sätt bildar ett spår som kan följas i flera kilometer.

Syftet med mantrailing är att så småningom hitta en person som söks och att ange detta. Hundföraren måste lära sig att läsa av hundens beteende och därmed förstå när spåret är över, när en person har hittats eller när en doft försvinner och inte längre kan följas. Till skillnad från hundar kan människor inte se eller följa dessa doftpartiklar. Fokus måste därför ligga helt på sökhunden. Mantrailing är alltså en gemensam förföljelse av ett spår, särskilt ett mänskligt spår, på grundval av en enskild doftpartikel. 

Nu måste man dock ställa sig frågan varför mantrailing överhuvudtaget förekommer. Å ena sidan används hundar för att rädda liv för att hitta skadade personer eller personer som har gått vilse. Eftersom hundar har en otrolig luktförmåga och kan följa lukter mycket bättre än människor är de experter på att söka och hitta. Polisen kallar till exempel alltid på en sökduo, en sökgrupp som består av en hundförare och en sökhund, när en person inte kan hittas.

Mantrailing representerar alltså livräddning, men termen används inte bara specifikt för just detta arbete, utan är också en allmän term. Mantrailing omfattar själva mantrailing, grundläggande trailing, men även sporttrailing. Grundläggande spårning är precis vad valpar och unga hundar lär sig under den dagliga träningen. Ibland används vissa tankelekar för att träna en ung hund, men också för att hålla den sysselsatt. En del av dessa hjärnspel handlar om att gömma sig och söka. Ibland måste man alltså klara av svåra uppgifter för att nå fram till en belöning. Dessa uppgifter innebär att hundens nos används för första gången. Normalt sett använder hundar sig av sitt luktsinne när det gäller överlevnad eller liv. Det är mer ett universalverktyg som en hund aldrig kan vara utan än något som används aktivt för att roa sig. Det kan dock vara väldigt roligt. Sporttrailing bygger på detta, men denna känsla av glädje måste först läras in.

Basic trailing är alltså den första början. Det är den träning som behövs innan sport trailing kan äga rum. Målet är att aktivt hitta människor. Till skillnad från mantrailing handlar den dock inte om nödsituationer. Istället arbetar vi med människor som frivilligt gömmer sig och väntar i sitt gömställe tills sökhunden hittar dem. Sporttrailing är alltså inte bara något för hobbyister, utan även för tävlingar. Hundar av alla slag testas under den tid det tar innan den gömda personen hittas. Man får dock aldrig glömma att sporttrailing och mantrailing framför allt betyder en sak: kul. Det är ett speciellt sätt att stärka banden mellan människor och djur. Det ska vara roligt för båda parter att hitta människor och att arbeta på leden.

Så mantrailing är inte bara en naturlig övning för hunden, som bara bygger på luktförmågan hos människans bästa vän, utan det är en fascinerande aktivitet för både hund och människa, som till och med kan rädda liv och lösa brott.

Arbete med sökhundar har för övrigt funnits sedan tidig medeltid. I England använde man på den tiden sökhundar som fortfarande kallades crime dogs (brottshundar). Dagens mantrailing har dock sin första början i Amerika, vilket är anledningen till att termen förblir densamma internationellt och används som en allmän term.

Mantrailing - vad är det?

„Mantrailing är namnet på den verksamhet som utförs av sökhundar. Ibland är det också den enklare termen näsarbete".

Inom mantrailing finns det många olika typer av sport där hunden själv kan utveckla sina förmågor mycket individuellt och där den också kan få stöd i detta avseende. I princip skiljer man mellan två stora kategorier: idrottsvarianten och räddningshundarnas användningsområden för skadade personer som inte kan spåras. En människa skulle aldrig kunna ta på sig ett sådant jobb, eftersom hundar inte bara kan lukta mycket bättre än människor, utan också lukta i rummet. Hela tio procent av hjärnans kapacitet används permanent för att bearbeta luktinformation, medan det hos människor knappt är mer än en procent. Följaktligen har man skapat olika användningsområden som särskilt väl motsvarar en trogen följeslagares luktförmåga. Särskilt när det gäller sport utmanas och uppmuntras hunden inte bara på ett mycket naturligt sätt, utan hålls också sysselsatt genom att ha roligt.

För att uppnå en kontinuerlig arbetsbelastning är man beroende av hundarnas förmåga att följa ett enda doftspår i flera kilometer. Detta gör hunden till en särskilt bra partner för räddningstjänsten och även för polisen. Även om detta idag har blivit en sorts sport, med internationella tävlingar som främst fokuserar på det roliga i att lära sig, kommer mantrailing ursprungligen från polisen.

Mantrailing skiljer sig från konventionell spårning eftersom hundarna tränas av specialister. Alla hundar har en speciell luktförmåga och även om vissa hundraser är särskilt välvilligt inställda använder de aldrig sina förmågor till 100 procent. Detta måste först läras ut av specialister. Konventionell spårning, som inte bara används för skoj och spel utan även för jakt, är mer specialiserad på att hitta föremål, djur och människor som har lämnat spår på marken. Mantrailing avser dock de specifikt mänskliga dofter som inte kan hittas på marken genom fotspår, utan finns i atmosfären och därmed ovanför marken. På detta sätt kan man upptäcka ett nästan rakt spår som fortfarande kan följas även efter flera dagar. Vädret spelar