Ett glas vin

By Helena Sigander

Året är 1905. Ett stundande krig hotar men det är inte det som plågar Harry. Han sörjer sin förlorade kärlek. Linn, kvinnan som hånskrattade åt honom när han friade till henne. Ljudet av hennes föraktfulla skratt ekar fortfarande i hans öron. Någon borde lära henne en läxa. På något sätt skulle han få sin hämnd ... "Ett glas vin" är en novell av författaren Helena Sigander ur novellsamlingen "Alla tiders brott", författad av Novellmästarna (2018). -

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Jan 29, 2021
• ISBN: 9788726781168

Book preview

författaren.

Ett glas vin

Harry Johansson var i ett miserabelt tillstånd. Det berodde inte på att det skulle bli krig utan på brustna förhoppningar. Faktum var att Harrys dystra tankar var så långt från broderlandet Norges förödmjukande krigsförlust vid Kjølbergsbro den 14 augusti 1814 som tänkas kunde. Han var så illa däran att han helt glömt stockholmstidningarnas uppgifter om att nu, 1905, ville norrmännen ha revanschkrig och för att förhindra detta skulle statsministrarna från Norge och Sverige träffas i Karlstad. I Harrys uppgivna tillstånd fanns inte utrymme för att broderländernas folk var i uppror, att en plågsam Afrikahetta tog musten av folk denna sommar och att kvinnor passade på att mobilisera för att kräva rösträtt.

Han märkte ingenting av det liv och kiv som pågick. Han varken hörde trumpetfanfarerna på Gärdet där de svenska soldaterna tränade anfallsvågor eller såg kurirers hästgalopp fram och tillbaka på Sturegatan.

Det var inget han förmådde engagera sig i. Han hade fått korgen. Hans hjärta var brustet.

Jag förstår ingenting! mumlade han oavbrutet. Jag trodde hon älskade mig.

Längst inne i ett mörkt hörn vid ett bord på krogen Sturehof mitt i Stockholm drack han glas på glas medan han i minnet gick igenom varje detalj från rendezvouset med Linn, kvinnan han älskade men som plötsligt i dag inte älskade honom längre.

Det hade börjat bra.

Linns bekymrade rynka i pannan var i det närmaste utslätad. Hon tyckte att det var en befrielse att komma ut i naturen och sitta på en filt i Humlegården under en böljande ekkrona och dricka kall lemonad.

Vilken varm dag i dag igen, Harry. Det är knappt man kan andas. Den här sommaren kommer att gå till historien för värmens skull.

En knapp i hennes höghalsade blus rann ur sitt knapphål. Vit spets vek ut sig som knoppen på en blomma och Harry kunde inte slita blicken från hennes rosiga hals. Linn blåste mot sitt hårfäste och deras blickar möttes.

Så här hett har det varit i veckor! sa hon och fläktade sig med en servett så att insynen mot halsen försvann. Men här är det behagligt. Det var en bra plats du hittade, Harry.

Hon tryckte lätt hans hand, bara ett ögonblick, för båda var svettiga.

Harry såg dock ömheten i gesten och han tog mod till sig och friade.

Hennes reaktion var förödande.

Harry Johansson knep ihop ögonen där han satt i mörkret och mumlade, fan, fan, fan för sig själv men hennes röstläge gick inte att sudda ut. Han skulle bära chocken med sig genom livet och den skulle skära och sarga honom vareviga sekund.

Lin hade gapskrattat och inte var det av glädje, utan av löje.

Fru Johansson, ha ha! Käre, Harry. Det hade jag verkligen inte tänkt att jag skulle heta!

I en minneslucka i Harrys glödheta huvud var det begravt som sedan följde. Det var först på krogen som Harry förstod att han inte