Döskraj

By Lasse Ekholm

Mickes bästa vän heter Kent. Kent är en riktig galenpanna. Alltid är det något på gång när de umgås, så till den grad att Mickes föräldrar tycker att Kent är ett dåligt inflytande. Det håller verkligen inte Micke med om, som tycker att Kent är världens bästa kompis. Men när Kent plötsligt befinner sig i centrum för en fruktansvärd händelse börjar Micke fundera om hans föräldrar inte har rätt ... En berättelse om vänskapens olika sidor, bra såväl som dåliga. -

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Nov 20, 2020
• ISBN: 9788726690484

Book preview

författaren.

1

Ni går väl inte ut på isen om den är tunn? Mamma lät orolig.

— Tjata inte! sa Micke. Det är klart vi inte gör.

— Den var tre decimeter i söndags, la Kent till. Dom körde bil då.

— Men det har nästan blivit vår sen dess. Kent — lova att inte lura med Micke på nåt tokigt!

— Jag kan väl ta vara på mig själv, sa Micke. Tror du att jag riskerar livet för några strömmingar?

— Men du måste vara hemma till fem. Vi äter då.

Isen var grå och mjuk — nästan som gammal snö. Det rann i dikena. Efter stränderna var det vatten.

— Tror du den håller?

— Klart den håller, sa Kent. Dom står ju där ute och fiskar. Det är på vårisen man får mest strömming. Micke körde en lång käpp rakt genom is-sörjan.

— Ä, sa Kent. Det är bara efter land den är dålig. Lite farligt måste man leva om man ska ha nåt kul. För hjältarna från Tumba finns inga farliga faror som är för farliga. Utan att blinka ger dom sig ut på Söderhavets smältande is-vidder.

Kent plaskade genom sörjan vid stranden och upp på isen. Den var hårdare längre ut. Micke följde efter. De gick rakt ut. Minst tio minuter tog det att komma till de andra som fiskade.

— Timma efter timma kämpar sig hjältarna fram över isen, sa Kent. Överallt lurar havsvargar och sjö-rossar. Men inget skrämmer hjältarna från Tumba.

Kent hittade alltid på en massa. Det blev aldrig tråkigt med honom.

Micke var glad att ha Kent till kompis.

2

Det fanns massor av gamla hål i isen. Hålen frös inte igen över nätterna längre.

— Hur djupt går dom i dag?

— Ungefär som vanligt. Femton tjugo meter så där. Det är gott om dom.