Klara och Merit "Avslöjandet"

By Rune Hammargren

Den tredje boken om de båda kvinnorna Klara och Merit, handlar bland annat om avslöjandet av deras förhållande. Det blir Klaras föräldrar som ertappar de unga kvinnorna i sängen, allt blir mer komplicerat då fadern är kyrkoherde i byn Barkatorp.

Den äldre kvinnan fru Kaufmann tar nu kvinnornas parti och kvinnorörelsen i Sverige tar ett stort kliv framåt.

Patron Gelve lever sitt liv bland kvinnor och undersåtar, kvinnorna i hans omgivning blir kvickt med barn.

Mycket mer kommer att hända uti Barkatorp och för den delen även i landets huvudstad Stockholm.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Apr 2, 2015
• ISBN: 9789175692647

Rune Hammargren

Detta är min tolfte bok, denna är något annorlunda då den handlar om mig och mina förfäder. Berättelsen som sådan har sin grund i DNA-forskning samt släktforskning, därutöver min tolkning av resultaten av dessa, som i sin tur har genererat en story om hur jag hamnade just där jag gjorde. Följ med mig på resan som startar i en liten by i Vallonien, men som också slutar i en liten by, men nu i Sverige. Byns namn är Svartabäck i skogarnas och stenmurarnas län, Kronobergs län.

Book preview

29

KAPITEL 1

Åter Stockholm

Vi klev ur Kurres droska alltmedan snön föll över oss, det hade snöat hela vägen från Barkatorp. Vinterlandskapet kunde inte ha tecknats vackrare av någon konstnär, Kurre önskade oss välkomna tillbaka till huvudstaden med ett, Gott nytt år mina damer!

– Titta så fint herr Jonsson har skottat åt oss älskade Klara, han måste ha varit här helt nyligen.

– Visst är det så Merit, det är jättefint. Vi får se om han har eldat åt oss också.

Min Klara lyfte åter på den svagt mossbelupna och grönfärgade lerkrukan, vilken skulle dölja nyckeln in till husets förväntade värme.

– Så underbart skönt min vän, herr Jonsson har verkligen fullföljt sina uppdrag på ett föredömligt sätt.

– Så varmt och skönt det är i huset Klara, ytterst vänligt av Kurre att stanna till utanför vår livsmedelsaffär utan att ta extra betalt för detta. Nu fick vi varorna hemkörda gratis, vilken lyx.

– Kurre visste nog vad han gjorde, vi är trots allt stamkunder hos honom. Hur ska vi lägga upp arbetet älskade Merit?

– Jag är jättehungrig, är inte du det?

– Då hjälps vi åt med maten, det går fortast så. Men titta, herr Jonsson har fyllt vedlåren också, så skönt min älskling. Då behöver vi inte tänka på ved de närmaste dagarna, det var riktigt bra gjort.

– Klara vi måste ge herr Jonsson beröm för sitt arbete, jag känner att vi är skyldiga honom det, även om han lönas för sitt arbete.

– Det ska vi visst älskade Merit, men inte för mycket, han blir precis som du sa lönad för arbetet. Vad säger du om att steka potatis med fläsk och några ägg därtill?

– Så gott det låter, då skalar jag potatisen till att börja med. Kan inte fatta att det är arbetsdag redan imorgon, vad tänker du utnyttja tiden till min vän?

– Jag kommer att ta mig an studierna i samma ögonblick som du lämnar huset, vore skönt att ligga lite i framkant här.

– Jag förstår dig min vän, det blir en slitig termin för dig.

– Det blir nog slitigt för oss båda Merit, men vi måste vara rädda om varandra.

– Så skönt att höra dig säga så, kan bara hålla med dig älskling.

Det blev tidig afton för oss, vi kände oss båda lite reströtta, var också införstådda med att det vankades hårt arbete under den närmaste tiden. Bestämde mig för att gå upp tillsammans med min älskling, också äta frukost tillsammans med henne, men även följa henne till butiken. Jag behövde komma ut och röra på mig lite efter allt stillasittande och ätande under helgerna som gått. Vi somnade i varandras armar, tog samtidigt del av varandras läppar och andedräkter.

Så underbart att få somna på detta viset. Merit somnade före mig, tog väckarklockan från älsklingens nattduksbord, ställde den under min säng.

Längtade efter att få överraska henne kommande morgon med frukost på sängen, tänk om det skulle vara genomförbart, vågade inte riktigt tro på det, men hoppades innerligt.

Tror inte att klockans hammare hunnit slå mot bjällran mer än ett fåtal gånger innan jag var där med min hand för att om möjligt kväva ljudet som var tänkt att väcka min älskling. Älsklingen var innehavare av den nya och fina butiken i Stockholm med namnet Dambutiken i Stockholm. Min kära Merit vände på sig, sekunden senare snusade hon igen. Såja min älskade vän sov nu så ska din käresta ordna frukost, vill det sig väl kommer du att få avnjuta den i vår underbart sköna säng.

Ungefär halvtimmen senare tassade jag försiktigt upp för trappan med frukostbrickan framför mig.

Där fanns två koppar kaffe, två smörgåsar med stekta ägg. I köket sprakade det härligt skönt från köksspisen, skön värme spred sig snabbt uppför trappan till övervåningen.

– God morgon min älskade vän, skulle det smaka med lite frukost på sängen?

Vännen vänder sakta på sig, sträcker ut båda sina armar mot mig, vinkar med sina händer att jag ska komma till henne.

– Du min älskade kom, du kan överraska som ingen annan. Kom, jag vill krama lite på dig innan vi intar vår frukost.

Kramandet tilltog i styrka, varken Merit eller jag hade för avsikt att sluta, eller rent av att avbryta det kel vi var mitt uppi. Det var alldeles för skönt, men tiden var för tillfället mot oss.

– Älskade Klara jag måste, måste även om jag hellre skulle vilja stanna kvar hos dig här i värmen.

– Låt oss nu äta vår frukost medan kaffet och äggen har någon som helst värme kvar. Hoppas du njuter av mitt lilla tilltag älskling.

– Njuter, det ordet räcker knappast till i sammanhanget älskade vän. Tack så väldigt mycket för att du tänkte på mig Klara, det är en helt underbar känsla min vän.

– Jag följer dig till butiken älskling, känner att jag behöver en morgonpromenad efter all julmat.

– Det var ett jättebra förslag, så kul Klara.

Snön hade fortsatt falla under natten, det låg decimeterdjup snö på den tidigare nyskottade gången.

– Tar ett tag med snöskoffen när jag kommer hem igen, kanske hinner herr Jönsson före.

Snart var vi framme vid butiken, på håll ser jag en ung man sopande snö från butikens trappa.

– Men Merit, är det inte den duktiga pojken Erik?

– Visst är det så, visst är det min lilla hjälpreda, jag är så glad att ha honom.

– Det förstår jag min vän, var rädd om honom, men det vet jag att du är. Kan vi inte bjuda honom på mat vid något tillfälle?

– Det kan vi absolut göra, det ska vi ta med oss.

– Nå min älskade Merit, då lämnar jag dig här och hoppas att du ska få en riktigt fin dag.

– Detsamma till dig min kära.

– Men titta Merit, där kommer tre damer som är på väg över till butiken, känner du igen någon av dem?

– Nej, ingen av dem har besökt mig tidigare, så spännande, hoppas att det är nya kunder till butiken.

– Visst är det så min vän, nu måste du gå så att de inte tror att det är stängt. Puss på min älskling.

– Detsamma till dig min vän, vi syns ikväll.

KAPITEL 2

Erik och Irma Madsen

– God morgon fröken. Hoppas det inte gjorde något, ja att jag tog mig friheten att sopa av snön utanför butiken?

– Men bästa Erik, så underbart snällt av honom, det uppskattade jag verkligen.

– Jag har faktiskt tittat till butiken under tiden som fröken har haft julstängt, annars hade det inte varit kul för fröken med tanke på all snön. Då hade stor del av dagen gått åt till att få bort all snö, nu är det gjort fröken.

– Tack snälla, snälla Erik för ditt arbete, jag ska löna dig senare.

– Tack snälla fröken, det var inte menat som något tiggeri, absolut inte.

– Det tror jag inte heller Erik, en peng ska du ha ändå. Du är en riktigt pålitlig pojke, det tycker jag om.

– Tack fröken för de orden, tack det kändes skönt.

– Jo Erik, jag väntar paket under dagen, det är ganska tunga tyger bland annat. Skulle han vilja ha vänligheten att hämta ut dessa från järnvägsstationen, frakten är redan betald, så det ska bara vara att uppge mitt namn.

– Ursäkta, vad heter fröken Merit i efternamn?

– Pettersson, ursäkta mig Erik. Du behöver allt din fina kärra för att klara av hemkörningen, om du går dit vid middagstiden så är jag säker på att paketen ska ha kommit. Det handlar om tolv tygrullar, eventuellt något paket därutöver.

– Det ska jag ordna fröken Merit, det låter som fröken skulle behöva ytterligare ställningar för sin verksamhet. Ska se vad jag kan göra åt det.

– Tack Erik, vad skulle jag göra utan dig, om vi inte får tag i fler ställningar, så undrar jag om Erik kan sätta upp ett antal rejäla hyllor ute i butiken? Förresten, hyllor kommer jag att behöva ändå.

– Kul att kunna hjälpa till fröken, snickra hyllor kan jag, det behöver vi ingen snickare till.

– Tack Erik! Nu måste jag gå bort till damerna.

Gick nu fram mot butikens yttertrappa, hälsade damerna god morgon och frågade om det var något jag kunde hjälpa dem med.

– Vi har hört så mycket gott om fröken, därmed var vi var helt enkelt tvungna att besöka er butik. Är det så att fröken har sytt upp klänningarna i skyltfönstret alldeles själv?

– Så är det mina damer, välkomna in och ta en närmare titt på min lilla kollektion. Givetvis kommer det fler visningsexemplar framöver, men jag fått så många beställningar så att just visningsexemplaren har fått stå tillbaka. Jag väntar fler tyger under eftermiddagen, närmare bestämt tolv rullar. Från och med i eftermiddag kommer det att finnas sexton tyger att välja på hos Dambutiken i Stockholm.

– Det låter helt otroligt, så många.

Efter att ha tittat runt ett tag bestämmer sig damerna för att återkomma under morgondagen för att om möjligt, även få se de nyanlända tygerna. Nu är det bäst att få fart på symaskinen, här måste det hända något, rent av mycket. Det fanns beställningar på tio klänningar, något som givetvis har respekt med sig, det ska nog gå bra försökte jag övertyga mig om. Börjar få lite rutin nu, sydde ändå upp aderton fram till jul, vilket var riktigt bra. Det kommer mer folk till butiken, vilket gör att tid förloras vid symaskinen, måste fundera över och räkna på om det betalar sig att anställa en sömmerska.

Erik kommer in under eftermiddagen, skakar av sig snön på den stora dörrmattan.

– Tusan vilket väder fröken, det var riktigt slitigt med vagnen, det blev tretton paket totalt. Jag fick skriva på för leveransen, antar att det var i sin ordning?

– Jag är så imponerad av dig Erik, nu måste vi ta en smörgås och en kopp kaffe. Vill du koka kaffet till oss Erik?

– Det ordnar jag fröken, hon kan packa upp under tiden. Jo fröken Merit, jag stannade till utanför en tygaffär som verkade stänga ned sin verksamhet, den låg nere vid stationen. Fröken kunde få köpa deras ställningar, det var sex stycken och de begärde fyra kronor styck. Då frågade jag om de hade några skyltdockor, det fanns tre stycken och jag erbjöd det äldre paret femton kronor för allt. Trodde att fröken var i behov av fler skyltdockor, men jag kanske gick för långt här, i så fall får fröken Merit ursäkta mig.

– Erik du är fantastisk, detta är precis vad jag behöver, accepterade paret ditt bud?

– Ja de accepterade priset och skulle vara kvar i affären till klockan sex, om fröken vill hämtar jag allt efter det att vi ätit vår smörgås.

– Gud välsigne dig min vän för din handlingskraft, hur gör vi med avhämtningen, du behöver väl hjälp?

– Det här klarar jag galant fröken, hon har sitt att styra med.

– Då ska tygrullarna vara uppackade tills det att du kommer tillbaka Erik.

Klockan var närmare sex när Erik och jag fått ställningarna på plats och alla tygrullarna monterade i dessa, ytterligare tre skyltdockor hade tvättats av, även placerats ut. Erik hade slitit precis hela dagen, han är mitt absoluta allt när det gäller det praktiska runt butiken och han ska lönas för detta.

– Erik, du har skottat snö utan att jag har bett om det…

– Förlåt fröken, det var inte min mening att…

– Erik, jag är glad och tacksam för det, jag vill löna dig för allt slit, inte minst för att du är så initiativrik och behjälplig i alla lägen. Artig är du, fint klädd också. Du betyder väldigt mycket för Dambutiken i Stockholm. Var så god Erik, här får du fyra kronor för ditt slit.

– Men fröken Merit, så mycket egna pengar har jag inte hållit i min hand tidigare. Det är mycket pengar fröken Merit, tack så oerhört mycket, om fröken visste hur min mor kommer att reagera när hon får se alla mynten, då skulle fröken Merit också bli glad.

– Tror jag förstår dig, kan