Ludde möter blåvitt

By Viveca Lärn

Rävarna IF får åka till Göteborg för att se en riktig fotbollsmatch! Och inte vilken fotbollsmatch som helst, utan en med Luddes favoritlag, IFK Göteborg. Dessutom ska de få gå på Liseberg. Ludde kan knappt vänta.Ludde, Lillen och de andra i laget är med om ett äventyr där de bland annat träffar på en älg, lär känna några idoler, och spelar en riktigt spännande match. Ludde möter blåvitt är en lättläst och rolig bok för alla fotbollstokiga!"Fotbollsglädje och massor av skratt" — dagensbok.com-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Nov 4, 2020
• ISBN: 9788711504956

Book preview

Egmont

– Tjugosex timmar kvar! sa Ludde till sina fötter när han stängde kardborrarna på sina skor.

– Tjugosex timmar kvar! sa Ludde till en skata i en björk. Skatan skrattade högt.

– Tjugosex timmar kvar! sa Ludde till en myra som gick över vägen. Myran stannade genast.

---

Ludde måste vara världens största etta, för nu fick han gå till skolan själv.

Det var niohundrafyrtio steg till skolan. Ludde och hans mamma Ramona hade provgått och räknat massor med gånger.

Om man hade en boll med sig kunde det förstås hända att det blev några fler steg än niohundrafyrtio. Eller färre.

---

Denna vackra fredagsmorgon i maj var det fjärde gången Ludde gick till skolan själv.

– Hej papperskorg, sa han till en trasig papperskorg. Det är tjugosex timmar kvar!

– Hej skräpiga port, sa han till en skräpig port. Gissa hur långt det är kvar?

– Hej tråkiga affär, sa han till en tråkig affär.

– Hej mamma, sa han när han gick förbi biblioteket där hans mamma jobbade, fast han inte kunde se henne utifrån.

– Hej rika bank, sa han när han gick förbi den rika banken.

– Hej på dig skola, sa han när han såg skolan, för då var han framme. Klockan ovanför porten visade fem över nio.

Ludde räknade på fingrarna.

– Tjugosex timmar kvar ännu! suckade han till slut. Minus fem minuter.

---

Lillen kom springande från ett ovanligt håll, för han hade varit hos tandläkaren på morgonen.

– Tjugosex timmar kvar, sa Lillen.

– Minus fem minuter, sa Ludde.

– Give me five, sa Lillen.

Och så gjorde de Give me five. Bara sådär. Klockrent.

– Hade du några tandtroll? frågade Ludde.

– Å, vad barnslig du är, lilla Ludde, sa Lillen. Jag hade fjorton lösa tänder, men de ramlar ut bara jag får en bra passning. Inte från dig.

– Sa tandläkaren det? frågade Ludde, men Lillen var redan på väg in i skolan.

De fick skriva bokstäver i sina häften. Solen sken på fönsterrutan.

Till slut sa fröken att de skulle sluta att skriva bokstäver och slå ihop sina böcker, för det var bara fem minuter kvar på lektionen.

– Om nästan tjugofem timmar händer det, viskade Ludde till Lillen.

– Ja, om nästan tjugofem timmar smäller det, sa Lillen till Ludde.

– Vad pratar ni två om mitt under lektionen, som verkar så intressant? undrade fröken.

– Ingenting, sa Lillen och knep ihop munnen.

– Ingenting, sa Ludde och knep ihop munnen.

Alla de andra i klassen satt tysta.

Fröken betraktade pojkarna.

Det såg ut som om hon funderade på om hon skulle bli arg eller låta bli. Hon lät bli.

Alla väntade.

– Jaha, sa fröken till slut. Då får vi väl tala om något annat. Om några veckor skall ni ha ert allra första sommarlov. Därför tänkte jag att allihop i klassen skall berätta om någonting som är roligt att göra på sommarlovet. Vi kan ju börja med dig, Lillen. Vad skall du göra när det blir sommarlov?

Lillen gapskrattade.

– Spela fotboll såklart.

–