Funktionsstörningar i sköldkörteln och helhetsbetonad vård

By Päivi Mäkeläinen

I den här boken belyses helhetsbetonad och individuell vård vid funktionsstörningar i sköldkörteln. Boken presenterar olika läkemedelsbehandlingar på ett mångsidigt sätt, men även naturenliga vårdmetoder med vars hjälp både sköldkörteln och hela människans välbefinnande kan vårdas. Holistiska och naturenliga behandlingsmetoder kan användas för att förebygga såväl sköldkörtelsjukdomar som andra sjukdomar och för att upprätthålla hälsan.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Feb 14, 2020
• ISBN: 9789528038245

Päivi Mäkeläinen

Päivi Mäkeläinen Specialistläkare i allmänmedicin, biokemist Författaren har lång erfarenhet av holistisk vård och naturenliga behandlingar för sköldkörtelpatienter. Boken bygger på studier i ämnet, erfarenheter från arbetet bland patienter samt föreläsningar om sköldkörteln under tio års tid.

Book preview

Innehållsförteckning

Förord

Om författaren:

Inledning

Funktionsmedicin

SKÖLDKÖRTELN Glandula thyreoidea

Sköldkörtelns anatomi och hormoner

Styrhormoner

Undersökning av sköldkörtelpatienten

Anamnes, observation och klinisk undersökning

Laboratorieundersökningar

Hormonbestämningar

Sköldkörtelantikroppar

Andra laboratorieundersökningar

Bildundersökningar

Funktionsmedicinskt synsätt vid utredningar av sköldkörtelproblem

Funktionsstörningar och sjukdomar i sköldkörteln

Symtom vid sköldkörtelproblem

Hypertyreos – överfunktion i sköldkörteln

Symtom och fynd vid hypertyreos

Vård och behandling vid hypertyreos

Konventionell vård och behandling

Naturenlig behandling vid hypertyreos

Hypotyreos – underfunktion i sköldkörteln

Hypotyreos – former och orsaker

Primär hypotyreos

Central hypotyreos

Hypotyreos ur ett funktionsmedicinskt perspektiv

Hypotyreos på cell- och vävnadsnivå

Lågt T3-syndrom

Andra former av hypotyreos på cell- och vävnadsnivå

Wilsons syndrom (Wilson’s Temperature Syndrome, WTS), en intracellulär hypotyreos

Hypotyreos typ 2 som Mark Starr presenterar i sin bok

Faktorer som orsakar försämrad funktion i sköldkörteln

Miljögifter och andra skadliga ämnen för sköldkörteln

Kostfaktorer

Problem i tarmkanalen och levern

Störningar i sockerbalansen

Stress och problem i binjurarna samt andra tillstånd med hormonell obalans

Låggradig inflammation

Läkemedel

Symtom och fynd vid hypotyreos

Sjukdomar förknippade med underfunktion i sköldkörteln

Behandling vid hypotyreos

Funktionsmedicinskt synsätt och helhetsbetonad behandling

Funktionsmedicinskt program för behandling av hypotyreospatienter

Naturenlig behandling och stödbehandlingar vid hypotyreos

Kosten

Födoämnen som bör undvikas

Om jod

Kosttillskott

Andra naturenliga behandlingar

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling med tyroxin

Läkemedelsbehandling med T3-hormon

De animaliska preparaten (NDT) Armour Thyroid,Nature-Throid och Thyroid Erfa

Vad ska man göra om läkemedelsbehandling med tyroxin inte hjälper?

Läkemedelsbehandling: sammanfattning

Eventuell avslutning av behandling med sköldkörtelhormoner

Andra hormoner

Faktorer som bör beaktas i samband med läkemedelsbehandling

Samband mellan binjurarna och sköldkörteln

Förebyggande av sköldkörtelsjukdomar

BISKÖLDKÖRTLARNA

ANDRA ORSAKER TILL KRAFTIG TRÖTTHET

Kort om sjukdomar som orsakar svår trötthet:

1. Celiaki

2. Anemi

3. Kroniskt trötthetssyndrom

4. Sömnapné och narkolepsi

5. Diabetes och andra rubbningar i sockeromsättningen

6. Kroniska infektioner

7. Fibromyalgi

8. Psykiska problem: depression och ångest

PATIENTEXEMPEL

Patient 1

Patient 2

Patient 3

Patient 4

Patient 5

Patient 6

Patient 7

SAMMANFATTNING

Ordförklaringar

Litteratur

Böckerna:

Publikationer och andra källor som använts

Förord

Syftet med innehållet i den här boken är inte att ställa diagnoser eller behandla sjukdomar. Boken ersätter inte mottagningsbesök hos läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Bokens syfte är i första hand att ge information om frågor gällande hälsa och välbefinnande. Bokens författare ansvarar inte för användning av innehållet i denna bok vid hälsoproblem. Jag har ändå strävat efter att boken ska vara en omfattande kunskapskälla om sköldkörteln.

Jag anser att informationen och anvisningarna i denna bok är riktiga och sanningsenliga vid tidpunkten för publiceringen av boken. Jag har strävat efter noggrannhet i fråga om bokens innehåll och särskilt i fråga om dosering av kosttillskott och läkemedel. Informationen är i enlighet med nuvarande kunskap, men utvecklingen fortskrider, nya vetenskapliga undersökningar utförs och kunskapen kan förändras. Därför uppmanar jag läsarna att kontrollera doserna så att de är lämpliga för var och en. Behandlingsprogrammen ska vara individuellt anpassade. Läkemedelsbehandlingar bör alltid genomföras i samarbete med den behandlande läkaren och läkaren ger skriftliga anvisningar om den rätta doseringen för olika läkemedel.

Boken grundar sig på sakinnehåll från föreläsningar om sköldkörteln som jag har hållit under årens lopp.

Turenki, december 2019

Päivi Mäkeläinen, författare

Tack till

Jag vill tacka min man Reijo Mäkeläinen för att han uppmuntrat och hjälpt mig samt ritat bokens bilder och stått för ombrytningen. Jag tackar Lotta Mäkeläinen för att hon korrekturläst boken och gett goda råd. Mina kollegor Karin Munsterhjelm och Erkki Antila gav av sin tid och gick igenom manuskriptet till boken. Jag tackar för värdefulla råd, synpunkter, uppmuntran och experthjälp som jag fick av dem. Jag tackar också lilla 6-åriga Julia för den glädje och omväxling samt avkopplande lekar som hon gav som motvikt till mitt arbete. Tack även till min dotter Jenna för värdefullt stöd. Jag vill också rikta ett tack till mina många patienter och föreläsningsåhörare. Utan er och er begäran om skriftligt material skulle den här boken inte ha blivit till.

Jag är väldigt tacksam för att Karin Munsterhjelm och Katariina Ylinen har korrekturläst och givit goda råd beträffande den svenska texten.

Om författaren:

Jag är specialistläkare i allmänmedicin och diplomingenjör (civilingenjör) med biokemi som huvudämne. Jag tog min diplomingenjörsexamen (civilingenjörsexamen) vid Tekniska högskolan (nuvarande Aalto-universitetet) 1982 och blev medicine licentiat vid Helsingfors universitet 1983. År 1993 blev jag examinerad specialistläkare i allmänmedicin. Jag har arbetat sammanlagt cirka sexton år som läkare på sjukhus inom olika specialistområden och på vårdcentraler. Från och med 1999 har jag haft privatläkarmottagning, eftersom jag vid sidan av konventionell medicin även vill erbjuda mina patienter en helhetsbetonad och naturenlig vård. Jag har länge varit intresserad av god näring, vitaminer, spårämnen och antioxidanter. Utbildningen till biokemist har skapat en god grund för att förstå de komplicerade processer som sker i cellerna och i hela kroppen.

Jag har studerat funktionsmedicin sedan 1999 i USA, Kanada och Storbritannien. Funktionsmedicin verkade intressant och passade mig, och dess grundare Jeffrey Bland är ju biokemist liksom jag. Jag har under många år varit styrelsemedlem i Funktionaalisen Lääketieteen Yhdistys ry (Förening för funktionsmedicin i Finland, övers. anm.) Jag har haft läkarmottagning på Helsingfors Antioxidantklinik och använt vid sidan av konventionell medicin även funktionsmedicin i mitt arbete. Nuförtiden har jag några patienter. Mina patienter har varierande problem. Många av dem lider av magbesvär, trötthet, allergier, hudutslag och/eller sköldkörtelproblem. Till min mottagning sökte sig också människor som vill ta hand om sin hälsa i förebyggande syfte. Till min glädje har jag fått möta många nöjda patienter som har fått hjälp tack vare holistisk och naturenlig vård och behandling. Att mina patienter blir botade och mår bra är en källa till välbefinnande även för mig. Jag håller föreläsningar inom många olika ämnesområden ur ett funktionsmedicinskt perspektiv.

Jag blev intresserad av sköldkörtelproblem för cirka tio år sedan när jag ombads att hålla en föreläsning i ämnet. Därefter har jag mer omfattande och grundligare satt mig in i dessa problem och hållit åtskilliga föreläsningar i ämnet för olika målgrupper. Under årens lopp har jag behandlat många sköldkörtelpatienter. Behandlingen är alltid helhetsbetonad och läkemedel kan ingå i behandlingen. Jag upplever att sköldkörtelproblem är intressanta men till viss del problematiska, eftersom det finns olika synsätt i dessa frågor. Trots att det har gjorts en hel del studier finns det ännu många obesvarade frågor. Jag har märkt att det finns ett stort intresse för sköldkörtelproblematiken och jag hoppas att denna bok är till nytta och hjälp för många människor.

Tyvärr tar jag inte längre emot nya patienter. I den här boken vill jag dela med mig av de kunskaper som jag fått genom omfattande studier och lång erfarenhet till alla människor som är intresserade av ämnet.

Inledning

Denna bok har tillkommit på begäran av ett stort antal människor och utifrån deras behov av att få information om sköldkörtelproblem. Mina föreläsningar besöks av många människor som är intresserade av sköldkörtelproblem och som vill fördjupa sina kunskaper genom att läsa om ämnet. Det finns ett stort intresse för helhetsbetonad och naturenlig behandling samt förebyggande av sköldkörtelproblem. Praktisk information och anvisningar om läkemedelsbehandlingar efterfrågas också. Bokens syfte är att ge nödvändig information om dessa och andra frågor förknippade med sköldkörtelproblem.

Boken ger baskunskaper om sköldkörteln och dess funktion. Den tar upp sköldkörtelproblem och särskilt under- och överfunktion i sköldkörteln. I boken presenteras viktiga undersökningar och funktionsmedicinska metoder vid utredning av sköldkörtelproblem. Boken ger också insikt i orsaker och bakgrundsfaktorer till sköldkörtelproblem. Den ger information om olika vård- och behandlingsformer, såsom läkemedelsbehandling, samt om helhetsbetonade och naturenliga vårdformer och stödbehandlingar. Boken ger kunskap om hur sköldkörtelsjukdomar kan förebyggas. Andra orsaker till kraftig trötthet tas även upp. Problemen är ofta komplicerade och mångfasetterade. Eftersom alla hormoner påverkar varandra måste man beakta hela hormonsystemet och dess funktioner. Komplicerade fysiska och psykiska faktorer påverkar hälsotillståndet och därför måste man ta hänsyn till många omständigheter. Vården och behandlingen bör vara helhetsbetonad och individuell för att människan ska bli frisk och få en så bra funktionsförmåga som möjligt.

Boken är avsedd för sköldkörtelpatienter, deras anhöriga och terapeuter. Målet är att bokens innehåll ska vara till nytta för såväl vanliga människor i deras vardag som vårdpersonal inom hälso- och sjukvården i deras arbete. Boken passar även för dem som misstänker att de själva eller deras närstående har en sköldkörtelsjukdom samt för dem som vill ta hand om sin sköldkörtel och förebygga problem. I dag lider många människor av stress, trötthet eller andra problem som kan avhjälpas med information och råd som finns i boken. Den kan därigenom ge nyttig information till var och en som vill ta hand om sig själv och sina närstående.

Boken kan läsas på flera olika sätt. Du kan läsa den i sin helhet eller koncentrera dig på de avsnitt som du är mest intresserad av och/eller som handlar om dina egna sjukdomar eller problem. Vissa ämnen upprepas i boken för att det ska vara möjligt att läsa endast valda avsnitt.

Funktionsmedicin

Funktionsmedicin eller funktionell medicin definieras enligt följande:

Funktionsmedicin innebär en patientcentrerad hälso- och sjukvård där man beaktar betydelsen av ärftliga faktorer, miljö och levnadsvanor för uppkomsten av mångfacetterade kroniska sjukdomar.

Funktionsmedicin ska inte ses som ett alternativ utan som en bro till effektivare behandling av kroniska sjukdomar. Det är frågan om ett område inom hälso- och sjukvården som betonar vikten av att kroppens resurser fungerar optimalt för att sjukdomar ska kunna behandlas och patienten återhämta sig. På ett helhetsbetonat och naturenligt sätt strävar man efter att i tid bevara människans hälsa. Inom funktionsmedicinen kombinerar och använder man kunskaper från flera olika vetenskapsområden, till exempel från olika delområden inom invärtesmedicin, neurologi och immunologi. Dessutom använder man kunskaper från bland annat biokemi, botanik, näringsvetenskap, klinisk ekologi, toxikologi (läran om gifter), genetik och fysiologi.

Funktionsmedicinen uppkom i USA och den internationellt välkände biokemisten Jeffrey Bland har haft stor inverkan på dess utveckling och befrämjande. Han kallas funktionsmedicinens fader. Han deltog i grundandet av Institute for Functional Medicine, IFM, 1991.

En av funktionsmedicinens grundtankar är att vi alla är individer ur ett biokemiskt perspektiv. Människor avviker från varandra genom utseendet och sina karaktärsdrag, men även i fråga om ämnesomsättningen. Olika individer kan reagera på vitt skilda sätt på till exempel miljögifter, tillsatsämnen i kosten och läkemedel. Behovet av vitaminer och spårämnen är också individuellt.

En annan grundtanke är att kroppen söker sig mot ett jämviktsläge när den tillfrisknar. Det här innebär att sjukdomar framför allt ses som störningar i balansen mellan individen och dess miljö och att målet är att återställa jämvikten på ett helhetsbetonat sätt. Inom funktionsmedicinen framhålls att alla system i kroppen är beroende av varandra.

För det tredje: Hälsa är positiv livskraft, ett optimalt tillstånd utan sjukdom. Enligt skolmedicinen kan en människa som inte lider av någon diagnostiserbar sjukdom klassificeras som frisk. Ändå kan denna människa periodvis eller ständigt känna sig exempelvis trött och illamående, och dag efter dag släpa sig fram med sina sista krafter utan att direkt vara sjuk. Ett optimalt tillstånd kan uppnås med holistisk vård och behandling.

Enligt ett funktionsmedicinskt synsätt är kännetecknet för hälsa en individs optimala livskraft, och målet med behandlingen är förutom att bli av med besvärliga sjukdomssymtom även att individen ska uppnå den bästa möjliga funktionsnivån.

Mångsidiga laboratorieprov är bra arbetsredskap när de används individuellt. I fråga om sköldkörtelproblematik är det viktigt att undersöka sköldkörtelns funktion med hjälp av laboratorieprov. Vid holistisk vård tar man också hänsyn till andra faktorer och utför vid behov ytterligare undersökningar. Laboratorieundersökningar är riktgivande. Människan bör vårdas som en helhet och inte enbart utifrån resultaten av laboratorieprov.

Vid behandling stöds dåligt fungerande celler och därmed hela kroppen med bland annat god näring, kosttillskott såsom vitaminer, spårämnen, antioxidanter, probiotika, dvs. goda bakterier, samt med läkemedelsbehandlingar där naturenlighet betonas. Vissa patienter kan ha nytta av fysioterapi, osteopati eller akupunktur. Yoga, meditation eller mindfulness kan behövas. Motion är nyttig för alla.

Enligt det funktionsmedicinska sättet att se kan det finnas störningstillstånd i kroppen som utvecklas till sjukdomar om man inte ingriper i dessa störningar i tid. Den svagaste länken i kroppen brister. Detta leder till att en viss sjukdom bryter ut förr eller senare om kroppen har belastats med felaktiga levnadsvanor, gifter eller andra skadliga faktorer. Enligt vissa forskare orsakas upp till åtta av tio sjukdomar av dåliga levnadsvanor, såsom ohälsosamma kostvanor. Var och en är i första hand ansvarig för sig själv och sin egen hälsa, men läkaren kan ge hjälp och vägledning och naturen kan läka om man ger den möjligheter till det. Funktionsmedicinska behandlingsprogram kan också användas till att förebygga kroniska sjukdomar.

SKÖLDKÖRTELN Glandula thyreoidea

Sköldkörtelns anatomi och hormoner

Sköldkörteln är en endokrin körtel. Den består av två lober som finns på halsen nedanför sköldbrosket, dvs. adamsäpplet, och väger cirka 20–25 gram. Sköldkörteln har formen av en fjäril. Bild 1 visar sköldkörteln. Sköldkörtelhormonerna reglerar viktiga livsfunktioner i alla våra celler och svarar för ämnesomsättningens hastighet.

Bild 1. Sköldkörteln

Folliklarna, som är blåsformiga sköldkörtelceller, utgör grundenheterna i sköldkörtelns funktion och i dem bildas tyreoglobulin (TG) och sköldkörtelhormoner. Tyreoglobulin är ett protein som innehåller bland annat aminosyran tyrosin och socker. Tyreoglobulinets tyrosin fungerar som utgångsämne för sköldkörtelhormonerna. För att sköldkörtelhormoner ska kunna bildas behövs det dessutom jod. Jod i form av jodid binder till tyrosin varvid sköldkörtelhormoner bildas, mest T4-hormon och en mindre mängd T3-hormon, som är det aktivaste sköldkörtelhormonet. Dessutom bildas en liten mängd rT3 hormon, som inte är aktivt, samt en mycket liten mängd av hormonerna T2 och T1. Enzymet tyreoperoxidas (TPO) behövs för att binda jod. Färdiga sköldkörtelhormoner lagras bundna till tyreoglobulin i folliklarnas centrum, som fylls av en seg proteinhaltig gel, dvs. kolloid. När kroppen har behov av sköldkörtelhormoner flyttas de från kolloiden tillbaka till follikelcellerna. Inuti follikelcellerna frigörs sköldkörtelhormonerna från tyreoglobulinet och går ut ur follikelcellerna till blodomloppet, varvid de kan sprida sig till alla delar av kroppen med blodflödet.

Folliklarna omges av stödjevävnad i vilken C-cellerna finns. Dessa celler utsöndrar kalcitonin som reglerar blodets kalciumhalt och skelettets välbefinnande tillsammans med andra hormoner.

På bild 2 visas hur sköldkörtelhormonerna bildas och lagras i folliklarna samt frigörs i blodomloppet. På bilden ser man också stödjevävnaden som omger folliklarna. I stödjevävnaden finns C-celler som utsöndrar kalcitonin.

Follikelcellen tar upp