Mitt liv med endometrios: Tjugo kvinnors livsberättelser

By Ellinor Wikman

I denna bok får ni följa tjugo kvinnor på deras resa genom livet med den livslånga och ibland aggressiva sjukdomen endometrios.

Är du förälder till tonårsdöttrar? Har du en vän eller partner, som har svåra menssmärtor? Arbetar du med kvinnor som har svåra menssmärtor? Den här är en bok för dig.

Har du fått diagnosen endometrios eller misstänker att du har endometrios?
Det här är DIN bok.
Du är inte ensam.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Feb 11, 2020
• ISBN: 9789179694050

Ellinor Wikman

Ellinor Wikman har även skrivit kortromanen Slussvaktarinnan i Töcksfors och novellen Sommaren med farfar.

Book preview

år

"Jag började äta p-piller när jag var tretton,

så därför har jag inte haft problem med

menssmärtor. Jag hade ingen aning om att

min mage var full av endometrios."

Camilla 30 år

Livsberättelse 1 - Camilla, 30 år

Jag var tjugoåtta år och mitt i ett av mitt livs största upplevelser. Jag skulle gifta mig. Det var sommaren 2018 och två och en halv vecka innan bröllopet blev jag inlagd på sjukhus på grund av dubbla infektioner i kroppen. En vecka senare tvingades jag opereras akut. Titthålsoperationen visade att jag hade en mycket svår endometrios. Ena äggstocken och äggledaren var så förstörda av min endometrios att de tvingades operera bort dem. Läkaren sa att det skulle bli svårt för oss att få ett syskon till vår son.

Vi fick vår son på naturlig väg i maj 2016.

Jag började äta p-piller när jag var tretton, så därför har jag inte haft problem med menssmärtor. Jag hade ingen aning om att min mage var full av endometrios.

När jag vaknade upp efter operationen hade jag så fruktansvärt ont. Det var miljoner gånger värre än att föda barn. Jag var fast besluten att gifta mig och ville absolut inte skjuta upp vårt bröllop. Jag hade datorn i sjukhussängen och försökte fixa det sista inför bröllopet, medan min man var hemma med vår son som fått vattkoppor. Jag sa till sjukhuset att de fick göra vad de ville, bara jag blev frisk, så att jag kunde gifta mig.

Jag lämnade sjukhuset efter några dagar. Jag hade rasat i vikt och var tvungen att sy om min klänning inför bröllopet. Idag förstår jag inte riktigt hur jag klarade av alla förberedelser inför bröllopet och att vara närvarande på mitt eget bröllop.

Vi hade bokat en resa efter bröllopet och då fick jag tid att reflektera över vad jag varit med om. Jag började läsa i mina journaler och blev livrädd att vi inte skulle kunna få ett barn till.

Efter operationen har de inte fått bukt med min endometrios. Jag har fått prova många olika hormonbehandlingar, men ingenting hjälper. Mensblödningarna bara fortsätter.

Vi lät kroppen få vila lite efter operationen, men bestämde oss sedan för att försöka bli gravida. 2019 var värsta året i mitt liv. Jag slutade med p-piller och en månad efter var min mage så svullen, så att det såg ut som om jag var gravid i vecka 20. Jag sökte vård och det konstaterades att en cysta på sju centimeter hade växt ihop med tarm, bukvägg, äggledare och äggstock. Läkarna rekommenderade oss att inte försöka bli gravida på naturlig väg på grund av min svåra endometrios.

Vi bestämde oss för att försöka bli gravida med hjälp av IVF. De berättade för oss att chanserna att bli gravida var en på miljonen på grund av min svåra endometrios, att jag har färre ägg än vad som är normalt för min ålder och att jag bara har en äggstock kvar.

Det är ett mirakel att jag blev gravid. Jag är i vecka 20 nu och försöker att inte oroa mig för vad som kommer hända med min endometrios, när vårt andra barn är fött. Jag mår bra nu och känner inte av endometriosen under graviditeten. Så skönt.

"Jag visste att något var fel, så jag fortsatte

att söka vård. Smärtorna påverkade min

vardag på många olika sätt. Jag kunde inte

leva det liv jag ville."

Louise 22 år

Livsberättelse 2 - Louise, 22 år

Jag har haft svåra smärtor vid menstruation sedan jag var tolv år. Jag minns en gång när jag fick mens när jag var i skolan. Jag var tvungen att åka hem på grund av smärtorna. När jag kom hem låg jag dubbelvikt i sängen och när värken var som värst höll jag krampaktigt i sängkanten. Det kändes som om jag hade knivar i magen. Jag minns att jag tänkte: Ska det verkligen göra så här ont?

Jag var så ung. Jag visste inte vad endometrios var.

Jag hade inte sådana smärtor vid varje menstruation, men efter ett år kom smärtan tillbaka. Det kändes återigen som knivar i magen och mamma körde mig akut till sjukhuset. Hon satt i väntrummet under tiden som jag undersöktes. Jag ville inte att hon skulle följa med in. Jag ville inte att hon skulle vara med när jag undersöktes i underlivet. Det kändes jobbigt och det var bättre för mig att hon satt i väntrummet.

Vid vaginalt ultraljud kunde de se att jag hade flera chokladcystor (blodfyllda cystor), men jag fick inget smärtstillande och ingen information om varför jag hade fått dessa cystor.

Vi åkte tillbaka dagen efter, eftersom jag fortfarande hade svåra smärtor. Det gjordes ett nytt vaginalt ultraljud som visade att jag hade flera cystor på äggstockarna. Jag trodde att jag skulle få ett återbesök för att se om cystorna försvunnit eller om det tillkommit fler.

Därefter gick det några år och jag fick hantera varje menstruation, så gott jag kunde, med receptfria smärtstillande tabletter. Det hjälpte inte