Mögelförgiftad: Utmattningsskolans serie om förgiftningsrötter

By Lena Holfve

ag har inte längre några dubbelslag eller oregelbundna hjärtslag. Inte heller någon ångest, panikångest, som plågat mig i alla år. Jag har varit fumlig, tappade saker, slog i och slog sönder. Jag hade yrsel, det var obehagligt att gå i trappor, kändes som jag skulle tappa balansen. Någon gång föll jag också handlöst, tack o lov inte utför någon trapp. Numera kan jag gå i trappor utan att det känns som om jag nästan ska dö, jag har ingen yrsel längre och det är sällan jag är fumlig, endast när jag är riktigt trött. Och jag är mer som normalt trött nu, när man normalt har anledning att vara trött, nästan som en frisk som är trött. - Petrea

Jag blev sjuk vid 12 års ålder och har varit svårt sjuk sedan dess. Då gick jag i grundskolan och skulle börja högstadiet. Jag blev mer och mer trött och fick problem med minnet. Vi sökte hjälp och doktorn gav järntillskott men jag blev bara sämre och sämre. Utmattad, utbränd och väldigt dåligt minne. Vi sökte hjälp, skickades till BUP fick diagnos depression och fick medicinering. Tung medicinering, antidepressiva, sömnmedicin, ångestmedicin, men blev bara värre. Kunde inte vakna, kunde inte gå i skolan. De sade att jag var skoltrött. Jag fick väldigt mycket infektioner. Allt från psoriasis över hela kroppen och halsfluss varje månad till herpes. - Mia

Att bli förgiftad av mögel kan vara som att befinna sig några få steg från att möta döden samtidigt som ingen vet vad det är för fel. Men mögelsjukdomen har börjat långt tidigare, ofta med spridda och diffusa symtom som hade kunnat läkas ut om sjukvården vetat vad de skulle titta efter.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jun 21, 2018
• ISBN: 9789177857617

Lena Holfve

Lena Holfve fortsätter att skriva böcker för att förändra Sverige, precis som hon tidigare gjort med böcker som Älska lagom och Häktad på sagolika skäl. Den här gången är temat hälsa och sjukvård, och hur det kommer sig att sjukdomar som utomlands betraktas som fysiska och som med relativt enkla medel kan botas, i Sverige kallas psykiska och innebär att patienter i bästa fall får undermålig vård och i sämsta fall utsätts för direkt livsfarliga insatser. Mögelförgiftad var den första delen i Utmattningsskolans serie specifikt om olika förgiftningsrötter. Nu kommer den andra delen; Parasitfri. För att bli frisk måste man hitta sin förgiftningsrot, och eliminera den, och innan det sker blir man i allmänhet bara sjukare och sjukare. Psykofarmaka, terapi, motion etc. biter inte på t.ex. parasiter, skriver Lena Holfve.

Book preview

AV LENA HOLFVE TIDIGARE UTGIVET:

Sömnlös: Utmattningsskolans del 2; Fri från sömnstörning!

(2018) BoD – Books on Demand

Utmattad – Utmattningsskolan del 1: Fri från hjärndimma!

(2017) BoD – Books on Demand

Botten Upp (2017)

BoD – Books on Demand

Det händer aldrig mig (1997)

Bilda Förlag

Är barn allt? (1992)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

Botten upp (1989)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

Utanför (1989)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

Könskriget (1988)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

Fyy 17! (1987)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

Mordet på Törnrosa (1985)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

Ett Södermalm som gör dig varm (1984)

Swedmedia

Häktad på sagolika skäl (1984)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

Älska lagom (1984)

Rabén&Sjögrens Bokförlag AB

FÖRORD

En av de stora förgiftningsrötterna som leder till diagnosen utmattningssyndrom är mögel. Det förnekas till stor del i Sverige men erkänns i andra länder som är mer humanitära mot sina medborgare.

En som är svårt drabbad av det kan mycket väl låta så här: Hej jag heter NN och mår så dåligt…. sitter mest o grinar el glor i taket… blir skickad runt till psyk…som ställer olika diagnoser…inget hjälper….till vårdcentral…inget fel…fick antidepp, och Concerta…fick en allergichock…ringde 112….ingen ork kvar…tappar hår, tänder, depression, humörsvängningar, irriterad, sömnproblem… minnesrubbningar…minnesbortfall, fryser, kokhet, rinner från vänster öga o näsborre…nervös, äter dåligt, orkar bara inte,, vill inte visa mig el ha det så här mer... rädd för allt…känner mig döende…kämpar ensam… finns ngt ställe o lägga in sig på... jag är ett vrak o vet inte vad jag ska göra först…el vem som kan hjälpa mig…förvirrad, desperat… NN

Vi har många i Utmattningsskolan.se som har identifierat sitt mögel, och som aldrig får någon som helst hjälp inom vården, trots att Folkhälsoinstitutet är mycket medvetna om hur enormt många de är. Du möter några av dem i boken som också har en egen hemsida; www.mögelförgiftad.com.

Denna bok är tillägnad alla som åker ut och in som skottspolar på psyket, och som kanske är de mest maktlösa vi har i de utmattades led. Aftonbladet skrev hösten 2017¹ om en kvinna som hade försökt sluta med antidepp i fyra år och det är vad som ges till bland annat de mögelskadade.

Du kommer förstå längre fram varför jag kallar dem för de maktlösaste vi har. Just för att situationen är som den är i Sverige har jag valt att skriva boken och varva mellan ömsom hopp och ömsom förtvivlan för att jag själv, och du, ska stå ut.

En kvinna i Utmattningskolan skrev: Jag har alla symtomen men det kallas för psykisk ohälsa!!! Vi har 1,6 miljoner som äter någon form av psykofarmaka, och enligt Folkhälsoinstitutet är 1,7 miljoner drabbade av mögel. Samband?

Idag finns det forskning som kopplar mögel till bland annat personlighetsförändringar, aggressioner och depressioner, och vi ska studera det längre fram. Kopplingen mögel – sjukdom förnekas i Sverige förutom att man medger att toxinerna kan ge lite astma. Den läsare som tror det har goda chanser att få en chock längre fram.

Det finns fler förgiftningar som kan ge utmattning, men mögel är en av de stora, och därför börjar jag med mögel i Utmattningsskolans serie om förgiftningsrötter. Vi har också hittat många som är förgiftade av toxiska metaller (det som ibland kallas tungmetaller), aparta virus samt parasiter.

Lena Holfve

---

¹ http://www.aftonbladet.se/halsa/a/4ag1G/jag-har-fatt-mitt-liv-forstort-avmedicinen/promo

EN MÖGLIG HISTORIA AV UMS-MEDLEMMEN PETREA KARLSSON

Det var en fläck på väggen, den var helt torr, det luktade inget, en gammal åtgärdad vattenläcka från taket, ingen fara alls typ. Sedan jag flyttat in i huset för drygt sex år sedan har jag långsamt, långsamt blivit sämre igen i mitt utmattningssyndrom, ökad trötthet, huvudvärk, kronisk snuva, ofta ögonmigrän.

Jag tänkte inte på mögel trots att jag varit utsatt för det en gång tidigare i en lägenhet där ventilationen inte fungerande. Det blev kondens och jag låg och sov bredvid en fläck (som doldes av möbler) med både grönt och svart mögel. Den gången trodde jag att jag var döende, jag blev jättesjuk och det enda jag önskade var att lägga mig ned på golvet och sova och låta mig bli uppsopad på en skyffel av någon.

Men när vi upptäckte odlingen i väggen och jag stängde dörren om sovrummet och flyttade ut i vardagsrummet så piggnade jag på mig ganska direkt. Alla tyckte så synd om mig för att jag behövde bo så trångt lagom till jul. Jag var istället så lycklig och tacksam över att jag inte höll på att dö.

Trots den erfarenheten kopplade jag ändå inte att det kunde vara mögel som gjort mig sämre de här senaste åren. Processen var så mycket långsammare, inte ens när jag fick kronisk snuva efter några år, som höll i sig konstant, tänkte jag mögel.

Det är över femton år sedan jag gick in väggen rejält, jag kraschade totalt och jag hade ingen anledning att tro något annat än att det var stress och enbart stress. Klart att det var arbetet, hemmet, livsförhållandena, som faktiskt var en katastrof. Jag lovar, det var inte svårt att tro att min sjukdom berodde enbart på stress.

Jag har aldrig under de här femton åren mått bättre än vad någon gör tre veckor efter en influensa, och kraschade gjorde jag två till tre gånger per år. Men när man mår så är man ju nästan frisk, tillbaka i jobb en del i alla fall. Sedan började det långsamt gå bakåt igen, trots suveränt stressfritt arbete som jag stormtrivdes med, förstående chef som justerade arbetsuppgifterna så fort jag blev sämre, bra kollegor, fantastiska vänner, bra relationer överlag, tryggt hemförhållande med stabil, bra partner och trygg i mig själv. Trots alla redskap jag fått genom åren i hur man ska hantera stress så blev jag bara sämre och sämre.

Jag nämnde influensa innan, blanda in baksmälla (en rejäl en, som om du partat i en vecka, fast du inte har druckit alls) och senildemens så har du konceptet. Dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad och år efter år.

När jag firade fjorton år som sjuk började jag för första gången under alla dessa år tvivla på att jag någonsin skulle bli frisk igen. Men ge upp är inte min grej, jag bestämde mig för och skrev ned, att jag skulle fira mitt femtonde år genom att bli frisk.

Jag började med djupmeditation en timme varje dag, och jag blev långsamt bättre, piggare, faktiskt nästan pigg, sedan kraschade jag igen. Jag försökte verkligen fortsätta meditera, men orkade inte sitta upprätt, somnade bara, kände mig enbart yr och konstig, det var bara plågsamt.

Blev utredd av företagshälsan. Beskedet blev att läkaren inte hade sett någon någonsin med min sjukdomsbild och sjukdomshistoria bli frisk. Han ville helst sjukpensionera mig helt, men trodde inte att försäkringskassan skulle godkänna det. Han satte min arbets-förmåga till max, på sin höjd, eventuellt 25 % och han var rädd att jag skulle bli helt sängliggande om jag fortsatte att kämpa.

Han lade också till diagnosen PTSD på mig, men trodde att terapi skulle vara för tufft för mig att klara. Jo, jag trodde också PTSD, något måste man ju tro att det beror på. Något måste det ju vara som är felet. Jag har genom åren haft diagnosen utmattnings-depression, fast jag inte var deprimerad utom allra, allra först när jag blev sjuk, sedan fick diagnosen heta utmattningssyndrom.

Men jag hade till slut alla kriterier för me/cfs, det som förr kallades kroniskt trötthetssyndrom, och inte heller det finns det något botemedel för. En läkare skickade flera remisser för att utreda om det var det jag hade. Alla remisser kom tillbaka, det fanns inget utrymme för att utreda mig. Med mitt nedskrivna mål, att fira mitt femtonde år som sjuk genom att bli frisk, såg det inte så ljust ut.

Då fann jag Utmattningsskolan på nätet via en grupp på FB. Jag gick med och provade, trots att det mesta jag trodde och visste om utmattningssyndrom ställdes på huvudet. I början kändes mycket knasigt och annorlunda i tänket, men det var ingenting dyrt och ingenting som var farligt och jag hade som du förstår inget att förlora. Mina framtidsutsikter var som sagt inte så lovande. Vanliga vården hade ju inte heller någon som helst hjälp att ge. Jo, mera samtal, KBT, och så antidepressiva som jag vägrade och som jag faktiskt tilläts vägra eftersom jag hade provat och det inte hjälpte.

I Utmattningsskolan pratas om att utmattningssyndrom beror på inflammation i hjärnan, och det kunde ju lugnt stämma med mitt mående, min hjärna kändes som den var kokt i ständig feber. Efter två veckor märkte jag första effekten av de antiinflammatoriska recepten och råden i skolan. Men det tog tre och en halv månad innan jag hade tillbaka min hjärna helt. Då kunde jag tänka, men jag var fortfarande så fruktansvärt trött.

Men jag hade ställt in mig på att det skulle ta tid, att det inte var någon quick fix, hade jag nu varit sjuk i femton år så kunde jag lugnt ge det två, tre år att bli frisk. När hjärndimman var borta och jag kunde tänka igen var det dags att leta orsaker och med skolans hjälp klura ut varför och hur just jag blivit sjuk. Veterinärer skickar en hårtuss till labb för att få veta näringsbrister bland annat, nu gjorde jag också det. Jag hittade med hjälp av analysen att jag inte tog upp näring som jag skulle och vissa brister var katastrofala trots bra kost. Enbart det kunde vara orsaken till att jag var sjuk. Min mage har varit kass sedan tonåren, magkatarr, IBS, jag har periodvis ätit mediciner som inte gjort den ett dugg bättre.

Min mage var något bättre efter att jag slutat med gluten, det gjorde jag strax innan jag hittade UMS för min mage stod ständigt i fyra hörn och skrek, men den var ändå långtifrån helt bra. Så något behövde göras åt den, läka tarm med hemkokt buljong bland annat. Jag gjorde även skolans parasitkurs och något hände, piggnade till betydligt och magen blev äntligen lugn och fin på riktigt. Det konstiga är att jag inte har något problem med att äta gluten när jag är utomlands, men här hemma får jag problem.

Sedan fann jag via analysen även tungmetaller, uran som man först på senare år börjat mäta i dricksvatten och bara om man ber särskilt om att de ska mäta det. Det kan kanske vem som helst förstå att det inte är bra att dricka uran år ut och år in? Och att det ligger kvar i kroppen och att man behöver få ut det, när man har slutat dricka det/skaffat filter.

Sedan var det dags att titta på den där fläcken på väggen, när jag läste på i skolan var det många av mina symtom som kunde tyda på mögel. Och jag kände ju igen några, ögonmigränen, tröttheten som inte gav med sig trots att hjärnan hade blivit klarare. Och så började jag få besvär i halsen, slemhosta som höll i sig lika ihärdigt som snuvan jag hade.

Vi flyttade ut ur huset innan vi bröt upp väggen, mycket också för att se om jag skulle må bättre när vi inte bodde kvar i samma miljö. När vi öppnade väggen så var det alldeles svart bakom, svartmögel. Sedan sanerade vi, tog bort allt skadat material och behandlade med mögeldödande medel. Vi körde den organiska varianten för att slippa ytterligare gifter. Och så använde vi tea tree-olja, städa och tvätta allt med tea tree-olja, äppelcidervinäger eller bikarbonat. Sedan luftrenare och kombinera med luftrenande växter, NASA har bra koll på vilka växter som är effektiva. Ventilationen i huset ska också ses över, samt eventuellt ska vi även köra ozonbehandlig.

Jag vet inte än om saneringen och städningen kommer att vara tillräckligt. Möglet är åtgärdat, men kommer miljön i vårt hus att bli tillräckligt bra? Ungefär 70 % av alla bostäder i Sverige beräknas vara sjuka hus, mögelskadade, så jag tänker att det är svårt att hitta ett nytt friskt boende. Som jag ser det finns det två läger i Sverige, såklart finns hela spektret, men de här två är som jag ser det starkast, låter mest. Ett läger där mögel inte är farligt alls, inget att bry sig om och inget man blir sjuk av. Medan det andra starka lägret säger släng ALLT du äger och har och flytta. Du kan inte sanera, eller