Elaisa Texas Ros: Plus 2 noveller

By Lennart Olsson

Pete och Lars, två unga sjömän blir akterseglade i Galveston i Texas. De får pengar av konsulatet i Huston till bussresan till Port Isabel i södra Texas, där deras fartyg väntas anlända tre veckor senare. Men de bestämmer sig för att lifta dit. Här får vi följa deras äventyr och upplevelser. De får känna på hur man umgås med Amerikanska universitetsflickor. De kommer på avvägar och hamnar långt ifrån färdvägen. De hamnar på en farm, där ägarna tillhör en mormonsekt. Vi får uppleva hur dottern i huset förvrider huvudet på Peter, som blir förälskad. Men förälskelsen blandas med tvivel på om Elaisas intima beteende bara är på vänskaplig basis. Vi får följa ungdomarnas liv på farmen och vi får vara med om ett överraskande slut på resan.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Mar 15, 2019
• ISBN: 9789177859598

Lennart Olsson

Lennart Olsson är en före detta backabuse och bor numera i Tyskland. Han har tidigare utgett böckerna, Backabusar, En Sjöfartslegend och Texas ros.

Book preview

ELAISA TEXAS ROS

Inledning

Kärleken vinner

Flickan på bron

Elaisa Texas ros

Impressum

Lennart Olsson, född i Gamla stan i Stockholm men nerflyttad till Malmö redan efter 3 månader. Där har jag min uppväxt på Lundavägen, Kirseberg fram till jag var 15år då jag drog till sjöss. När det var dax för lumpen så blev det landstigning och där stannade jag och har tyvärr inte kommit tillbaka ut till sjöss.

Detta är min tredje bok som jag presenterar här. Även denna har jag tagit från mitt liv och mina upplevelser. Denna gång från min ofrivilliga lite längre landpermission än som var tänkt. Med i denna boken är också två korta noveller som jag hoppas ni tycker är trevliga.

De två första böckerna är Backabusarna som kom ut 2010 och handlar om min uppväxt nere i Malmö på Lundavägen i ett barnrikehus. Medan bok nr 2 handlar om min far, Fritz Gunnar Olsson och hans uppväxt på land och därefter hans 66 åriga liv till sjöss. Dessa böcker finns i skrivande stund enbart i tryckt förmat men det arbetas på att få ut dom även som E-bok här.

Jag vill tacka min son Joakim Ringnér för all hjälp jag fått för att kunna få till mina böcker. Han har hjälpt mej med bildredigeringar, textkontroller, och all annan tekniskt nödvändighet för att dom ska kunna ha blivit av.

Kärleken vinner

Det är söndag och Björn har just avslutat sin frukost, han dukar av bordet men låter disken stå, lusten att göra något är lika med noll. Ledsen och nerstämd går han in och sätter sig i soffan, han lyfter på fotoramen som ligger upp och ner på soffbordet. Han tittar på den leende kvinnan som är avbildad på fotot. Med en svordom slänger han fotoramen på golvet. Han plockar åter upp det och lägger det på bordet med bilden neråtvänd, varefter han lutar sig bakåt i soffan med förhoppning att han skall få lite ro i kroppen. Men tankarna på den sista tidens händelser ger honom ingen ro.

Björn och Berit har varit ihop några år, men på grund av att Björn studerade och bodde hemma blev det aldrig tal om att flytta ihop. Men nu hade han flyttat in i eget hus, som han håller på att färdigställa. Meningen var att Berit skulle flytta dit så fort huset var helt färdigt. För drygt en månad sen fick Björn veta att hon var med barn. Nyheten togs emot med stor glädje av hans mamma, som började mana på Björn att skynda på med att färdigställa huset. Men för drygt en vecka sen rasade världen för Björn. Han fick på omvägar veta att Berit nyligen varit otrogen, vilket tog honom väldigt hårt.

Det har nu gått en vecka sen han berättade för sin mamma, att han tänkte göra slut med Berit. Men det blev inte så lätt som han hade tänkt sig. Det hade mynnat ut i en häftig diskussion, som slutade med att mamma ställde ett ultimatum, äktenskap eller arvlös. Att hans mamma vill skydda sin status som baronessa, är Björn medveten om. Hon har alltid undvikit skandaler och andra händelser som skulle kunna skada hennes eller familjens anseende. Men efter Björns pappas bortgång, för några månader sen, har det blivit mycket värre. Hon var säker på att det skulle bli en skandal om Björn gjorde slut med Berit och det ville hon till varje pris förhindra. Björn visste att Berit är väldigt omtyckt av mamma. Trots detta blev han överraskad när hon ställde sitt benhårda krav. Du skall gifta dig med Berit, eftersom hon är med barn. Att Berit varit otrogen med en före detta vän, vilket Björn förklarat för henne, ville hon inte tro på. Hon trodde mer på Berit som bedyrade att hon inte hade haft sex med någon.

Björn reser sig från soffan, han klarar inte av att ligga kvar när tankarna förstör för honom. Han går fram till fönstret, vilket han öppnar och tittar ut. Han känner den varma luften som strömmar in i rummet. I nästa ögonblick stänger han fönstret, han har bestämt sig för att an bestämmer sig för att gå till sjön med förhoppning att få lite ro och njuta av solens värme medan han tänker. Han låser dörren och går ut på grusvägen, som är en av flera, som leder till olika boställen runt byn. Medan han går längs vägen tittar han sig runt, vilket blivit en vana. På ena sidan av vägen ligger åkrar och betesfällt för boskap. På den andra sidan tornar den milsvida skogen upp sig. Efter några hundra meter viker Björn in på en stig som går genom skogen och leder fram till sjön. Det är i stort sett endast byborna som känner till den, eftersom den ligger långt in i skogen. När han kommer fram stannar han i skogsbrynet och tittar mot sjön med en känsla av välbehag. Den blå vattenytan krusas av svala pulserande vindar. Solen står högt på den klarblå himmeln. Skogen runt sjön skiftar i flera gröna nyanser. Gräset vid stranden är tätt, högt och inbjudande. Men han är inte ensam. Han tittar överraskat på personerna som ligger utsträckta i gräset vid stranden. Han hade inte räknat med att det skulle vara folk här, så tidigt på förmiddagen. Han drar sig genast undan till en skymd glänta, där han lägger sig på rygg i det gröna gräset. Medan han försöker hitta tillbaka till tankarna om Berit, blundar han och låter solens strålar värma kroppen. Men han somnar, och onda drömmar börjar invadera hans hjärna.

Han vaknar häftigt, av att någon rycker honom i axeln. När han öppnar ögonen, får han se två vackra ljusblå ögon och ett lika vackert ansikte på en kvinna som sitter på huk intill. Han rycker till så att kvinnan nästan faller baklänges.

Ursäkta mig men jag trodde ni råkat ut för något, säger hon, det var inte meningen att skrämma er.

Nej, ingen fara, jag blev bara överraskad.

Han börjar småle och plötsligt skrattar båda. Björn tittar på henne medan hjärtat börjar slå extra slag. En känsla som han inte haft på mycket länge, tränger sig på i hans inre.

Du är inte härifrån! får han fram med darr på stämman.

Nej, vi är från Karlskrona. Vi körde på måfå då vi hittade denna underbara plats.

Men hur hittade du mig? Frågar Björn.

Det var inte så svårt eftersom du skrek rätt bra.

Jag - skrek? Under bråkdelen av en sekund slår det honom att han drömt något om Berit och mamma, jag måste nog ha drömt.

De blir avbrutna av att någon ropar på Anita. Kvinnan som tydligen är Anita vrider på huvudet,

Jag kommer, skriker hon och tittar åter på Björn, men du är tydligen från orten?

Stämmer, jag bor bara några hundra meter härifrån.

Då kan du väl vara så vänlig och följa med mig bort till de andra och visa oss vilken väg man skall köra för att komma ut till stora landsvägen, för vi har varken karta eller GPs. Förresten, jag heter Anita, säger hon, och sträcker fram handen.

Han tar hennes hand som är len och mjuk, och jag heter Björn.

Han reser sig upp och följer efter henne. Medan de går bort till det övriga sällskapet, tittar Björn lite närmare på henne. Det cendré färgade halvlånga håret som vilar på hennes axlar faller honom i smaken. Hon är inte direkt smal men figuren är ändå tilltalande. Han kan inte låta bli att tycka om henne. Han känner hur värmen i kroppen ökar. Han kämpar med att hålla känslorna i styr, samtidigt som han kommer på att det var mycket länge sen, som han blev så attraherad av en kvinna. När de kommer fram, blir han av Anita presenterad. Efterhand som han hälsar på dem, får han veta att grabbarna heter Lars och Bengt och att den andra kvinnan heter Rut. Han blir genast överöst med frågor, hur är det att bo på landet? Har du långt till stan? Vad kan man göra på landet? Och många fler. Björn besvarar frågorna så gott det går, men undviker att avslöja för mycket om sig själv. När han ser hur den välbyggde Bengt sätter sig tätt intill Anita blir han besviken, fanken också, hon har tydligen sällskap, tänker han. Tiden går fort och drygt en timme senare är de på väg till deras bil. Efter att förklarat vägen för dem tar Björn adjö. Anita är den sista som stiger in i bilen, men innan dess tar hon Björns hand för att säga adjö. Han ser att hon rodnar, men känner också att hon ger honom något i handen. Björn står kvar en stund och följer bilens färd så länge han kan se den. När den försvunnit ur hans synfält, öppnar han handen och ser att Anita gett honom en lapp. När han vecklar upp den, får han se svarta siffror som bildar ett telefonnummer. Han stirrar konfunderad på siffrorna. Han stoppar ner lappen i fickan och går snabbt hemåt.

Björn stannar ett ögonblick framför det magnifika huset i vitt tegel. Hans tankar går till sin pappa, som lät honom planera och rita huset när det skulle byggas. Han kommer ihåg hur glad han blev när huset var färdigbyggt och hans pappa talade om att han nu kunde flytta in i huset. Det är mycket runt huset som inte är färdigt. Men glädjen att färdigställa tomten är borta. Huset står inte skrivet på honom, och om han inte följer sin mammas vilja, lär han inte få behålla det.

Han hinner precis innanför dörren då telefonen ringer. Tankarna går genast till mamma, hon ringer alltid på den fasta telefonen, hon hatar den nya tekniken.

Hallå, Björn här.

Precis som han trodde så är det mamma, hon börjar genast prata med hets i rösten. Hennes ord gör honom både ledsen och arg.

Var har du varit? Jag har ringt flera gånger. Jag har pratat med Berit så håll dig hemma tills hon hämtar dig, så ses vi här i kväll.

Efter att ha lovat henne att vara hemma lägger han på luren med en smäll, varefter han skriker, -förbaskade skit. Återigen börjar han fundera på, hur han skall få mamma att förstå hur det är mellan honom och Berit. Men han kommer ingenvart, eftersom han vet att mamma håller fast vid att har man sällskapat med en flicka en längre tid och där det finns ett barn inblandat, skall man gifta sig. Några argument mot detta vill hon inte lyssna till. Ilsket tänker Björn på allt han sagt som hon avfärdat och i stället bemött honom med anklagelser. Orden hon sa för någon vecka sedan lär han inte glömma i första taget, du skall vara snäll och uppföra dig som en gentleman, för Berit är en rejäl flicka.

Han börjar ilsket prata med sig själv. Att Berit blivit med barn under den tid vi var tillsammans, betyder väl inte att man måste gifta sig. Varför tror hon mer på Berits lögner än på mig? Varför tror hon inte på mig när jag talar om för henne att Berit varit otrogen? Varför anklagar hon mig, för att inte vara förstående? Varför talar hon ofta om för mig vilken fantastisk pappa jag hade? Omtänksam, flitig och förstående och som tog sitt ansvar när hon blev med barn. Han tystnar när han kommer på att han pratar om pappa.

Björn skänker sin pappa en varm tanke, samtidigt som han önskar att han var här nu, för då hade allt varit annorlunda. Han förbannar cancern som tog hans pappas liv och förstärkte mammas sätt att se saker och ting på gammalt sätt.

Björn lutar sig tillbaka i soffan och försöker bli av med tankarna som far runt i huvudet. Efter en stund stiger han upp och byter till finkläder. Han knyter skorna och går ut för att vänta in Berit. Han hinner precis låsa dörren när Berit kör in på tomten. Hon stiger ur sin fina bil, som är köpt på avbetalning, vilken Björn vet att hans mamma hjälper henne med att betala. Hon möter honom, just som han kommer fram till bilen.

Hej älskling, har du väntat länge? hon väntar inte på svar utan ger honom en kram och en kyss på kinden, och fortsätter, kom nu älskling, vi skall väl inte låta din mamma vänta.

Björn lyckas svälja ilskan som kokar och hoppar in vid sidan om förarsätet. Att han inte är på något bra humör lägger hon märke till, när hon sätter sig bakom ratten.

Men Björn, du vet att det som hände inte betydde något för mig, det är dig jag älskar det vet du, snälla, glöm det nu, låt oss ha en trevlig eftermiddag och tänk på vårt barn som är på väg.

Hon får inget svar, Björn sitter tyst, medan känslorna rasar, han vill helst bara lämna bilen och ge sig iväg. Det är tankarna på att han måste rätta sig efter mammas vilja, som han stålsätter sig och låter sig hunsas. Men han har också en förhoppning, att finna en lösning på att bli fri från Berit, utan att mamma blir arg och gör verklighet av sitt hot.

Han avbryts i sina tankar när de kör in genom grinden och närmar sig den stora herrgården. När Berit parkerat bilen öppnas dörren till huset och Björns mamma kommer ut. Hon tar emot dem med ett stort leende. Berit blir genast varmt omkramad av mamma medan Björn endast får en snabb kram. Snart sitter de vid det stora bordet i finrummet och äter av den goda köttfärsen, som hans mamma gjort färdig strax innan de kom. Att hon haft hjälp av sin hushållerska med matlagningen, talar hon inte om. Samtalet som följer handlar som vanligt om honom och Berit. Björn säger inte så mycket, han svarar kort på de frågor som ställs.

Hur länge har ni nu varit förlovade? Frågar mamma.

Ett år säger Berit och fortsätter, men vi har varit ihop i två år, eller hur Björn?

Jo, svarar han kort.

När skall ni gifta er?

Frågan från mamma får honom att må illa, och han får svårt att svara.

Jag vet inte. det är inget giftermål planerat

Det blir