Vide-Len

By Aase Olsen and Anna-Lisa Lundqvist

Denna novell handlar Lennart som håller sitt löfte till sin döda bror Åke. Han gifter sig med Lena, som var Åkes fästmö och som väntar barn. Hur ska Lennart och Lena klara äktenskapet och hur kommer familjen att acceptera detta? Denna novell skrevs av ena författaren i slutet av 50 talet så du som läsare kommer få möjlighet att återvända till en tidsepok för några decennier sedan vilket visas både språkligt samt i beskrivna miljöer. Barnbarnet har gjort så novellen kan publiceras i nutiden. 

 

• Language: Svenska
• Publisher: Anna-Lisa Lundqvist
• Release date: Nov 28, 2023
• ISBN: 9798223638780

Aase Olsen

In the summer of 2022, my family cleaned out old things from the summer house and then found stories that my grandmother had written. Neither my mother nor my aunt knew that my grandmother was writing, and I never got the chance to ask her about it as she died before I was born. Based on old letters that we also found, it seems that grandmother wanted to publish these short stories without having been given the opportunity to do so. I have therefore taken the liberty of rewriting these stories and using the exact words my grandmother used. Based on the letters that were found, the stories appear to have been written around 1959 and probably during this time, grandmother was a little too modern in her writing. Grandma uses the pseudonym Aase Olsen. The books she wrote will thus have 2 authors, Aase Olsen and myself. I hope you enjoy the books as much as I do.

Book preview

Kapitel 1

Oh, vad ska det bli.... Hur ska det gå.... Vad ska mamma säga och Barbro och Marie-Louise? Åke död. Jag är i Paris långt hemifrån... Jag gifta mig med en flicka, som nästan är obekant för mig och jag pappa om ett halvår. Vad det ska bli skvaller om detta på Högenäs! Det är så jag kan bli tokig....

Lennart stönade högt och vred sig, där han låg på sin bädd för att söka vila litet. Allt var ett virrvarr, tankar, ord och framtidsdrömmar, allt i kaus.

Jag måste gå till Lena. Till henne, som ska bli min hustru, min före detta tilltänkta svägerska.

Lennart satte sig på bädden och tryckte händerna mot tinningarna.

Jag tror, jag mister förståndet! Och ingen har jag att tala med!

Just då ringde telefonen. En gång, två gånger, tre gånger! Först då fattade Lennart, att det ringde, och gick för att svara. Det var Ove.

Hör du vi måste resa till Lena. Jag kommer direkt därifrån. Jag reste hem till henne, när jag hörde, att Åke var död, för jag trodde, du var där. Hon är alldeles slut och vill inte leva längre. Jag är rädd för hur det ska gå med henne. Det är så hemskt detta med Åkes död, men nu måste vi hjälpa Lena över det värsta, för hon l e v e r fortfarande. Vi är ju de enda, hon har här i Paris, ja, i hela värden, kan man väll säga. Hennes föräldrar är döda och hon är enda barnet, sade Åke till mig en gång. Hur är det med dig, Lennart? Är du sjuk? Du låter så egendomligt! Det måste gå detta med Åkes död. Det är svårt, men vi är tvungna att ta det förståndigt och ordna det på bästa sätt. Vi har ju ansvar för Lena, eller hur?

O, Ove, kom hem till mig, är du snäll! Var det enda Lennart viskade som svar.

Ove kastade på telefonluren och sprang ned för trappan till sin bil.

Ansvar för Lena! Vi har ju ansvar för Lena, för Åkes fästmö, min blivande hustru! Malde det i Lennarts uttröttande hjärna.

När Ove kom, låg Lennart på bädden helt likblek och stirrade rakt fram till synes helt frånvarande.

Skall jag ringa efter doktor? Du ser sjuk ut!

Nej, nej, det hjälper inte!

Du måste rycka upp dig trotts allt. Vi måste till lena nu, för hon ser om möjligt sjukare ut än du.

Ove, jag ska gifta mig! Kom det med en nästan ohörbar röst.

Men Lennart har du blivit tokig? Det hör ju inte hit. Det får vi tala om senare. Vi måste genast till Lena!

Jag ska gifta mig med Lena, min tvillingbrors fästmö. Kan du fatta detta? Jag gifta mig med en flicka, som jag såg för första gången för en månad sedan. Min brors fästmö! Vad ska mamma säga och Barbro och Marie-Louise? Lena är inte alls min typ. Bräcklig och liten och späd, som en drivhusblomma, som behöver allt stöd. Min typ är Marie-Louises orädda, sportiga. En flicka, som kan följa mig på ridturerna på godset hemma och som inte är rädd för att tygla en liten yster häst. Och inte rädd för att gå i skogen en regnig höstdag med mig på jakt. Kan du tänka dig Lena med mig i en jaktstuga en mörk höstnatt? Hon skulle säkert bli skräckslagen av en fladdermus. Som väl är har jag inte friat till Marie-Louise, men vi har ju hängt samman ett års tid på baler och utflykter där hemma, och hon är en ljuvlig kvinna och säkert skulle hon bli en underbar hustru en dag. Kamratlig, käck och sportig, som hon är. Hon betyder så mycket för mig. Jag älskar inte Lena och tycker bara om henne som en syster, som min svägerska. Åh, hur ska detta gå....?

Ove hade suttit tyst hela tiden.

Men varför ska DU gifta dig med henne?

"Jag lovade det Åke det på hans dödsbädd. När han förstod, att han inte skulle överleva skadorna efter bilkrocken, berättade han, att Lena och han sällskapat, allt sedan han