Den Stora Stygga Vargen är Rik! Memoarer av sagor från Manhattan

By Nicole Russin-McFarland

Du kanske känner igen mig. Jag är ju en stor kändis. Jag är den berömda Fortune 500 företagsvargen Aladdin Todd Jackson. Lär dig hur jag gick från fattig till toppen av Wall Street-spelet i min självbiografi. Varje kapitel lär ut affärshemligheterna för dina barn. Jag kanske känns som din genomsnittliga temperamentliga, chokladkärleksfulla materialistiska varg högt uppe på min lägenhet i Ritz-Carlton Battery Park, men det finns mycket du inte vet om mig, entreprenören med ett hjärta av guld under mina problem med stor ilska.

Jag trodde att jag var en förlorad person! Jag stod inför åtal för mord för ett trippelmord på några dumma grisar. När min rättegång upphörde på grund av brist på bevis, blev jag arbetslös, utan pengar på grund av juridiska räkningar och förbannad med ett dåligt rykte. Nyhetsmedia anklagade mig för att vara "en varg i fårkläder". Vilken dålig journalistik av dem. Jag har på mig Armani till jobbet.

Jag har överlevt riktiga sagor som du inte skulle drömma om. Med hjälp av mina praktikanter, Hansel och Gretel, tar jag finansdistriktet med storm. Jag kommer att ändra dig från pojken som ropade "varg!" till en rik ung man som slutar gråta som en bäbisvarg och börjar tjänar pengar. Vem är med mig? Var inte rädd för den stora stygga vargen.

• Language: Svenska
• Publisher: Lucky Pineapple Books
• Release date: Nov 17, 2017
• ISBN: 9781386067825

Book preview

Chapter 3

Aladdin och den magiska flasklampan

  Vad kan jag säga? För några år sedan var jag ökänd. Medierna gav mig smeknamnet Den stora stygga vargen när jag var på rättegång för ett trippelmord; Jag blev falskt anklagad för att ha mördat tre grisar! Mitt riktiga namn är Aladdin Todd Jackson. Varje kväll hade nyheterna gäster som argumenterade om mina juridiska problem. En kvinnlig TV-värd kallade mig en varg i fårkläder. Jag håller inte med. Jag bär bara Armani. Eftersom jag hade pengar och utseende, blev jag orättvist porträtterad som en dålig kille.

Domaren sa att han inte hade tillräckligt med bevis för att döma mig. Det enda beviset mot mig var en enda anteckning. Där stod det: Jag ska huffa och puffa och blåsa ner ditt hus om du inte ger mig en grillad macka i morgon. Min advokat presenterade kvitton från de senaste sex månaderna. Gjorde jag det? Självklart inte! Mitt försvar bevisade att jag bara äter på vegetariska restauranger, och en expert visade att det inte var min handstil! Som om jag skulle äta en rörig, sliskig fläsksmörgås !? Jag äter på femstjärniga italienska restauranger. Vanligtvis vegetarisk pasta, utan parmesan. Jag avstår det.

Med mitt namn i det klara tänkte jag på flera karriärdrag. Först tänkte jag att jag kunde bli känd för att vara känd. En varg måste tjäna pengar. Jag släppte en låt. Jag spelade in min egen version av Hungry Like the Wolf. Den floppade på grund av att Justin Bieber hade släppt sin remake först, för sex månader sedan för att vara exakt. Sen misslyckades jag med en filmaudition eftersom filmregissören sa: Du ser inte tillräckligt mycket ut som en varg.

Men jag är en varg, hävdade jag! Jag visade honom mina tänder som bevis. Han sa att jag bara hade hemska tänder.

Media följde mig överallt. Jag kunde inte äta en sallad utan att bli fotograferad. Kameror svärmade runt mig en gång när jag lunchade på The Ivy. Jag kunde inte köpa vargtillbehör någonstans. Vet du hur förödmjukande det är att bli sedd i pyjamasbyxor med glassar på? Fotografer gömde sig bakom buskar, redo att ta bilder på mig om jag skulle äta en gris i en tugga!

Allt var överdrivet av tidningarna. När jag fick en dålig måltid, sa jag till en oförskämd servitör, Du är en gris. Han sålde sin historia till en reporter. Artikeln lydde: Den stora, stygga vargen hatar grisar! Nej, det gör jag inte. Jag hatar männen som beter sig som grisar. Sedan länge anklagade en brittisk tidning mig för att jagat en gris i Essex. Jag kunde inte undgå den dåliga publiciteten. Har jag verkligen skapat en karriär inom underhållning? Jag hade spenderat alla mina pengar på juridiska avgifter. Jag var desperat.

Deprimerad tillbringade jag mina dagar på audition, surfing och shopping med de pengar jag fortfarande hade på Rodeo Drive tills jag drivit min skuld upp till taket. När skuldsamlare började jaga mig efter att jag slutat betala mina kreditkortsräkningar visa jag mina tänder så brett, att man kunde se min gom. Det gjorde susen.

En eftermiddag upptäckte jag en magisk, glödande läskflaska i en mörk gränd. Jag tror det var light. Kanske en Red Bull? Jag visste att den var magisk, för när jag sparkade på den med mina skor, sa en röst: Var försiktig!

Rösten sa till mig, Gnugga flaskan. Jag är en ande. Jag ska ge dig tre önskningar! Jag var förvirrad. Nej, sjukt! Jag trodde andar var fångade inuti lampor. Jag hörde också röster och såg konstiga ljus, vilket innebar att jag hade ätit för mycket glass. Jag ville gå, men rösten sade: Jag kan ge dig en karriär! Jag kommer att ge dig ett gott rykte! Din önskan är min lag!

Hur vet jag att du inte kommer att fly från flaskan och aldrig hjälpa mig? Jag har blivit lurad av alltför många Hollywood-agenter. Ditt förslag verkar konstigt. Vad tjänar du på det? Varför är du inte i en lampa? En läskflaska är lite klibbig, och dessutom är det energidryck, kom igen , sa jag till honom.

Anden svarade: Jag är befriad från min flaska när din tredje önskan är beviljad. Min ursprungliga lampa såldes på Sothebys, därför hamnade jag i denna läskflaska. Öh, denna Red Bull flaska. Jag heter Patrick .

Jag frågade anden en annan fråga, Patrick !? Är inte andar från Saudiarabien ?!

Patrick förklarade: Ja, jag är från Saudiarabien. Jag bytte namn när jag flyttade till USA 1897. Sluta slösa tid. Antingen gnuggar du min lampa och får tre önskningar, eller så kan du gå. Jag gnuggade lampan.

Ett moln av lila rök dök upp, och sen, wooosh, Patrick dök upp bredvid mig. Jag önskar att jag bodde i New York City. Jag är trött på mitt liv i Hollywood. Ge mig ett jobb som nyhetsreporter. Vad är det för TV-serier på morgonen? Jag vill jobba där! Jag sa till Patrick.

Inom en sekund hostade jag när rök transporterade mig framför en publik.

Välkommen till Den Stora Stygga Vargens Morgonshow! Sa jag automatiskt. Publiken jublade. Allt var perfekt tills jag åt en bit tårta under matlagningssegmentet. När jag visade mina tänder sprang publiken bort, förskräckta av att jag var en riktig varg.

Du får sparken, berättade en man för mig.

Tack så mycket! Ropade jag.

Patrick sa, Du var inte specifik. Du bad mig att ge dig ett jobb. Din önskan måste vara exakt. Vill du gifta dig med en vacker prinsessa?

Jag var upprörd. Jag sa till honom, Nej! Jag är arbetslös! Jag är en dum varg. Ingen tycker om mig. Jag önskar att jag var någon annan! Å nej! Jag använde en önskan. När den lila röken löstes såg jag att jag var en rosa kanin.

Titta på bäbiskaninen! Hon dansar! Sa en tjej. Jag var en ballerina. Detta var hemskt. Jag sprang av scenen. När jag tittade i spegeln grät jag.

En man berättade för mig, Mina dansare gråter inte. Du får sparken!

Jag var en rosa kanin, och jag var fortfarande hopplöst arbetslös. I min reflektion såg jag anden bakom mig. Jag skrek: Du är en hemsk person! Jag menade inte vad jag sa! Rätta ditt misstag!

Genien gjorde mig till en varg igen. Jag önskar att jag hade pengar, sa jag. Anden flydde från sin flaska. Jag trodde att han hade lämnat för gott.

Det finns ett mynt på golvet! sa Patrick. Han plockade upp ett öre. Här får du, sa han. "Du kan få kronan, du har pengar nu! Det verkar som att dina tre önskningar beviljades. Jag gav dig en gratis fjärde önskan när du ville bli en varg igen. Ha en bra dag. Nu ska jag köpa en hamburgare. Jag svälter.

Jag var ensam. Jag hade inga pengar i fickan. Anden skulle köpa lunch. Jag hade inte råd att köpa en potatis. Jag hade inga vänner. Mina föräldrar övergav mig. Ingen pratade med mig efter att jag anklagades för mord. Jag hade ingenstans att bo. Jag önskade att jag aldrig hade träffat anden. Han fick mig att tro på omöjliga drömmar. Sanningen är, om det låter för bra för att vara sant, är det så. En snabbkorrigering finns inte.

Jag gick in i en restaurang. Jag behöver ett jobb, sa jag. Jag hade tårar i mina ögon.

Sätt på dig förklädet och börja skura disken! sa kocken. Innan du hinner säga antälld, var jag ännu en gång, ja du gissade rätt: avskedad. Jag förstörde en tallrik med min klo.

Du får sparken! Sa kocken. Jag fick sparken överallt. Hur skulle jag tjäna pengar? Jag behövde ett tecken. Sedan slog jag mitt huvud i en stoppskylt när jag gick in i den.

"Mår du bra? Jag heter Dahlia, frågade en flamingo mig.

Jag blev avskedad tre gånger idag, och en ande ljög för mig! Jag är förstörd! Jag är hemlös! Jag har ett dåligt rykte! Folk tror att jag mördade och åt tre grisar! Jag är vegetarian! Jag har inte råd att äta skrek jag.

Dahlia tittade på mig. Du måste ha många talanger. Du borde använda dina färdigheter för att tjäna pengar, sa hon till mig. Hon förklarade: "Jag hörde en legend om en magisk plats. Pengaträd växer i