Kärlek och projektiler

By Hannah Howe

Det hade gått en vecka sedan händelserna vid det över övergivna stenbrottet, en vecka sedan jag skjutit ihjäl någon, en vecka sedan min exmake hade mördats. Det hade varit en känslofylld vecka. Men livet går vidare. Jag hade anlitats för att ta reda på vem som har skickat dödshot till dr Ruth Carey, en kontroversiell psykiater. Spåret ledde till två mäktiga skurkar och snart riktades dödshoten mot mig, hot som intensifierades efter två mord.

Under tiden, efter åratal av våld i hemmet, försökte jag få ordning på mitt privatliv. Dr Alan Storey, en framstående psykolog, påstod sig älska mig och jag var otroligt attraherad av honom. Men åren av misshandel hade gett mig känslomässiga ärr och jag var tveksam över att ge mig in i ett förhållande.

Kärlek och projektiler är historien om en dramatisk vecka i mitt liv, en vecka av självrannsakan, självinsikt och försoning.

Det hade gått en vecka sedan händelserna vid det över övergivna stenbrottet, en vecka sedan jag skjutit ihjäl någon, en vecka sedan min exmake hade mördats. Det hade varit en känslofylld vecka. Men livet går vidare. Jag hade anlitats för att ta reda på vem som har skickat dödshot till dr Ruth Carey, en kontroversiell psykiater. Spåret ledde till två mäktiga skurkar och snart riktades dödshoten mot mig, hot som intensifierades efter två mord.

Under tiden, efter åratal av våld i hemmet, försökte jag få ordning på mitt privatliv. Dr Alan Storey, en framstående psykolog, påstod sig älska mig och jag var otroligt attraherad av honom. Men åren av misshandel hade gett mig känslomässiga ärr och jag var tveksam över att ge mig in i ett förhållande.

Kärlek och projektiler är historien om en dramatisk vecka i mitt liv, en vecka av självrannsakan, självinsikt och försoning.

• Language: Svenska
• Publisher: Goylake Publishing
• Release date: Jun 3, 2019
• ISBN: 9781547591428

Hannah Howe

Hannah Howe is the bestselling author of the Sam Smith Mystery Series (Sam's Song, book one in the series, has reached number one on the amazon.com private detective chart on seven separate occasions and the number one position in Australia). Hannah lives in the picturesque county of Glamorgan with her partner and their two children. She has a university degree and a background in psychology, which she uses as a basis for her novels.Hannah began her writing career at school when her teacher asked her to write the school play. She has been writing ever since. When not writing or researching Hannah enjoys reading, genealogy, music, chess and classic black and white movies. She has a deep knowledge of nineteenth and twentieth century popular culture and is a keen student of the private detective novel and its history.Hannah's books are available in print, as audio books and eBooks from all major retailers: Amazon, Barnes and Noble, Google Play, Kobo, iBooks, etc. For more details please visit https://hannah-howe.comThe Sam Smith Mystery Series in book order:Sam's SongLove and BulletsThe Big ChillRipperThe Hermit of HisaryaSecrets and LiesFamily HonourSins of the FatherSmoke and MirrorsStardustMind GamesDigging in the DirtA Parcel of RoguesBostonThe Devil and Ms DevlinSnow in AugustLooking for Rosanna MeeStormy WeatherDamagedEve’s War: Heroines of SOEOperation ZigzagOperation LocksmithOperation BroadswordOperation TreasureOperation SherlockOperation CameoOperation RoseOperation WatchmakerOperation OverlordOperation Jedburgh (to follow)Operation Butterfly (to follow)Operation Liberty (to follow)The Golden Age of HollywoodTula: A 1920s Novel (to follow)The Olive Tree: A Spanish Civil War SagaRootsBranchesLeavesFruitFlowersThe Ann's War Mystery Series in book order:BetrayalInvasionBlackmailEscapeVictoryStandalone NovelsSaving Grace: A Victorian MysteryColette: A Schoolteacher’s War (to follow)What readers have been saying about the Sam Smith Mystery Series and Hannah Howe..."Hannah Howe is a very talented writer.""A gem of a read.""Sam Smith is the most interesting female sleuth in detective fiction. She leaves all the others standing.""Hannah Howe's writing style reminds you of the Grandmasters of private detective fiction - Dashiell Hammett, Raymond Chandler and Robert B. Parker.""Sam is an endearing character. Her assessments of some of the people she encounters will make you laugh at her wicked mind. At other times, you'll cry at the pain she's suffered.""Sam is the kind of non-assuming heroine that I couldn't help but love.""Sam's Song was a wonderful find and a thoroughly engaging read. The first book in the Sam Smith mystery series, this book starts off as a winner!""Sam is an interesting and very believable character.""Gripping and believable at the same time, very well written.""Sam is a great heroine who challenges stereotypes.""Hannah Howe is a fabulous writer.""I can't wait to read the next in the series!""The Big Chill is light reading, but packs powerful messages.""This series just gets better and better.""What makes this book stand well above the rest of detective thrillers is the attention to the little details that makes everything so real.""Sam is a rounded and very real character.""Howe is an author to watch, able to change the tone from light hearted to more thoughtful, making this an easy and yet very rewarding read. Cracking!""Fabulous book by a fabulous author-I highly recommended this series!""Howe writes her characters with depth and makes them very engaging.""I loved the easy conversational style the author used throughout. Some of the colourful ways that the main character expressed herself actually made me laugh!""I loved Hannah Howe's writing style -- poignant one moment, terrifying the next, funny the next moment. I would be on the edge of my seat praying Sam wouldn't get hurt, and then she'd say a one-liner or think something funny, and I'd chuckle and catch my breath. Love it!""Sam's Song is no lightweight suspense book. Howe deals with drugs, spousal abuse, child abuse, and more. While the topics she writes about are heavy, Howe does a fantastic job of giving the reader the brutal truth while showing us there is still good in life and hope for better days to come."

Book preview

Kärlek och projektiler

Kärlek och projektiler

Hannah Howe

Goylake Publishing

Copyright © 2015 Hannah Howe

Med ensamrätt.

Hannah Howes ideella rätt att identifieras som författaren till detta verk gör sig gällande i enlighet med avsnitt 77 och 78 i Copyright, Designs and Patents Act 1988.

Ingen del av denna publikation får reproduceras, överföras, laddas ner eller lagras i ett söksystem eller på annat sätt användas utan utgivarens skriftliga tillåtelse.

Goylake Publishing, Iscoed, 16A Meadow Street, North Cornelly, Bridgend, Glamorgan. CF33 4LL

––––––––

ISBN: 978-0-9566909-6-8

Denna bok är ett skönlitterärt verk. Namn, personer, företag, organisationer, platser och händelser är antingen en produkt av författarens fantasi eller används fiktivt. Eventuella likheter med faktiska personer, levande eller döda, händelser eller platser är rent tillfälliga.

Till min familj, med kärlek

Kapitel ett

______________________________________________

Det hade gått en vecka sedan händelserna vid det övergivna stenbrottet, en vecka sedan jag skjutit ihjäl någon, en vecka sedan min exmake hade mördats. Det hade varit en känslofylld vecka.

Tack och lov hade jag varit borta från kontoret i fyra dagar och arbetat som hemlig gäst på ett fashionabelt hotell. Att arbeta som hemlig gäst är odramatiskt och innebär många sena kvällar, men de senaste fyra dagarna hade åtminstone erbjudit ett välkommet avbrott från mediehajpen kring skottdramat vid stenbrottet.

När jag hade hängt upp min trenchcoat på tamburmajoren gick jag bort till skrivbordet för att lyssna av min telefonsvarare. Maskinen var full av meddelanden; några från galningar som ville anlita mig att skjuta deras fruar, några från människor som applåderade mitt agerande och andra från förnärmade medborgare som kritiserade mig för att ha tagit lagen i egna händer. Det är ett fritt land, sägs det i alla fall, och alla har rätt till sin åsikt. Men ingen av dessa personer kände till fakta, nämligen att jag hade avslöjat en pervers lekplats för de rika och berömda där minderåriga och funktionshindrade tvingades till prostitution. Lady Fiona Grimsley, även känd som fru Diamant, hjärnan bakom dessa skumraskaffärer, hade ogillat min inblandning och därför tagit mig till stenbrottet för att mörda mig. Hon dödade Dan, en journalist och min exman, och var på väg att skjuta mig, men jag lyckades agera först och sköt henne i huvudet. Det var självförsvar och vittnen stöder min redogörelse. Trots det, trots fakta, kommer människor alltid att bilda sina egna åsikter baserat på fördomar och därför var jag en hjälte för vissa medan andra såg mig som mörkrets prinsessa.

Jag stängde av telefonsvararen och började sedan gå igenom posten. Som vanligt bestod den av räkningar och skräp som jag arkiverade i lämpliga korgar. Sedan såg jag ett ansikte i fönstret, ett kattansikte som jamade efter uppmärksamhet. Jag log, öppnade fönstret och hälsade på Marlowe.

När jag klappade honom spann han och gned sitt huvud mot baksidan av min hand. Har du saknat mig? frågade jag och Marlowe jamade igen. Han var en väldigt pratglad katt, tillgiven och anspråkslös. Hans elaka ansikte var fullt av ärr; hederstecken från mängder av kattslagsmål i stadens gränder. Marlowe hade adopterat mig för tre månader sedan och vi hade varit kompisar sedan dess. Han var faktiskt ett av de få stabila inslagen i mitt liv.

Medan jag klappade Marlowe såg jag ut genom mitt kontorsfönster och ner på taket till ett skjul på nedre botten, Marlowes språngbräda, och vidare till en skräpig gata med förfallna viktorianska hus. Mitt kontor låg i Butetown i Cardiff, i närheten av hamnen. Sanningen att säga var alla mina grannar prostituerade, vilket tydligt visade att detta inte var ett blomstrande område, men det var allt jag hade råd med.

När jag såg ut genom fönstret upptäckte jag en man som lutade sig mot en lyktstolpe och såg upp mot mig. Han hade en kamera runt halsen och jag antog att han väntade på att fotografera mig. Med en suck vände jag mig bort från fönstret. Jag älskade mitt jobb som privatdetektiv, men avskydde mediernas uppmärksamhet. I själva verket var jag en väldigt privat person och hatade all slags oönskad uppmärksamhet.

Jag gick bort från fönstret, över de kala golvbrädorna – en dag ska jag köpa en matta – och bort till handfatet. Under handfatet hade jag ett lager med kattmat, som jag nådde fram till sekunden innan Marlowe. När jag öppnade en burk spann Marlowe högt och gned sin välgödda kropp mot mina ben.

Här. Jag ställde en tallrik med saftig kalkon i sås på golvet – varför finns inte kattmat med mussmak? – och rynkade sedan äcklat på näsan, reaktionen från en övertygad vegetarian. Ät det där, och om några reportrar knackar på vår dörr så har du min tillåtelse att äta dem med.

När man talar om trollen... Jag hade precis rätat på ryggen och börjat slå på kranen för att locka fram lite vatten ur det uråldriga ledningssystemet och diska skeden när det knackade på dörren. Därefter hördes ljudet av en polismans fötter då kommissarie Sweets MacArthur klev in på mitt kontor.

Vill du anlita mig? frågade jag prudentligt. Det var en onödig fråga som jag ställde milt desperat och av gammal vana.

Vill du ha en? frågade Sweets och erbjöd mig en karamell. Jag tackade artigt nej och Sweets stoppade in karamellen i sin mun innan han sjönk ner i stolen framför skrivbordet. Sweets var en och åttio lång med snaggat, grånande hår som hade börjat glesna upptill, lekfulla blå ögon, ljus hy täckt av en massa fräknar och en stor lucka mellan sina två framtänder. Han var högst medveten om sitt glesnande hår och tenderade att bära en trilbyhatt överallt, tillsammans med sin karaktäristiska regnjacka.

Lyssna på den här, föreslog Sweets och lade händerna bakom huvudet. En företagschef intervjuar sökande till en viktig tjänst och bestämmer sig för att välja den person som kan svara på frågan 'hur mycket blir två plus två?'. Den första sökande är en ingenjör. Han plockar fram en räknesticka och visar att svaret är fyra. Den andra sökande är en advokat. Han uppger att i fallet med Jubliman mot Jubliman så har två plus två bevisats vara fyra. Den sista sökande är en revisor. När han får frågan om hur mycket två plus två blir, glider han ur sin stol, tittar under skrivbordet, genomsöker rummet efter dolda mikrofoner och kontrollerar att ingen lyssnar vid dörren. Sedan viskar han: 'Har du en särskild siffra i åtanke?'

Jag skrattade, slätade ut kjolen och satte mig ner bakom skrivbordet. Försöker du att muntra upp mig eller är du här av någon annan orsak?

Lady Fiona Grimsley, svarade Sweets allvarligt. Du sköt henne.

Jag vet.

Fyra gånger.

Som jag sade i min redogörelse...

Ditt finger fastnade i avtryckaren. Sweets skakade misstroget på huvudet. Han sköt upp sin trilbyhatt i pannan och visslade genom luckan mellan sina framtänder. Två, kan vi förstå. En gång i självförsvar och den andra för att vara säker. Men tre och fyra...

Kanske mina känslor tog överhanden i stundens hetta.

Sweets nickade. Han tuggade på sin karamell och gav mig sedan en blandning av ett leende och en grimas. Du är en känslig tjej, Sam.

Jag kände hur jag rodnade. Jag lutade mig framåt, lade händerna på kanten av skrivbordet och blängde harmset på Sweets med vidöppna ögon. Säger du att jag är galen?

Jösses... Sweets tog av sig hatten och slängde den på skrivbordet. Han drog fingrarna genom sitt tunna hår och jag såg då ett koppararmband kring hans högra handled. Nu gör du så där igen, snäser åt människor när de försöker hjälpa dig. Du går till angrepp så fort någon säger någonting negativt om dig. Du tar det personligt. Jag är här för att hjälpa dig, det förstår du väl?

Mina kinder fortsatte blossa, men nu av förlägenhet i stället för harm. Jag sänkte huvudet och lät mitt långa, kastanjebruna hår falla över ansiktet. Jag är ledsen, Sweets, mumlade jag, det har varit en jobbig vecka.

Visst, suckade Sweets. Han plockade upp sin hatt från skrivbordet, rakt under morrhåren på en nyfiken Marlowe som hade slukat sin frukost och nu letade efter en lämplig plats på mitt skrivbord där han kunde lägga sig ner och slicka sina könsdelar. Sweets såg misstänksamt på honom och fortsatte sedan: Vittnen stöder din redogörelse. Du sköt den där satmaran i självförsvar. Bevismaterialet du har gett oss bevisar att hon drev en bordell för de rika och berömda som utnyttjade sårbara vuxna och minderåriga. Världen är en bättre plats utan henne och alla på kontoret applåderar dig för det du gjorde, men...

Fyra kulor.

Sweets borstade bort rödgula katthår från sin hatt och balanserade den sedan på pekfingret, samtidigt som hans tankfulla blå ögon försökte möta min förstulna blick. Du har problem, Sam, känslomässiga problem. Du måste ta itu med dem. Jag säger det för att jag bryr mig om dig.

Tycker du att jag är våldsam?

Han snörpte på munnen och ryckte sedan på sina runda axlar. Det skulle jag inte säga, men jag vet att du har upplevt en massa våld i ditt liv.

Jag har varit våldsoffer, men jag är ingen våldsam person, svarade jag defensivt.

Jag vet att du har lidit och att du är en bra tjej innerst inne. Men för att rentvå dig måste vi rättfärdiga kula nummer tre och fyra.

Jag nickade och tänkte tillbaka på händelserna vid stenbrottet; mindes ögonblicket då jag såg in i mynningen på ett laddat vapen. Hon levde fortfarande efter de två första skotten. Hon höll sitt vapen i handen och hade fingret på avtryckaren; hon var på väg att skjuta mig.

Sweets log brett, ett äkta leende den här gången. Han tog på sig hatten och slog nöjt till den. Och det är precis vad jag tänker skriva i min rapport. Vi lär behöva ställa fler frågor, men det kommer inte att vidtas några åtgärder mot dig; det tänker jag se till.

Tack, Sweets, log jag blygt. Du är väldigt snäll mot mig.

Han vek undan med blicken, lite generad. Tja... Kalla det botgöring för mina synder.

Medan vi pratade hade Marlowe lagt sig tillrätta på mitt skrivbord och sov nu gott. Det ryckte i hans morrhår när han drömde om ett kattslagsmål, en kattflicka eller att han jagade möss.

Jag ordnade med papperen på skrivbordet, tryckte på en knapp på datorn för att väcka liv i den och rynkade sedan pannan åt mina fingernaglar. De var nedbitna och såg förfärliga ut. Jag hade en tendens att bita på dem när jag var nervös. Det var en dålig vana, en som jag försökte bryta, men som jag hade sagt till Sweets så hade det varit en vecka laddad med nervös energi.

Sweets släntrade bort till kontorsdörren. Där stannade han upp, fingrade på sin vigselring och vände sig sedan mot mig. Med ett fräckt flin och en blinkning sade han: Jag har nog inte med det här att göra, men jag har hört att du har en syndig helg inplanerad med din psykologpojkvän.

För det första, sade jag med ögonen fästa på datorskärmen, är det inte en syndig helg, och för det andra är vi bara vänner, inte ett par.

Säger du det så. Sweets viftade avfärdande med höger hand. Men du kanske kan prata med honom ändå, diskutera några av dina problem.

Kanske. Jag tryckte på en tangent, men i stället för att öppna en fil fick jag ett meddelande som sade att den förbaskade maskinen inte svarade.

Hur känner du inför helgen? frågade Sweets. Hans hand vilade på dörrhandtaget, men nyfikenheten i hans ansikte avslöjade att han ogärna ville lämna mitt kontor.

Nervös, svarade jag och slog irriterat med fingret på tangentbordet.

Borta vid dörren gned Sweets tankfullt sin haka. Du och relationer går inte så bra ihop, eller hur, Sam?

Precis som jag och datorer. Min mor slog skiten ur mig tills jag var gammal nog att slå tillbaka, och min ex slog mig kontinuerligt under fyra år, gav mig en skallfraktur och bröt min käke. Klart som fan att jag och relationer inte går bra ihop.

Dr Storey är en bra kille, informerade Sweets. Jag har kollat upp honom. Han hjälpte oss med ett mordfall för ungefär ett år sedan. Jag tror inte på allt det där psykobabblet, du vet 'han var den tredje trillingen som aldrig fick amma, vilket gjorde att han växte upp med ett horn i sidan till sin mor och samhället och därför slog in på brottets bana'. Jag går efter fakta och min magkänsla, men även jag måste erkänna att dr Storey vet vad han gör. Äras den som äras bör, men han vägrade ta emot något erkännande för sin hjälp i mordfallet. I stället gav han äran till en kriminalinspektör som behövde en hjälpande hand i sin karriär. Alla som jag har pratat med har bara positiva saker att säga om dr Storey. Han kan hjälpa dig, Sam. Han kan hjälpa dig att bli den du är, som kvinna.

Vi får se, sade jag oengagerat, nonchalant, i ett försök att dölja det faktum att jag kokade inombords.

Jag ska till bårhuset nu, tillkännagav Sweets muntert, "vilket påminner mig... Tre kroppar levereras till bårhuset, alla med stora leenden på sina ansikten. Rättsläkaren informerar mig om dödsorsaken. 'Den första kroppen är Able, välkänd byfåne. Han dog leende efter att ha kollapsat när han jagade en vacker kvinna i parken. Den andra kroppen är Bullman, välkänd byfåne som vann 10 000 pund på lotto, gjorde av med allt på whisky och dog leende av alkoholförgiftning. Den tredje kroppen är