Zilch

By Mikael Furugärde

Den nedstämde försäljaren av Belleface, en ansiktsmassageapparat i form av en rymdhjälm, får ett bryskt uppvaknande när han en dag blir upplockad av en gangsterboss. Han övertalas därefter till att utföra en rad olika och farliga uppdrag som på sikt mynnar ut i blodiga uppgörelser. Till synes meningslösa. Men finns det kanske något mer som döljer sig under ytan? -

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Nov 30, 2021
• ISBN: 9788726987447

Book preview

Doo

I

Jag lade genast märke till de båda männen. De stod vid några soptunnor på andra sidan gatan, lutade mot en husvägg. Båda hade stora, bredbrättade svarta hattar och vita kostymer med utställda byxben. Solljuset reflekterades i den enes vita lackboots. Jag hade aldrig sett dem i kvarteret förut och undrade vilka de var och var de hörde hemma, men jag hade annat att tänka på.

–Du tror att du är så perfekt, men du är inget undantag, sade hon. Om det finns ett helvete så ska vi dit allihop!

–Du gnäller för mycket! svarade jag. Det värsta jag vet är kvinnor som gnäller!

–Försök skaffa en annan kvinna då, sade hon. Du kommer aldrig att hitta någon som inte klagar på dig! Du inbjuder till det!

–Vet du vad du är? sade jag. Du är bara en bortskämd slyna!

–Och du är en nolla! En fullständig odugling! En riktig man klarar av att höra en kvinna klaga!

–Håll käften! sade jag.

–Håll käften! sade hon och gav mig en örfil.

Jag gav henne en tillbaka. Sedan stod vi där ett tag, utan att göra eller säga något mer. Det var en ovanligt vacker, solig dag i början av april och det skarpa ljuset stack i mina ovana ögon.

Runt omkring oss flöt den oändliga trafiken fram i en strid ström. Eftermiddagsrusningen hade tagit sin början. Bullret var öronbedövande och stanken av avgaser kvävande.

–Vad fan håller ni på med!?

Min far kom ut ur butiken, högröd i ansiktet och med uppspärrade ögon.

–Här finns inte tid för en massa snack! skrek han. Fortsätt arbeta för helvete!

Han gick fram till mig och drog mig i armen, försökte släpa mig till ståndet, men jag slet mig loss.

–Vi pratar ju! sade jag.

–Alla pratar! sade min far och ryckte mig i armen igen. Men ingen jävel gör någonting! Hon får sticka härifrån nu! Du måste sätta fart! Det är nu kunderna kommer!

Han drog iväg mig, knuffade in mig bakom ståndet och återvände muttrande och svärande in i butiken. Hon gick fram till mig och hånflinade.

–Jaså, sade hon. Det är nu kunderna kommer? Det var en nyhet!

–Lägg av, sade jag. Allt är fel med mig, va? Mina åsikter, mitt jobb…

–Din personlighet också, sade hon. Men frågan är om inte ditt jobb är det värsta av allt.

–Jag måste jobba nu, sade jag. Ses vi ikväll?

–Du kan väl ringa så får vi se, sade hon.

Hon gick därifrån och jag började ropa:

–Belleface! Ta er en titt på Belleface, mina damer och herrar! Ansiktsmassage helt automatiskt! Ert ansikte får en uppiggande massage samtidigt som ni lyssnar på radio! Belleface, mina damer och herrar, kom och se!

Några människor kastade en slö, tom blick mot ståndet när de passerade, men de flesta brydde sig inte alls om det. Jag hojtade några gånger till utan att lyckas locka dit någon och satte mig sedan på pallen och tände en cigarrett. Det här var heller ingen bra dag. Jag tittade bort mot gathörnet mitt emot och såg att de båda männen stod kvar. De talade nu med en tredje man, iklädd en lång skinnrock och brun toppluva. Plötsligt gick de alla tre åt varsitt håll, som på en given signal.

–Vad är det här för något?

Jag såg upp. En äldre, distingerad herre hade stannat till vid ståndet och betraktade de framlagda apparaterna. Jag reste mig snabbt.

–Det är massageapparater för ansiktet! sade jag. Ni kan få ert ansikte masserat och samtidigt lyssna på radio!

–Lyssna på radio?

–Javisst! Det är en radio inbyggd i dem!

Han skrattade och gick därifrån. Jag satte mig ned igen och rökte. Min far kom ut.

–Där kan du inte sitta! sade han. Varför ropar du inte?

–Jag har ropat. Ropa själv!

Han lutade sig över ståndet, tog ett djupt andetag och hojtade med tonlös röst:

–Belleface, mina damer och herrar! Ert ansiktes önskedröm! Kom och se! Masserar, berikar, föryngrar! Belleface!

–Kan vi inte stänga litet tidigare idag? sade jag och fimpade cigarretten. Jag tror att jag håller på att bli förkyld.

Han såg på mig med föraktfull blick.

–Förkyld?

Jag nickade.

–Det är katastrofalt! Du är snart trettio år gammal och klagar över en förkylning! Vad har jag fått för slags son? Det är bara barn och imbecilla som är rädda för förkylningar!

–Jag är bara tjugofyra, sade jag.

Han såg plötsligt misstänksam ut.

–Vad bråkade du med flickan om, förresten? Du har väl inte