Trevellian och polismördaren: Thriller

By Neal Chadwick

Thriller av Neal Chadwick


Storleken på denna bok motsvarar 118 pocketbokssidor.


En poliskommissarie i Queens hittas död i East River. Utredaren Jesse Trevellian och hans kollega Milo Tucker undersöker fallet. Kulorna som dödade deras kollega kom från en pistol som hade använts en gång tidigare i en skottlossning inom den organiserade brottsligheten. Och plötsligt mördas nästa polis...


Neal Chadwick (Alfred Bekker) är en välkänd författare av fantasyromaner, thrillers och ungdomsböcker. Förutom sina stora bokframgångar har han skrivit många romaner för spänningsserier som Ren Dhark, Jerry Cotton, Cotton reloaded, Kommissar X, John Sinclair och Jessica Bannister. Han har också publicerat sig under namnen Neal Chadwick, Henry Rohmer, Conny Walden, Sidney Gardner, Jonas Herlin, Adrian Leschek, John Devlin, Brian Carisi, Robert Gruber och Janet Farell.

• Language: Svenska
• Publisher: Alfredbooks
• Release date: Jul 20, 2023
• ISBN: 9783745232141

Book preview

Neal Chadwick

Trevellian och polismördaren: Thriller

UUID: 005a8180-6bb2-4fa6-a2ed-fe02e4f3296d

Dieses eBook wurde mit StreetLib Write (https://writeapp.io) erstellt.

Inhaltsverzeichnis

Trevellian och polismördaren: Thriller

Upphovsrätt

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

Trevellian och polismördaren: Thriller

Thriller av Neal Chadwick

Storleken på denna bok motsvarar 118 pocketbokssidor.

En poliskommissarie i Queens hittas död i East River. Utredaren Jesse Trevellian och hans kollega Milo Tucker undersöker fallet. Kulorna som dödade deras kollega kom från en pistol som hade använts en gång tidigare i en skottlossning inom den organiserade brottsligheten. Och plötsligt mördas nästa polis...

Neal Chadwick (Alfred Bekker) är en välkänd författare av fantasyromaner, thrillers och ungdomsböcker. Förutom sina stora bokframgångar har han skrivit många romaner för spänningsserier som Ren Dhark, Jerry Cotton, Cotton reloaded, Kommissar X, John Sinclair och Jessica Bannister. Han har också publicerat sig under namnen Neal Chadwick, Henry Rohmer, Conny Walden, Sidney Gardner, Jonas Herlin, Adrian Leschek, John Devlin, Brian Carisi, Robert Gruber och Janet Farell.

Upphovsrätt

En bok från CassiopeiaPress: CASSIOPEIAPRESS, UKSAK E-Books, Alfred Bekker, Alfred Bekker presents, Casssiopeia-XXX-press, Alfredbooks, Uksak Special Edition, Cassiopeiapress Extra Edition, Cassiopeiapress/AlfredBooks och BEKKERpublishing är trycksaker från

Alfred Bekker

© Roman by Author

OMSLAG TONY MASERO

Neal Chadwick är en pseudonym för Alfred Bekker.

© för denna utgåva 2023 av AlfredBekker/CassiopeiaPress, Lengerich/Westfalen

De påhittade personerna har inget att göra med verkliga levande personer. Namnlikheter är slumpmässiga och inte avsiktliga.

Alla rättigheter förbehållna.

www.AlfredBekker.de

[e-mail]

Följ oss på Facebook:

https://www.facebook.com/alfred.bekker.758/

Följ oss på Twitter:

https://twitter.com/BekkerAlfred

Få de senaste nyheterna här:

https://alfred-bekker-autor.business.site/

Till förläggarens blogg!

Håll dig informerad om nya publikationer och bakgrunder!

https://cassiopeia.press

Allt om skönlitteratur!

1

Fredo's Fish Bar på 5th Street i Queens hade öppet 24 timmar om dygnet. Där kunde man få de bästa fiskburgarna i hela Big Apple. Kommissarie Brian O'Rourke, kriminalassistent på mordroteln, hade arbetat ett utmattande nattskift. Nu var klockan fyra på morgonen och O'Rourke hade för länge sedan passerat sin dödspunkt.

Han beställer kaffe, två fiskburgare och en portion pommes frites. O'Rourke drack först halva kaffekoppen.

Hans mobiltelefon ringde. O'Rourke tog telefonen till örat.

Vad är det?

Det här är Harry Gonzales.

För helvete, var är du?

Jag tänker inte komma in för att träffa dig.

Vad är det för ståhej?

Kom ut till piren.

Förbindelsen bröts.

2

O'Rourke tittade på fiskburgarna, slukade en av dem i några tuggor och drack upp kaffet. Chipsen lämnade han kvar. Han hade provat dem och tyckte inte att de var tillräckligt krispiga för honom.

Lite senare gick han ut i natten. Fiskmåsarnas skrik blandades med trafikbullret från Big Apple.

East River såg ut som ett brett, ljuslöst band. Bakom floden syntes Manhattans ljus. Det var en klar natt. Förenta nationernas högkvarter syntes tydligt.

Mitt i vattnet reser sig Delacorte Geyser, en fyr på den södra delen av Franklin D. Roosevelt Island. Roosevelt-ön.

O'Rourke slukade den andra fiskburgaren och torkade fingrarna med en näsduk. Sedan kontrollerade han kort hur hans pistol satt. Den satt i hans axelhölster. Han bar en mörk blouson över den. Jackan var skuren brett så att pistolen inte syntes.

O'Rourke gick mot piren, som stack ut en bit i den närliggande East River.

En mörk skugga avtecknade sig mot Manhattans ljushav. O'Rourke tvekade ett ögonblick och klev sedan ut på piren. Det gick inte att se något mer av figuren längst ut.

Det måste vara han!, tänkte O'Rourke. Han tittade på klockan. Klockan fyra och tio minuter.

Figuren rörde sig nu och kom mot O'Rourke.

På några stegs avstånd stannade han. Ljuset från en lykta föll på hans kropp från halsen och nedåt. Ansiktet förblev i mörker.

Hans högra hand var djupt begravd i rockfickan.

Löjtnant O'Rourke?

Ja?

Mannen drog fram en pistol med ljuddämpare under sin jacka. Strålen från en laserpekare dansade genom natten. Skottet var knappt hörbart. Två gånger blinkade mynningsblixten.

Den första kulan träffade löjtnant O'Rourke i bröstet och rev upp ett hål i tyget på hans blouson. Den andra kulan träffade honom strax ovanför.

Den grå kevlaren från en skottsäker väst syntes undertill.

O'Rourke vacklade till marken. Han sträckte sig under sin blouson för att dra sitt tjänstevapen.

Återigen blinkade ljuddämparpistolen i mördarens hand. Fem skott i snabb följd fick löjtnantens kropp att rycka till. Ett skott träffade hans huvud innan han hann trycka av sin egen pistol.

Han låg orörlig i sin blodpöl.

Mördaren klev fram ur skuggorna.

Han knuffade till den orörliga kroppen med sin fot. Han stoppade pistolen i hölstret. Han plockade upp O'Rourkes pistol från marken och kastade den i en hög båge i East River. Sedan böjde han sig ner och tog tag i kroppen vid axlarna. Sedan släpade han den döde mannen till kajen och lät honom glida ner i vattnet. Mördaren tog ett djupt andetag. Han tog av sig latexhandskarna som han hade använt för att skydda händerna från krutrester och kastade dem bakom sig.

Inom några ögonblick hade East Rivers mörka vatten täckt över allt.

3

Dr Brent Claus tog oss till bårhuset på det rättsmedicinska institutet vid Scientific Research Division. Denna centrala identifieringstjänst för alla New Yorks polisenheter hade sina laboratorier i Bronx.

Dr Claus öppnade ett av kylfacken. Han drog sedan det vita lakanet som täckte den döde åt sidan så att hans ansikte blev synligt.

Den var blek och uppsvälld. I pannan hade han ett sår efter en kula. Jag skulle inte ha kunnat känna igen honom från de foton som min kollega Milo Tucker och jag hade sett tidigare på vårt fältkontor.

Det här är kommissarie Brian O'Rourke från mordrotel I i 54:e distriktet av City Police i Queens. Att han ser lite annorlunda ut än på de officiella bilderna i hans tjänstgöringsjournal beror helt enkelt på att han har varit i vattnet ett bra tag. Kapten Del Mar, hans chef på mordroteln, skulle inte heller ha känt igen honom, trots att han hade med honom att göra dagligen.

Vad kan du berätta för oss om vad som hände? frågade Milo.

O'Rourke träffades av flera kulor. Han bar en Kevlar-väst som fångade upp några av dem. Hematomerna på hans överkropp syns tydligt. Dr Claus drog tillbaka lakanet lite till. Blåmärkena var nära hjärtat och nu lika stora som tefat. Slaget i nacken gick rakt igenom. Detsamma gäller för ett skott i axeln. Åtminstone dessa två projektiler borde fortfarande finnas kvar på platsen.

Än så länge vet vi inte var den kan finnas, men kanske är dina undersökningsresultat den avgörande mosaikbiten som kan hjälpa oss!, sa jag.

Det dödande skottet gick in i huvudet, genomborrade skallbenet mitt i pannan och stannade vid halsryggraden.

Så skottet leddes från diagonalt ovanifrån, drog jag slutsatsen.

Ja, nickade Dr Claus. Jag kan tänka mig att löjtnant O'Rourke vacklade till marken av kraften från träffarna som stoppades av Kevlarvästen, medan mördaren fortsatte att skjuta mot sitt offer. När han träffades i huvudet måste han ha fallit ihop. Den ballistiska rapporten finns redan tillgänglig och enligt den avfyrades kulorna från ett avstånd på minst fem meter. Men jag antar att ni redan har läst rapporten.

Han är en av anledningarna till att vi tar oss an fallet, förklarade jag. Eftersom jämförelsen av den undersökta projektilen visade att det använda vapnet hade använts en gång tidigare i en skjutning relaterad till organiserad brottslighet.

Dr Claus ryckte på axlarna. Kollegorna från ballistiken var klart snabbare än jag den här gången. Men tyvärr kunde jag också bara erbjuda dem en projektil - nämligen den som fastnade i halsryggraden. Så du har tur att gärningsmannen träffade från den vinkeln, annars skulle kulan ha gått ut genom skallens bakre vägg igen och du skulle nu kunna söka igenom hela staden efter några kulor som kanske fortfarande har lite DNA-testbar hjärnsubstans fäst vid sig. Dr Claus pekade på bålen. "Projektilerna som fångades upp av kevlarvästen ligger förmodligen på botten av Upper Bay. De timmar av vattenbad som kroppen utsattes för