Discover millions of ebooks, audiobooks, and so much more with a free trial

Only $11.99/month after trial. Cancel anytime.

Sluta inte - Carolines bok 3
Sluta inte - Carolines bok 3
Sluta inte - Carolines bok 3
Ebook42 pages37 minutes

Sluta inte - Carolines bok 3

Rating: 0 out of 5 stars

()

Read preview

About this ebook

Advokat Caroline Stierna stänger av sin mobil och hänger sig helt åt den bubbla hon välkomnas in i av miljonären och entreprenören Alastair Smalls. Under affärsresan i Karibien är livet enkelt och det strikt professionella varvas sömlöst med utforskandet av nya, erotiska upplevelser.Jesper är långt borta och i paradiset kan Caroline ladda batterierna och glömma äktenskapsproblemen hemma i Sverige. Frågan om vad hon och Alastair egentligen håller på med kan vänta, det är dags att leva i nuet och låta resten försvinna ...Delen om Caroline i serien Bokklubben Basic Instinct innehåller en mörkare spin på klassisk chick-lit och skildrar en mogen kvinnas krokiga väg genom äktenskap, hemligheter och att försöka hitta sig själv. Serien tillhör genren erotisk romance och kan bäst beskrivas som en modern Sex and the City.
LanguageSvenska
PublisherLUST
Release dateJan 10, 2022
ISBN9788726944112
Sluta inte - Carolines bok 3

Read more from Desirée Coy

Related to Sluta inte - Carolines bok 3

Titles in the series (4)

View More

Related ebooks

Related categories

Reviews for Sluta inte - Carolines bok 3

Rating: 0 out of 5 stars
0 ratings

0 ratings0 reviews

What did you think?

Tap to rate

Review must be at least 10 words

    Book preview

    Sluta inte - Carolines bok 3 - Desirée Coy

    Desirée Coy

    Sluta inte

    Carolines bok 3

    LUST

    Sluta inte - Carolines bok 3

    Omslagsfoto: Shutterstock

    Copyright © 2021 Desirée Coy och LUST

    Alla rättigheter förbehålles

    ISBN: 9788726944112

    1. e-boksutgåva

    Format: EPUB 2.0

    Denna bok är skyddad av upphovsrätten. Kopiering för annat än personligt bruk får enbart ske efter överenskommelse med förlaget samt med författaren.

    Grenadinerna

    Maurice Bishops Internationella Flygplats låter grandiost, men Grenadas flygplats är varken särskilt stor eller imponerande. Den är framför allt varm. Luftfuktigheten och värmen får kläderna att klibba sig fast som klister på kroppen och min klänning i linne, som alltid brukar kännas sval, känns nu bedrövligt skrynklig och svettig. Men Alastair verkar helt oberörd av värmen och hälsar glatt på en inhemsk chaufför som har den udda kombinationen av en chaufförsuniform och rastaflätor. Den karibiskt präglade engelskan är inte helt lätt att förstå, men efter en enklare hälsning förväntas jag bara följa med och det är himmelskt att dyka in i bilen som har fungerande luftkonditionering.

    Från och med nu är det Smalls som har all kontroll över vad som ska hända och det är rätt skönt. Jag kan bara frikoppla tankarna, svepas med av jobb och allt det andra. Minnet av det utlevande sexet i Toronto ligger som ett behagligt minne i kroppen. Som ett bra grundbränsle som får mig att kunna fokusera på annat. Det enda jag vet är att jag åker hem igen om sju dagar, från en ö längre norrut som heter Saint Vincent, att en del av tiden kommer att tillbringas ombord på en båt och att hela miljön känns laddad.

    Hela första dagen blir en intensiv tur runt ön och vi hinner med att både smaka på kakaofrukter och se en nationalpark, men framför allt får jag se det hotell han förhandlar om att köpa. Det är nästan i samma storlek som hotellet i Genua, kanske bara tjugo rum till, men med en helt annan framtoning. Här känns det mer som att vi hamnat några hundra år tillbaka i tiden på en stor gammal plantage från kolonialtiden, där tiden nästan stått stilla. Och Alastair förklarar att det är exakt så det är. Byggnaden var från början huvudbyggnaden till en gammal sockerrörsplantage och det finns till och med en egen liten romfabrik på markerna som tillverkar minst sagt närproducerat. Runtomkring ligger enklare byggnader. Jag vågar inte ens fråga, men anar att slavar eller annan personal kanske fått bo där med vidriga villkor. Även om det nu är uppfräschat och relativt modernt. Säljaren är från en engelsk familj som ägt plantagen i generationer men där de nuvarande ättlingarna inte längre är intresserade. Inte ens av romfabriken. Något jag misstänker har varit en extra bonus för Smalls, som gillar allt av livets goda.

    Morgonen därpå, efter frukost, bär det av till flygplatsen igen och vi kliver in i ett litet jetprop plan med endast tolv platser som jag tycker ser klart osäkert ut. Jag kramar min sovkudde och Alastair håller lojalt min hand under både start och landning. Sedan pratar han på om alla de olika små öarna vi ser under oss. Vattnet ser alldeles klarblått ut och det verkar finnas massor av segelbåtar överallt. Likt

    Enjoying the preview?
    Page 1 of 1