Mannen från utlandet

By Kalle Güettler

Södra Sudan är något helt annorlunda än hemma i Sverige. När Janne spanar genom bilrutan är allt nytt för honom. Ljuden, färgerna, dammet. Men mitt bland landminor och urgamla klanstrider ska han äntligen få återse sin Mary. Det har gått några år sedan de sågs, men kärleken finns kvar.Kommer Marys familj att acceptera Janne, och kan de undvika att fara illa i den krigshärjade Darfur-provinsen?-

• Language: Svenska
• Publisher: SAGA Egmont
• Release date: Nov 30, 2021
• ISBN: 9788726928778

Book preview

1

Tankar i en skakig Toyota

Toyotan tutar, studsar och gungar sig fram genom folkmassan.

Det är torrtid och luften är som eld och rök. Vi river upp moln av damm. Folk reagerar knappt, de lunkar på i diset som om inga bilar fanns. Vi får kryssa mellan herdar, soldater, getter och kor. Bökar oss förbi Bentius marknad på väg till det plåtskjul vid floden där jag bor.

Det är första gången i mitt liv som jag åker bil hem.

Vid min sida sitter Janne från Sverige. Honom har jag längtat efter, men inte hört av på två år. Jag trodde att han hade glömt mig, men så var det inte. Nu har han tagit sig ända hit!

Vår vän Ali i blå FN-basker rattar jeepen mdlan håkn i gatan. Solen är het i Södra Sudan, men i bilen är det svalt. Jag fryser och kryper närmare Janne.

Det står MSF på bilen – Läkare utan gränser. Det är min arbetsplats, där vi botar och vårdar folk. Utrustningen och medicinen har passerat bäst-före-datumet för flera år sedan. Allt skänkt av folk som tycker att det får duga åt afrikaner.

I Bentius centrum ligger de utländska oljebolagens svala kontor. De skyddas av regeringens armé från norr och köpta soldater från trakten.

Här vimlar det av beväpnade män. Deras nerver är på helspänn. För bara något år sedan låg de i krig med varandra. Då och då blossar våldet upp. På natten ett slagsmål i fyllan. Nästa dag hämnd med automatvapen.

Mitt hem är i stadens utkant, i rucklen och lägren längst bort. Där lever vi från de brända byarna. Vi som överlevde när regeringens armé rensade trakten på människor som var i vägen för oljebolagen. Fattigt folk som mamma, jag och lillasyster Chipak.

Vi råkade bo där ett svenskt bolag skulle bygga en väg. Först kom regeringens bombplan. Sedan armén som plundrade och brände. Och till sist den arabiska baggara-milisen, som slaktade alla som inte dög att ta till slavar.

Ali har befäl över patrullen som ska skydda Janne när han hälsar på hos mig en stund. De kom båda två med FN-flyget idag. Ali är från Sudan och hjälpte Janne och mig när vi var på flykt i Sverige. Nu är han svensk medborgare och FN-soldat.

FN ska skicka hit 10 000 man för att bevaka freden mellan regeringen i norr och gerillan i söder.

Ali ingår i den nordiska förtruppen.

Vi dunsar runt i sätena.

Bilen bullrar och skramlar och tutar. Inga normala samtal är möjliga.

Jag kastar en bliek på Janne, som blev min bästa vän och låtsasbror för ett par år sedan. Då var han en finnig högstadiekille. Nu har han vuxit på alla sätt, blivit manligare.

Själv är jag nästan kvinna. 17 år är en vanlig giftasålder bland oss nuer-tjejer. Riktig kvinna blir man när man har fött sitt första barn – men jag ska inte gifta mig än. Det är så mycket jag vill hinna först.

Jag känner mig ofta som tre personer:

Den snygga flickan av nuer-folket som männen flirtar med. Henne gillar jag, men håller kort.

Tonårstjejen från tiden i Sverige. Hon syns inte utanpå, men finns kvar inom mig. Hon är beredd att träda fram när jag behöver henne.

Och