Girighetens makt: Kriminalroman

By Pernilla Ulvblom

Girighetens makt är den fjärde fristående delen med kriminalkommissarie Gunnar Öst vid Riksmordgruppen, NOA. Bakom fasaden döljer sig en sanning som kryper allt närmare omgivningen. I den perfekta familjen lurar ondskan. Ondskan är en kvinna som sprider olust till alla i sin närhet. Möter hon sin överman i den norske oljemiljonären, eller blir han hennes nästa offer? Makt och ett liv i lyx driver dem båda och alla som står i vägen är försumbara. Kommissarie Gunnar Öst och Riksmordsgruppen har problem med bevisningen och mord efter mord blir ouppklarade, men lösningen kommer från oväntat håll.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Nov 11, 2020
• ISBN: 9789180072748

Pernilla Ulvblom

Pernilla Ulvblom skriver kriminalromaner och historiska romaner som utspelar sig på eller runt hennes hemkommun Ekerö utanför Stockholm.

Book preview

36

Kapitel 1

POLISKOMMISSARIE PETER NORDMARK ser bekymrat på sin grupp som entusiastiskt granskar honom och väntar på att han ska avslöja vad nästa utredning kommer att handla om.

Det har varit en lugn sommar för Riksmordsgruppen och några av dem har varit utlånade till utredningen som försöker stoppa den ökande trenden av skjutningar i Stockholm. Under 2019 fram till juli har minst elva personer dött och fler än sexton har skadats i samband med skottlossningar i Stockholms län. Nordmark är nyfiken på vad de tycker om sina nya upplevelser.

Välkomna, alla! Några av er har varit utlånade under sommaren. Jag, Karlsson och Sörensson har hållit ställningarna i gruppen och vi har bland annat lyckats lösa ett brott som begicks i våras och som vi har haft span på sedan i april. Det känns skönt att sätta ett slutdatum på den utredningen. Hur långt kom ni, tyckte ni? Känns det som att vi kommit närmare ett stopp på det onödiga skjutandet och dödandet? frågar Nordmark inspirerat.

Nordmark riktar inte frågan till någon speciell. Kriminalinspektör Thomas Hård, kallad Baddarn tar chansen. Han har varit behjälplig vid ett narkotikatillslag som har samband med skottlossningarna.

Jag känner mej bara frustrerad och bakbunden, säger han. När jag jobbade med Narkotikaroteln så hade vi bra koll på var langarna fanns, vi visste i stort hur nätverken var uppbyggda och vi visste vilka som höll på med vilken skit. Genom ett samarbete med gränstullen så hade vi bra koll på var personerna i nätverket höll till och vi kunde med enkelhet följa deras rörelser – inte bara i Sverige. Det var enklare att få in någon under cover eftersom vi hade bevakning på de mest betydelsefulla personerna i nätverken. Dessa personer ändras ofta. Eftersom vi i dagsläget inte har någon avdelning som är speciellt inriktad på narkotikabrott så kan vi heller inte jobba förebyggande på samma sätt. Det var bättre innan omorganisationen. Då hade vi mer koll på skiten och dom som höll på med den. En hel specialinriktning raderades ut över en natt. Arbetet mot den grova narkotikabrottsligheten är nu för tiden en del av den grova organiserade brottsligheten, precis som allting annat. Jag är inte förvånad över att skjutningarna fortsätter. Polisen har ingen aning om vilka grupper som är verksamma, eller vilka som ingår i de olika grupperingarna. Operation Noll koll, skulle varar ett bra namn på den här insatsen.

Baddarns tonfall är irriterat och smått aggressivt. Inte mot någon i rummet, utan mot den frustration han känner inför sin maktlöshet.

Det hade varit bättre om vi som vet vad vi pratar om fick vara med och bestämma hur vi bäst löser uppgiften.

Baddarns sista ord får samtliga runt bordet i utsättningsrummet i polishuset i Stockholm att nicka instämmande.

Nordmark vet inte hur han ska göra för att höja stämningen igen. Hans plan var att var och en av de som varit utlånade skulle få dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser, men efter Baddarns redogörelse blir han tveksam.

Ja, det är lite rörigt, säger Sandra. Det finns ingen botten i arbetet, så att säga. Vi jagar på ytan. Jag är osäker på om det verkligen är resurser som saknas. Min erfarenhet är att resurserna används fel. För att öka tryggheten så sätter vi in fler patrullerande poliser till fots och med bil. Kameror placeras ut för att förebygga. Vi skrapar på ytan och låter fiskarna simma förbi under oss, så att säga. Dom simmar omkring utan risk för att fastna i en krok. Det handlar oftast om narkotika och människohandel av olika slag. Det är ingen nyhet. Det gäller att stoppa problem, innan de blir problem anser jag. Innan dom tar så stora proportioner, så att vi känner att vi inte har kontroll. När brottet redan har skett är det för sent. Det skulle aldrig ha fått ske.

Återigen nickar de samlades huvuden.

Ja, det var bättre innan polisomorganisationen tvåtusenfemton. Jag säger inte att det var bra då, men det var bättre. Det är väl självklart att en läkare som har specialiserat sig på hjärtan har större chans att ställa rätt diagnos på ett hjärtproblem, än en läkare som har lite hum om lite allt möjligt, eller? frågar Gunnar.

Huvudena nickar, även Nordmarks.

Det finns även problem med vittnen som inte vågar vittna för att deras personuppgifter blir offentliga. Det har hänt att vittnen blivit uppsökta av dom som dom vittnat mot eller folk i deras närhet och blivit hotade – även dödade. Det finns en diskussion i samhället om att få vittna anonymt, men ur en rättssäker aspekt så är jag inte riktigt säker på om det är rätt väg men något måste göras, det är helt klart. Jag tror nog mer på kronvittnen. De som är inne i grupperingarna lever redan lite osäkert, så jag tror att det är större chans att dom är villiga att gola för att få kortare straff till exempel, fortsätter Gunnar.

Nordmark inser att den inledande stunden på mötet som han tänkt skulle bli en trevlig igångstart av presentationen av nästa utredning, istället blivit en politisk diskussion. Han håller med om det som sagts och hade de inte haft en gäst i rummet så hade han låtit sin grupp få ventilera sina åsikter fritt.

Nordmark rättar till slipsen som han brukar ha hopvikt i kavajfickan – redo att sättas på om tillfället kräver, vilket inte är så ofta.

Den här utredningen kommer att bli ett samarbete med en medlem ur före detta Grova brottsgruppen som rationaliserades bort i och med polisens omorganisation tjugohundrafemton. Dom sex mordutredarna som gruppen bestod av ingår nu för tiden i en större grupp på cirka femton personer som sysslar med alla typer av grova brott – inte bara mord.

För att visa att han håller med det som sagts i den tidigare diskussionen poängterar Nordmark lite extra att även Grova brottsgruppen rationaliserades bort under den stora omorganisationen.

Han tar ett steg bakåt så att kvinnan vid hans sida blir mer framträdande.

Det här är kriminalinspektör Ludmila Bergman.

Kriminalkommissarie Gunnar Öst granskar kvinnan samtidigt som han tar en tugga av ost- och skinkmackan som Nordmark som vanligt bjuder på. Ingen tänker bra på tom mage, är ett av hans motton.

Gunnar ser en självsäker kvinna i trettioårsåldern. Lång, noterar han, för att vara kvinna, lägger han till. En och sjuttiofem, en och åttio. Blont hår, troligen blonderat. Seniga muskler precis som Sörensson, noterar Gunnar när han med blicken studerar hennes bara armar och vaderna som sticker fram mellan hennes knän och skor under den snäva mörkgrå kjolens underkant. Kanske håller hon också på och tävlingscyklar på sin fritid som Sörensson, tänker han.

Den utredning som vi ska utreda rör ett mord och ett mordförsök och har kopplingar till en äldre utredning som kriminalinspektör Bergman utreder.

Nordmark nickar åt Ludmila Bergman som fäster ett foto på den vita informationstavlan i utsättningsrummet där riksmordsgruppen är samlad. Hennes rörelser och framtoning är samlad.

Bilden visar en kvinna i åldern 30 till 40 år, håret är cendré och har en välmående lyster, noterar Gunnar. Ansiktet tillhör en självsäker kvinna med en tydlig agenda.

Gunnar får anstränga sig både för sig själv och de övriga i rummet för att inte avslöja att han känner igen kvinnan på fotot. Han vill inte bli avstängd från utredningen på grund av jäv. Han tror att han vet vilken utredning det gäller. Gunnar trycker kaffemuggen mot sin mun för att så mycket som möjligt dölja sitt ansikte som avslöjar att han vet vem kvinnan är.

Kriminalinspektör Bergman pekar mot fotot.

Det här är Caroline Persson. Hon förekommer i en utredning som inträffade i augusti tjugohundraarton och som ligger vilande. En anmälan kom in som gällde misstanke om mord på en pensionatägare vid namn Jens Persson. Det var hans före detta fru som gjorde anmälan och hon misstänkte att Jens Perssons dåvarande fru Caroline Persson var den skyldige för mordet. Hjärtinfarkt har fastställts som dödsorsak, men jag menar att det var ett likgiltighetsuppsåt. Det vill säga att gärningspersonen ska ha varit medveten om risken för effekten och varit likgiltig inför effekten. Jag kan bara inte bevisa det. Det är därför som utredningen fortfarande är öppen.

Gunnar ler inombords. Han minns händelsen och frustrationen han kände när hans fru Julia ringde honom. Hennes väninna Caroline hade ringt henne och sagt att hon måste komma omgående. Något hade hänt med Carolines make Jens. Julia undrade om Gunnar kunde åka med eftersom det lät allvarligt, men han hade inte haft möjlighet. Senare framkom det att Jens dött av en hjärtinfarkt. Gunnar hade inte misstrott utlåtandet. Det var det som hände efteråt som gjorde honom misstänksam och han välkomnar en utredning.

Caroline och Jens hade en fem månader gammal dotter tillsammans. I ett tidigare äktenskap hade hon tre barn. Den yngsta gick i samma barndansgrupp som Gunnars yngsta dotter. Han och barnens pappa Thomas brukade sitta och småprata utanför träningssalen i trekvart varje lördag under lektionerna.

Strax efter Jens bortgång hade Caroline bett Thomas ta hand om hennes och Jens dotter Alice i en vecka medan hon reste bort och vilade upp sig. Caroline kom aldrig tillbaka och hämtade sin dotter. Veckorna gick. Av Julia fick Thomas veta att Caroline flera veckor innan hon reste hade fått en ledande position i ett amerikanskt företag.

Gunnar hade inte alls blivit förvånad när nyheten nått honom. Hon hade gjort något liknande ett par år tidigare under den tid då hon var gift med Thomas. Då hade hon tackat ja till en högt uppsatt tjänst i ett amerikanskt företag redan på våren, men inte förrän i augusti när det var dags att flytta till USA och börja tjänsten hade hon informerat Thomas och barnen.

Thomas var hemmapappa då och Caroline gjorde karriär, det var deras överenskommelse, men varken han eller barnen ville flytta till USA och efter bara några månader flyttade de tillbaka till Sverige – utan Caroline.

Nordmark tar ett steg framåt.

En ung man har blivit knivmördad och en annan man är svårt knivskadad av samma gärningsperson. Offren kände inte varandra enligt den sårades make, så motivet är inte solklart. Den sårade är bokförläggare Simon Valldahl. Vi har fått veta att blodet som hittades på det krossade fönsterglaset styrker att Caroline Persson tagit sej in genom fönstret till det rum där de båda männen hittades. Mordvapnet fanns inte kvar på platsen.

Gunnar sänker sitt huvud och skriver namnet i sin anteckningsbok. Han håller sina känslor tillbaka, men det börjar bli jobbigt. Efter skilsmässan från Caroline blev Thomas uppmuntrad av en bekant till honom att skriva en biografi om sitt liv som hemmapappa. Thomas bekant var bokförläggare och han trodde att Thomas berättelse kunde vara intressant både för män och kvinnor. Jämlikhetsfrågan är alltid högaktuell minns Gunnar att Thomas sagt att bokförläggaren hade använt som argument för att boken skulle bli en succé.

Omständigheter kring relationen mellan Caroline och Thomas gjorde att Thomas inte hade vågat ge ut boken under sitt eget namn, så bokförläggaren hade lånat ut sitt – Simon Valldahl. Tydligen så var Thomas oro befogad. Om motivet är bokfejden, så hade det varit Thomas som legat på intensiven och kämpat för sitt liv, och inte hans bokförläggare.

Är det samma Caroline Persson som skrivit den uppmärksammade boken om hur man som kvinna lyckas i en mansdominerad värld? frågar kriminalinspektör Sandra Bengtsson som är en del av Riksmordgruppen.

Det stämmer, svarar Ludmila.

Är det sin egen bokförläggare som hon gett sig på?

Nej. Det är en konkurrerande författares, kan man säga.

Jaha! Det har att göra med bråket som varit mellan henne och en annan författare. Hon har anklagat honom för att förtala henne, eller hur?

Det skulle kunna ha något med det att göra, men det är inget som vi vet.

Satt hon inte fängslad i USA? Ekobrott, eller?

Stämmer, svarar Ludmila.

"Hon satt en kort stund där och blev sedan flyttad till ett svenskt fängelse, eller hur?

Stämmer, svarar Ludmila.

Och det var där som hon skrev sin biografi som sedan skulle sälja som smör och därefter inom loppet av några månader startade hon ett imperium och utbildade kvinnor i att göra karriär i en mansdominerad värld, eller hur?

Stämmer, igen, svarar Ludmila.

Och allt detta gjorde hon medan hon satt i fängelse?

Stämmer, svarar Ludmila.

"Vad gjorde killen hos bögen? undrar Baddarn med sin naturliga fallenhet för att vara politisk inkorrekt.

Baddarn heter egentligen Thomas Hård och är kriminalinspektör hos Riksmordsgruppen. Smeknamnet fick han under sin tid på Narkotikaroteln. De tyckte att han var en baddare till karl. Hans orädda och tuffa egenskaper hade vid ett flertal tillfällen räddat gruppen ur allvarliga situationer. Hans största intresse är vapen och han har vunnit Svenska Polismästerskapet i dynamiskt skytte flera år i rad.

Det vet vi inte, men det ser ut som att han försökte gå i mellan och skydda bokförläggaren.

Så det kan vara en älskare, påstår Baddarn.

Nej. Det är bokförläggarens make helt säker på. Det var han som hittade dom. Strax efter dådet. Han hörde mördaren fly genom ett fönster längre in i lokalen. Kanske var den andre mannen en författare som skulle bli utgiven av förlaget – vem vet? Så fort Simon Valldahl får ta emot oss så frågar vi honom. Det skedde ganska sent på kvällen. Förlaget hade haft en releasefest, men alla gästerna och bokförläggarens make hade gått. Bokförläggaren skulle färdigställa en del saker inför morgondagen.

"Och den misstänkte mördaren är