Avslöjande fakta, Del 2: Mordet på Anna Lindh

By Yrsa Häggström

Jag ser likheterna mellan mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Båda hade de blivit mördade av en ensam galning, polisutredningar var dåligt skötta och svenska folket har fortfarande inte fått en vettig förklaring till vilka de verkliga mördarna var.

Idag har fjorton år förflutit sedan dessa händelser och frågorna är fortfarande obesvarade. Till minne av Rolf Martens och hans anonyme tipsare vill jag här publicera det de kommit fram till.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: May 5, 2017
• ISBN: 9789175696690

Yrsa Häggström

Det här är min sjunde bok, men den första mer lättsamma och skriven med humor.

Book preview

TANKAR OM BOKEN

Medan jag läste Claes Hedbergs nya bok om Palmemordet, En oväntad vändning, Århundradets brott, slogs jag av likheterna till mordet på Anna Lindh. Båda hade de blivit mördade av en ensam galning, polisutredningar var dåligt skötta och svenska folket har fortfarande inte fått en vettig förklaring till vilka de verkliga mördarna var.

Drog mig till minnes att jag har en massa data på min hårddisk som rörde mordet på Anna Lindh och vilka jag en gång publicerat på min dåvarande hemsida Politisk Hemsida "www.politiken.biz" nångång 2004. Uppgifterna och materialet hade jag fått av Lindh-kommittén och Rolf Martens. Han i sin tur hade fått dem av en anomym person. En kort tid därefter dog Rolf Martens. Kan idag inte säga om det var en naturlig eller en för tidig död, då så många år har förflutit sedan dess.

Vad jag däremot minns är telefonsamtalet till min arbetsplats, i samband med min publicering på hemsidan. Den som ringde var Eva Franchell, Anna Lindhs väninna som var med då mordet inträffade. I mycket hotfulla drag bad hon mig att radera påståendet och raderna som verifierade att hon ljugit vid sitt vittnesmål i samband med rättegången. Jag lät mig inte skrämmas av detta utan lät uppgifterna kvarstå, varför hon ringer upp mig på nytt en tid senare och hotar mig med stämning om jag inte raderar dessa uppgifter. Då vågade jag inte göra annat än att radera raderna och idag minns jag inte längre vad där har stått. Vad hade varit så graverande att hon bemödat sig om att ta reda på mitt telefonnummer, inte hem, utan till min arbetsplats?

Idag har 14 år förflutit sedan dessa händelser och frågorna är fortfarande obesvarade. Till minne av Rolf Martens och hans anonyme tipsare vill jag här publicera det de kommit fram till.

Mars 2017

Yrsa Häggström

Innehållsförteckning:

Introduktion

Den största rättsskandalen i Sveriges historia, Vad innebär den, och vad är dess bakgrund och orsak?

Vad är orsaken, skälet, till det justitiemord som redan har förövats i den?

En verklig känguru-rättegång, här i Sverige - Några nya metoder som har använts här kan göra det lämpligt med en ny term också

Mordet på Anna Lindh: Polisen stoppade hjälpen

Vittnet Eva Franchell, del 1

Vittnet Eva Franchell, Del 2

Vittnesutsaga, Eva Franchell och Lilian Brunn

Vittnesutsaga 02E) Eva Franchell, Lilian Brunn och Linnea Arvidsson

Vittnesutsaga 03B; Linnea Arvidsson, Hanna Sundberg, Anna Palmgren

Vittnesutsaga 06A Susanne Malmqvist, Miruna Landström

Vittnesutsaga 07C) Miruna Landström, Linda Lötman

Vittnesutsaga 09B Ingalill Lundberg, Lotta Hall, Petra Rodensjö

Vittnesutsaga 11B Petra Rodensjö, Katarina Johansson, Magdalena Eiroff, Marie Jansson

Vittnesutsaga 15A Anne-Catherine Christiansen, Josefin Turesson, Matts Aurusell

Vittnesutsaga 17 A Matts Aurusell

Vittnesutsaga 17B Matts Aurusell, Christa Aurusell, Charlotta Book, Åsa Westerholm, Nancy Engelberg

Vittnesutsaga 21B Nancy Engelberg, Caroline Zebühr, Madeleine Zebühr, Berit Lundin, Viveka Lennström

Vittnesutsago 25C Viveka Lennström, Solveig Lundeby, Filippa Wassberg, Madeleine Landou

Vittnesutsaga 28C Madeleine Landou, Meliz Karlge, Carin Hedman,

Vittnesutsaga 31A Sonja Norberg, Gun Karlsson, Maria Nyrén, Alexandra Luger, Martina Toman

Vittnesutsaga 36A Pauline Göthberg, Johanna Sundqvist,

SLUTSATSER UR VITTNESUTSAGORNA

Skrämmande likheter mellan mordet på Olof Palme och Anna Lindh

Anna Lindh: Ett ockult ritualmord?

Var det en komplott som dödade Anna Lindh?

Kan mordet på Anna Lindh ha politiska förtecken?

Skräddarsydd måttbeställning

Vem försökte manipulera Eva Franchell?

Ny Lindhrättegång börjar 28 juni

Sanningen hålls hemlig

Det verkar vara mycket som inte stämmer i Lindh-rättegången

Dampistol och morakniv

Lindh-kommittén: Varför Högsta domstolen bör frikänna Mijailo Mijailovic

Introduktion

Uppgifterna till detta material har kommit från en insändare som är anonym

I det här infot kommer det först två inledande avsnitt (i del 01/19 och merparten av del 02/19) om karaktären av den så kallade rättegång i Stockholm mot Mijailo Mijailovic som har till syfte att försöka dölja för allmänheten vilka som faktiskt låg bakom mordet på Anna Lindh.

Sedan följer, i delarna 02/19 till och med 18/19, som det viktigaste i detta Info, återgivanden av hur de många ögonvittnena på NK i Stockholm den 10.09.2003 uppfattade mördarens utseende, enligt de förhör med dem som finns redovisade i den offentliga delen av den så kallade polisutredningen om detta fall.

Den delen av denna så kallade polisutredning undanhåller flagrant en mängd viktiga andra saker i målet - något som dock inte skall tas upp i just detta Info. Och förövarna av justitiemordet på Mijailo M. (som det redan är fråga om, fastän den så kallade rättegången inte är slut än) har nogsamt undvikit att låta dessa ögonvittnen komma till tals, med bara ett undantag, i denna så kallade rättegång. Dessutom har de inte kallade ögonvittnena, helt lagstridigt, *förbjudits* att offentligt berätta vad de såg över huvud taget.

Här nedan kommer de dock till tals offentligt i alla fall, så att säga, genom återgivandena här av vissa delar av polisförhören med dem.

I avsnitt 02, som upptar större delen av detta Info, finns vittnesutsagor, nr 01A), 02A), 02B) osv; alla utom 01A) är från förhör och i de flesta fall återges flera förhör, eller delar av sådana (betecknas A, B osv), med samma vittne.

Vittnesutsagor som återges nedan är av:

Kvinnan som ringde larmcentralen 10.09.2003 kl 16.14.23

nr 01A), del av telefonsamtalet, i detta Infos del 02/19

Eva Franchell (Anna Lindhs väninna som var med henne på NK)

nr 02A), 02B), i del 03/19; nr 02C), i delarna 03-04/19;

nr 02D), i del 05/19; nr 02E), i del 06/19

Linnea Arvidsson (butiksansvarig i Filippa K)

nr 03A), i del 06/19; 03B), i delarna 06-07/19; 03C), i

del 07/19

Hanna Sundberg (kund på NK, var i butiken Filippa K)

nr 04A), 04B), i del 07/19

Anna Palmgren (kund på NK, var i butiken Filippa K)

nr 05A), 05B), i del 07/19

Susanne Malmqvist (kund på NK, stod vid Mexx nära Filippa K)

nr 06A), i del 08/19

Miruna Landström (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K)

nr 07A), 07B), i del 08/19; nr 07C), i del 09/19

Linda Lötman (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K)

nr 08A), 08B), 08C), i del 09/19

Ingalill Lundberg (expedit på Kriss, mitt emot Filippa K)

nr 09A), i del 09/19; nr 09B), i del 10/19

Lotta Hall (kund på NK, bl.a. vid Kriss, mitt emot Filippa K)

nr 10A), 10B), i del 10/19

Petra Rodensjö (kund på NK, på plan 1 en bit från Filippa K)

nr 11A), i del 10/19; 11B), i del 11/19

Katarina Johansson (expedit på Turnover, rätt nära Filippa K)

nr 12A), 12B), i del 11/19

Magdalena Eiroff (expedit på Turnover, rätt nära Filippa K),

nr 13A), 13B), i del 11/19

Marie Jansson (expedit på NK Boutique, snett emot Filippa K)

nr 14A), 14B), i del 11/19

Anne-Catherine Christiansen (NK-kund, skrek Ta fast honom!)

nr 15A), 15B), 15C), i del 12/19

Josefin Turesson (kund i NK Boutique, snett emot Filippa K)

nr 16A), 16B), i del 12/19

Matts Aurusell (NK-kund, försökte hejda Anna Lindhs blödning)

nr 17A), i del 12/19; 17B), 17C) ,i del 13/19

Christa Aurusell (NK-kund, i sällskap med Matts Aurusell)

nr 18A), 18B), i del 13/19

Charlotta Book (NK-kund, i butiken NK Kvinna nära Filippa K)

nr 19A), 19B), i del 13/19

Åsa Westerholm (expedit på NK Boutique, snett emot Filippa K)

nr 20A), 20B), 20C), i del 13/19

Nancy Engelberg (expedit på Mexx, bredvid Filippa K)

nr 21A), i del 13/19; 21B, i del 14/19

Caroline Zebühr (NK-kund, vid Mexx, butik bredvid Filippa K)

nr 22A), 22B), 22C), i del 14/19

Madeleine Zebühr (NK-kund, vid Mexx, butik bredvid Filippa K)

nr 23A), i del 14/19

Berit Lundin (var i NK Boutique med systern A-C Christiansen)

nr 24A), 24B), 24C), i del 14/19

Viveka Lennström (NK-kund, i gången på väg mot Filippa K),

nr 25A) 25B), i del 14/19; 25C), i del 15/19

Solveig Lundeby (NK-kund, stod i Kriss, mitt emot Filippa K)

nr 26A), i del 15/19

Filippa Wassberg (NK-expedit, stod vid rulltrappan från BV),

nr 27A), 27B), 27C), i del 15/19

Madeleine Landou (expedit i Ralph Lauren, vid ned-rulltrappan)

nr 28A), 28B), i del 15/19; 28C), i del 16/19

Meliz Karlge (NK-kund, stod vid rulltrappan ned till BV)

nr 29A), 29B), i del 16/19

Carin Hedman (NK-kund, stod vid rulltrappan ned till BV)

nr 30A), 30B), i del 16/19

Sonja Norberg (NK-kund, stod vid rulltrappan ned till BV)

nr 31A), 31B), 31C), i del 17/19

Gun Karlsson (expedit i NK Herrekipering, BV dvs gatuplan)

nr 32A), 32B), i del 17/19

Maria Nyrén (NK-expedit, i Juvelsalongen, BV dvs gatuplan),

nr 33A), 33B), i del 17/19

Alexandra Luger (NK-kund, i rulltrappan från plan 1 till BV)

nr 34a), 34B), i del 17/19

Martina Toman (NK-kund, i rulltrappan från plan 1 till BV)

nr 35A), 35B), i del 17/19

Pauline Göthberg (NK-kund, stod vid rulltrappan ned till BV)

nr 36A), 36B), i del 18/19

Johanna Sundqvist (NK-kund, i rulltrappan ned från plan 1)

nr 37A), 37B), i del 18/19

Och redan det som dessa (nästan undantagslöst) undanhållna och i stort sett tystade vittnen hade att säga om mördarens utseende vederlägger, som läsarna kommer att se, mycket klart den absurda rövarhistorien av åklagarna och av den så kallade försvararen och av syndabocken, Mijailo M., själv, i hans uppenbarligen fram-psyktorterade sena falska erkännande, om hur först han, helt fantastiskt, förvandlade sig till den s.k. NK-mannen (dvs. den person som filmades av övervakningskameror på NK:s plan 2 strax före mordet) och hur sedan NK-mannen, inte mindre fantastiskt, förvandlade sig till Anna Lindhs mördare.

Slutsatser av vittnesutsagorna diskuteras i delarna 18-19/19.

Det kommer att framgå att - naturligt nog - de olika ögonvittnena uppfattade olika detaljer i mördarens utseende på inbördes väldigt olika sätt, för det första, att de i vissa förhör som hölls i ett lite senare skede (från och med den 13.09.2003 ungefär) var utsatta för avsevärt tryck i riktning av att säga att mördaren var lik NK-mannen, för det andra, men att det ur helheten av vittnesutsagorna ändå mycket tydligt framgår att mördaren just var någon annan än den personen, för det tredje; förhörsledarna lyckades (i den mån de nu försökte detta) på det hela taget heller inte alls att få vittnena att ändra sig och att säga rätt saker i stället för det som de faktiskt hade uppfattat, för det fjärde.

ATT NK-MANNEN inte ÄR MÖRDAREN,

det BEVISAS i detta Info

Och redan därigenom bevisas det att rövarhistorien om Mijailo M. som den person som dödade Anna Lindh är lögn från början till slut.

02.19 Den största rättsskandalen i Sveriges historia

Info #211se: 02/19 Mordet på Anna Lindh, I

Vad innebär den, och vad är dess bakgrund och orsak?

Från och med 02.01.2004 kom det flera saker i massmedia som tydde på att myndigheterna i Sverige nu plötsligt, rakt motsatt mot tidigare, var oerhört angelägna om att en rättegång mot Mijailo Mijailovic skulle äga rum så snart som bara möjligt. Tydligen hade de blivit paniskt rädda för att avslöjandena av deras förehavanden, av oss det lilla fåtalet Internet-skribenter, annars snart skulle nå ut till verkligt breda kretsar bland allmänheten.

Och i samband med detta intensifierades troligen, just alldeles i början av detta år, på ett eller annat sätt, eller kanske på flera sätt, påtryckningarna på den häktade och isolerade syndabocken, Micke M., som dittills hade talat sanning och förnekat att han skulle ha haft något med mordet på Anna Lindh att göra, mycket kraftigt. Närmare bestämt vad han hotades och/eller lockades med då, för att *äntligen komma med det falska erkännande som ett antal brottsliga personer i ledande" positioner här i landet nu uppenbart var så extra oerhört angelägna om att psyktortera fram, om detta har (hittills) inget blivit offentligt känt.

Hur som helst erkände som bekant Micke M. slutligen, på eftermiddagen den 6 januari 2004, trettondedagen efter jul.

Och genast uttryckte person efter person bland det fina folket inom det borgerliga etablissemanget här i landet (inklusive några inom bluffvänster-dito också) sin stora lättnad(!!) över detta, som de alla mycket väl visste, falska erkännande, och visade sig därigenom, allihop, vara kriminella element, inpiskade ärkefiender till praktiskt taget alla människor i Sverige och i världen som helhet, visade sig vara ett enda *gangsterpack*, med en moralisk nivå en bra bit under den som finns hos klientelet, till exempel, i vilket fängelse som helst här i landet.

Helt direkt brottsliga yttranden av det slaget var de som kom från två personer, till exempel, detta på grund av den ställning som dessa personer hade (och fortfarande har): Statsminister(!) Göran Persson och justitieminister(!) Thomas Bodström uttryckte *också* offentligt sin stora lättnad över detta erkännande, och lade till och med några extra kommentarer, som likaledes flagrant innebar påtryckningar från deras sida på en kommande domstol att döma på ett visst sätt i frågan om ett åtal mot Micke M. för att ha bragt Anna Lindh om livet. Ett åtal som för övrigt då ännu inte ens hade lagts fram - det kom först den 12 januari i år, efter att åklagarna först i all hast hade fått modifiera sin tilltänkta rövarhistoria så att den skulle stämma med den version som nu Micke M. hade pressats, tydligen (bl.a.) via sin s.k. försvarsadvokat, Althin, som i sin tur möjligen hade utsatts för vem-vet-vilka påtryckningar, att ljuga ihop.

Och så började, efter de ovan nämnda över tre månader långa förberedelserna, denna rättegång den 14 januari, bestämdes dess antal dagar för huvudförhandling till att vara tre(!!) och antalet vittnen att kallas likaledes till tre(!!), varav från mordplatsen ett(!!).

Och som bekant visade det sig sedan, först, att redan detta antal vittnen hade varit för högt och därför skars ned till två Men dessutom visade det sig också, sedan, att det enda vittnet från mordplatsen, den enda person där som hade någon närmare anknytning till etablissemanget råkade det vara, förutom att det också var hon som hade sett mördaren på allra närmast håll, Anna Lindhs väninna och tidigare pressekreterare Eva Franchell, *inte* gjorde det som de kallhamrade bedrivarna av detta justitiemord otvivelaktigt hade hoppats på av henne, nämligen ett falskt utpekande av Micke M. som den mördare som hon hade sett rakt i ansiktet på nära håll.

Så det fick bli ett tredje vittne (eller snarare ) i alla fall, nämligen en med största skyndsamhet hittad taxichaufför som ett extraframträdande i måndags 19 januari friskt ljög om att han hade skjutsat syndabocken hem efter mordet och tydligt kände igen honom från den gången, vilket också var ömsesidigt. Hela rövarhistorien, åklagarnas brottsbeskrivning, var nu så oerhört uppenbart suspekt, trots att ju alla inblandade livligt instämde i den, att stöd åt den från ett *fusk* vittne absolut behövdes.

Tyvärr avslöjade vissa internetskribenter (inte jag, ff anm.) detta fusk.V ittneshistoria som lögn och fejk, redan samma dag som den först kom, i en kvällstidning, såsom *helt omöjlig*, t.ex redan på grund av han hade påstått sig säga till sin kund att Anna Lindh hade blivit knivhuggen, vid en tidpunkt då han absolut inte kunde ha hunnit få reda på detta. Så den kan inte, som ändå framljugen i rätten i måndags, ha imponerat särskilt mycket på någorlunda välinformerade människor bland allmänheten i alla fall.

Och nu, några få dagar efter första delen av denna rättegång, som alltså för närvarande tar en paus på (troligen) 4-5 veckor, är det, betecknande nog, redan oerhört tyst i alla massmedia om denna sak.

Vad är orsaken, skälet, till det justitiemord som redan har förövats i den?

Det är det faktum - som redan har nämnts i introt i del 01/19 och som det på grund av omständigheterna är fullt möjligt att fastställa med tillräcklig säkerhet - att det var USA:s regering, eller den starkaste fraktionen inom den i varje fall, som beordrade och lät utföra denna terrorattack, mordet på Sveriges utrikesminister Anna Lindh den 10 september 2003. Och just detta vill myndigheterna här i landet till varje pris förhindra att folk skall få reda på eller ens misstänka.

För en hypotes av mig om vilka motiv som närmare bestämt låg bakom hänvisar jag, tillsvidare, till del 2/5 av det ovannämnda Info #210en, om denna sak.

Det framkom (först) nyligen i samband med rättegången bland annat att Anna Lindh och Eva Franchell med början den 8 september 2003, dvs. två dagar före mordet, sände flera sms-meddelanden till varandra, alltså trådlösa dito via sina mobiltelefoner, om sin avsikt att gå gemensamt på eftermiddagen den 10 september och handla några nya kläder åt Anna Lindh. Att NK, låg ganska nära UD-byggnaden i Stockholm där de just också träffades den 10.09 och som de promenerade iväg till, var ett ställe som de sannolikt skulle besöka. Det kunde inte vara svårt för en stormakts underrättelsetjänst, som naturligtvis inte kan ha haft några svårigheter med att fånga upp och läsa dessa sms, att räkna ut detta två dagar i förväg.

02. En verklig känguru-rättegång, här i Sverige

- Några nya metoder som har använts här kan göra det lämpligt med en ny term också

På engelska finns sedan länge termen kangaroo court, för en sådan rättegång där den åtalades skuld är fastställd redan från början, och/eller där allehanda fuskmetoder tillämpas.

I fallet med denna rättegång här i Sverige som just nu har en paus, inklusive, i förberedelserna för den sedan flera månader tillbaka, har det otvivelaktigt tillämpats några metoder som är relativt nya här i landet - åtminstone vad gäller ett fall av sådan politisk dignitet som detta.

Som har nämnts ovan plockade till exempel åklagarna i sista stund fram ett renodlat fuskvittne. Nytt för Sverige, i sådana sammanhang, såvitt jag vet. Uppenbart är också att falska bevis har lagts ut, planterats, såsom termen lyder på engelska. I varje fall gäller detta det par gröna byxor, med Anna Lindhs blod på, och, kan man tänka sig, vilken tur, i en av dess fickor rentav en papperslapp, en ja-propaganda-eurosedel, med ett fingeravtryck från syndabocken på och allting. Fullt tänkbart är också att den omtalades blå keps som redan den 10.09 så turligt hittades i Sahlénhuset och som det har påståtts hade Micke M:s DNA på sig var ett sådant utlagt falskt bevis.

Saker utlagda av vilka i så fall? Inte alls nödvändigtvis av personer inom svenska myndigheter, utan gissningsvis snarare av den underrättelsetjänst eller ev annan organisation, i varje fall lydande under USA:s regering, som utförde själva mordet.

Vidare: Om vad den s.k. NK-mannen egentligen var för person, kanske en medbrottsling (en observatör i så fall?) eller kanske en ovidkommande som av någon underlig anledning inte har hört av sig, det har det inte gått att ta reda på något om. Den möjligheten att han bara hade till uppgift att lägga ut ett villospår bör beaktas också - har jag helt nyligen kommit på. Och samma gäller den fortfarande (väl) okände person som efter mordet besökte en frisör i Sahlénhuset, uppträdde konstigt och ville bli klippt.

Var det kanske avsikten, redan på ett tidigt stadium, från deras sida som utförde mordet på Anna Lindh, att se till att - faktiska - misstankar från den svenska på polisens sida skulle komma att riktas just mot Micke M.? Detta är i varje fall en möjlighet att beakta.

I boken, om mordet på president Kennedy i USA år 1963, av John Garrison (DA i New Orleans) år 1988: On the Trail of the Assassins" och även i filmen JFK, byggd på den, berättas i detalj om hur syndabocken för det mordet, Oswald, redan i förväg preparerades, was sheep-dipped, som termen lyder, för sin senare roll som en sådan.

Vad gäller Micke M. finns det vad jag vet inget som tyder på någon sådan sheep-dipping av honom redan i förväg, men en hel del som gör det klart att han blev utsatt för bevisplantering efter mordet.

[Anm.: Vad gäller namnet på denne syndabock, en svensk, född i Stockholm 1978, med serbisk bakgrund och med en typiskt utländsk accent på grund av hans långa barndomsvistelse i Jugoslavien, har ju hans förnamn på nästan alla andra håll sagts vara Mijailo.

Jag tyckte att Mijailo lät så väldigt oserbiskt, gissade att någon tabbe hade gjorts av myndigheterna här (en typisk sådan i så fall, pga dessa myndigheters nationella inskränkthet) när Micke, som han kallas av sina svenska vänner, eller Misja, som är det naturliga kortnamnet i Jugoslavien, skulle folkbokföras, och har därför använt och förespråkat skrivningen ovan. Sedermera har vänner med jugoslaviskt ursprung berättat för mig att både föroch efternamnet, som vanligen skrivna, verkar onaturliga men att däremot Mihailo Mihailovic hade varit naturligt som ett serbiskt namn. Jag fortsätter i alla fall nedan att skriva antingen Mijailo M. eller Micke M.]

Beträffande påståendet om DNA från Micke M. på mordkniven är det inte troligt att någon lyckades plantera någon sådan där. Och inte heller troligt att undersökningen av FSS i Storbritannien av det lilla DNA-spår som fanns på denna kniv skulle ha manipulerats. Ändå är påståendet att det skulle ha innehållit DNA från Micke M. uppenbart lögnaktigt. För det första därför, att en mängd andra saker visar att han *inte* är mördaren. Och för det andra av *avsaknaden* av ett illtjut, av triumf och av lättnad, från myndigheternas sida här i Sverige den 6 oktober 2003 när resultaten av FFS:s undersökning gjordes kända för polisen här och genast hemligstämplades. Bara en *insinuation* om att Mickes DNA faktiskt hade hittats vågade sig en polistalesman på, offentligt, den dagen - uppenbarligen för att slippa att ljuga direkt.

Helt annorlunda skulle det ha låtit, *om* det som bara insinuerades på detta sätt faktiskt hade varit sant - på nytt, liksom när det tidigare gällde Micke M:s handavtryck jämfört med mördarens (se ovan), ett fall av mördarhjälparmyndigheterna som inte ylade. Något DNA från syndabocken på mordkniven, det har aldrig funnits. Den saken kan man också vara säker på.

Det är berättigat, tycker jag, att nu i samband med denna rättegång, som jag i ett annat sammanhang har betecknat som A kangaroo court to beat all kangaroo courts, också införa i svenska språket en motsvarande term som denna som redan finns internationellt: Rättegång av typ känguru, alltså, eller för enkelhets skull känguru-rättegång. En sådan är det som nu håller paus här.

Den undersökning som polisen i landet (på order från det politiska etablissemanget förstås) har genomfört i samband med den är en typisk känguruundersökning. Och med sina lättnads- uttalanden efter det falska erkännandet 06.01 har, kan man också säga, G. Persson och T. Bodström gemensamt ställt sig i ledningen för ett särskilt känguru-ministerium här i landet - ett faktiskt existerande sådant, som inte har mycket att lära av det Sanningsministerium som förekommer i George Orwells gamla kända framtidsfantasi från 1948, romanen 1984.

Naturligvis står kraven i den ovannämnda petitionen till svenska myndigheter fast, att de skall upphöra med detta sitt skändliga känguru-beteende, riktat mot folket både här i Sverige och i alla andra länder, frige den skandalöst skyldigförklarade syndabocken Mijailo Mijailovic och efterspana Anna Lindhs faktiske mördare, göra sitt bästa för att han och hans medbrottslingar skall spåras upp, gripas och straffas.

03. Vad vittnena på mordplatsen sade om mördarens utseende, i ett tidigt skede, och senare också jämfört med hur den s.k. NK-mannen såg ut

Här återges delar av polisförhör med alla dessa vittnen, nämligen dem som har gällt detta, från den offentliga delen av den s.k. förundersökningen avseende mordet på utrikesminister Anna Lindh. Dessa förhör finns i förundersökningens huvudprotokoll, delarna 1 och 2 (med sidorna nr 1-207 resp. 208-432).

Några kortare kommentarer av mig nu sätter jag inom parenteser [ ]. I ett senare avsnitt görs några kommentarer angående vissa viktiga detaljer och vad man utifrån summan av vittnesutsagorna kan dra för slutsatser om dem. Detta gäller i all synnerhet mördarens klädsel på överkroppen. Varje läsare av det nedanstående kommer själv att kunna konstatera att den var väsentligt annorlunda än den s.k. NK-mannens.

Och detta är ett mycket tydligt bevis på att åklagarnas osv s.k. brottsbeskrivning är lögnaktig från början till slut och att syndabocken Micke M. - oavsett att han vid rättegången så här långt, enligt min uppfattning, inte har gett något särskilt sympatiskt intryck - är oskyldig till anklagelsen att ha bragt Anna Lindh om livet.

01: Så såg mördaren ut, enligt rikslarm 10.9.2003 kl 18.43, med tidiga kompletteringar:

180 centimeter lång, avlångt ansikte, vältränad, eventuellt lite kraftig, svensk man, 30-40 år, ljus hy, mörkbrunt, halvlångt hår, pagefrisyr och polisonger, beige byxor, gråblå keps, beige munkjacka under en grön, blodig militärjacka, eventuellt röd text på ryggen (enl. AB 11.09), härjat ansikte, dålig hy, korpulent och/eller påbylsad med flera lager kläder (media 12.09). (Vi ber alla att lägga märke till detta signalement och till hur det senare helt har glömts!)

02. Varför angav först rikslarmet - byggt på många vittnesuppgifter, därför så sent - grön militärjacka, men sades till media nästa dag att denna jacka inte alls fanns?

Vid den tidpunkten, 11.09, hade några inom polisen sett videoband på NK-mannen, med hans ljusgrå munkjacka överst, som allmänheten senare, 1314.09, visades bilder från. Var skälet till ändringen det, att några ville få mördaren att verka mera lik denne andre person? Dock fanns grön militärjacka kvar i rikslarmets uppdatering 14.09, då också som ev mörkblå, och även påbylsad kvarstod om mördaren (enl. Expressen, Nät, 15.09 kl 02.48).

03. Varför har polis, åklagare och media sagt att NK-mannen säkert är mördaren?

Alla andra (som har följt rapporteringen) ser ju lätt att det är två olika personer. De skiljer sig tydligt från varandra på 6-7 olika sätt. Huruvida NK-mannen är en medbrottsling eller en ovidkommande, som av någon underlig anledning inte(?) har hört av sig, det vet inte vi.

04. Varför har Mijailo Mijailovic, som alla kan se är oskyldig, hållits häktad i månader?

Han är 25 år, inte 30-40. Hans passbild (i DN och i media utomlands) visar att han inte har något härjat eller avlångt ansikte, eller dålig hy, och att han brukade vara kortklippt. Hans bakgrund visar klart att han inte skulle kunna ha utfört det kallblodiga mordet 10.09. Alla kan se att han inte är mördaren, och att han inte är NK-mannen heller. ...[slut citat]

Vid en genomläsning nu av vad vittnena faktiskt sade visar det sig för det första (jfr nedan) att det förekom många olika uppfattningar om vad mördaren faktiskt hade för kläder på överkroppen, denna särskilt viktiga