Mickel räv på äventyr

By Åke Andreasson and Carina Bjurek

Mickel räv på äventyr är en spännande berättelse där du får följa Mickel i skogen och till sjöss. Du får lära känna rävflickan Mickelina, rävungarna Niklas, Petter och Lisa, Ugglefar, svankompisarna Urban och Orvar och flera av skogens och sjöns djur.

Författaren uppmuntrar ibland läsaren till egen fantasi utifrån berättelsen. Vuxna föreslås att inte bara läsa sagan för barn utan att även samtala med barnen under läsandet. Mickels äventyr kan på så sätt växa.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Jan 16, 2017
• ISBN: 9789175696126

Åke Andreasson

Åke Andreasson är född år 1956 och uppvuxen i Uppsala. Idag bor han med sin familj i Mölndal. När han var barn berättade hans far sagan om Mickel räv, ofta på kvällarna vid läggdags. Åke skapade själv bilder i sitt inre samtidigt som han lyssnade. Som vuxen har han berättat vidare det han en gång fick höra, för egna och vänners barn. Tillsammans med barnen har han också skapat nya äventyr med Mickel, med fler karaktärer och namn, och njutit av att få dela barnens glädje, spontanitet och spänning. Många uppmuntrade Åke att skriva ned berättelsen och när vännen Carina ville illustrera äventyren blev boken äntligen verklighet. Åke önskar att berättelsen om Mickel räv på äventyr alltid ska fortsätta beröra och glädja både barn och vuxna.

Book preview

KAPITEL 1 – MICKEL I HÖNSGÅRDEN

Det var en gång en räv som hette Mickel. Mickel bodde ensam i en lya som han själv grävt för många år sedan. Lyan låg på en kulle i utkanten av den mörka granskogen. Lyan var svår att hitta. Den låg gömd under en tjock granrot. Från öppningen hade Mickel en fin utsikt ned över dalen, där bondgården låg. Några meter från lyan porlade bäcken. Mickel trivdes med livet i lyan och med skogens alla djurkompisar.

En morgon vaknade Mickel trött och hungrig. Han hade inte fått någon mat på flera dagar och funderade på var han skulle få tag på mat. Då kom han att tänka på bondgården. Om jag skulle våga smyga ner till gården och försöka fånga en höna? tänkte Mickel. Han funderade vidare och kom fram till att han måste vänta till kvällen, så att han kunde smyga dit i skydd av mörkret.

När solen höll på att gå ned smög Mickel ut ur sin lya. Smidigt skuttade han över bäcken och kom fram till kanten på kullen. Han stannade upp och tittade ned på bondgården.

Bondgården bestod av två byggnader. I det mindre rödmålade huset bodde bonden och vid sidan om husets trappa bodde hunden Karo i sin hundkoja.

Mitt emot huset låg ett större hus, ladugården, som också var rödmålad. På ladugårdens baksida låg hönsgården. Hönsgården var byggd som ett uterum av hönsnät. Inuti hönsgården fanns det en liten öppning in i ladugårdsväggen. Genom öppningen kunde hönsen spatsera in och ut ur ladugården. Inomhus hade de sina sittplatser på träpinnar som satt fast i väggen.

Från sin utsiktspunkt på kullen såg Mickel att hönsgården var tom. Hönsen har nog gått in i ladugården för att sova, tänkte han. Då måste jag hitta en väg in i ladugården för att få min höna. Men det är nog bäst att vänta en liten stund tills det har blivit lite mörkare.Tänk om jag väcker hunden Karo! Då kommer han att skälla högt och kanske väcka bonden. Jag måste smyga tyst förbi hundkojan utan att bli upptäckt, tänkte Mickel.

När solen gått ner mörknade det fort. Mickel började försiktigt smyga nedför kullen, fram mot bondgården. Det var alldeles tyst runt gården. Mickel smög fram till ladugårdsväggen och kikade försiktigt runt hörnet. Inte en kotte så långt ögat kunde se. Han hörde inte ett ljud. Han såg dörren mitt på ladugårdsväggen. Den var stängd. Ingen nyckel satt i låset. Hoppas dörren inte är låst, tänkte Mickel. Han smög så tyst han kunde längs med väggen. Han tittade bort mot hundkojan och bondens stuga. Ingen där. Hunden Karo hade också lagt sig för att sova i sin hundkoja. Det var mörkt i stugans alla fönster. Vilken tur! Både bonden och hunden sover, tänkte Mickel.

Mickel smög sakta