Discover millions of ebooks, audiobooks, and so much more with a free trial

Only $11.99/month after trial. Cancel anytime.

Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö: Tannåkers socken
Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö: Tannåkers socken
Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö: Tannåkers socken
Ebook252 pages2 hours

Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö: Tannåkers socken

Rating: 0 out of 5 stars

()

Read preview

About this ebook

Boken handlar och torp och backstugor i Tannåkers socken.
LanguageSvenska
Release dateNov 23, 2016
ISBN9789175696348
Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö: Tannåkers socken
Author

Inga-Lill Fredhage

Släkt och hembygdsforskare med mångårig erfarenhet.

Related to Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö

Titles in the series (2)

View More

Related ebooks

Reviews for Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö

Rating: 0 out of 5 stars
0 ratings

0 ratings0 reviews

What did you think?

Tap to rate

Review must be at least 10 words

    Book preview

    Torp och backstugor i Skällandsö och Sunnerö - Inga-Lill Fredhage

    Källor

    Inledning

    År 1974 gjordes en torpinventering i Tannåker. I samband med denna märktes platser för torp och backstugor ut med skyltar.

    År 2012, efter stormarna Gudrun och Per, tyckte vi att det var dags att se om vi kunde hitta torpen och om skyltarna fanns kvar. Vi startade en studiecirkel inom hembygdsföreningen. Vårt mål var att hitta platserna samt ta reda på så mycket som möjligt om byggnaderna och folket som bott där.

    Vi började i Flahult och vi hittade alla torpställen och backstugor från dokumentationen 1974 samt ytterligare några platser. Resultatet redovisades år 2014 i boken Torp och backstugor i Kvarkhult, Flahult och Roen, Tannåkers socken

    Nu har vi genomfört del två i inventeringen. Även denna gång har vi hittat samtliga platser från 1974 plus några till. Vi har GPS-bestämt dem, så förhoppningsvis ska det vara lättare att hitta dem efter detta, tänk på att dessa koordinater visar området där torparen bodde och verkade. Vi har besökt platserna flera gånger och skadade skyltar har åtgärdats eller ersatts.

    Dessutom har vi gått igenom bland annat husförhörslängder, fattigvårdsprotokoll och kartor för att få svar på våra frågor. Vi har gjort en del intervjuer och lyssnat på bandinspelningar från 1974. Detta har också varit till viss hjälp.

    Några som ingått i cirkeln har haft mycket att berätta om vad äldre ortsbor har sagt om tiden som gått.

    Vi har beskrivit naturen runt torpställena och försökt hitta rester som visar var husen funnits.

    Materialet till skyltarna har skänkts och stolparna har bekostats av Christian Fredhage.

    Under våren 2014 publicerades resultat av DNA-analyser som gjorts av mycket gamla skelett från bl.a. Västergötland och Gotland.

    Forskningen visade att de första jordbrukarna kom över Östersjön från Tyskland till södra Skåne för cirka 6000 år sedan. De spred sig sedan norrut, många troligtvis via vattenleder.

    I Sverige fanns då sedan länge, mest längs kusterna, ett jägarfolk som jagade både däggdjur och fisk.

    De första jordbrukarna som fanns i Tannåker kanske kom hit för knappt 6000 år sedan för att bryta sten, svedja skog och odla marken. Eftersom sjön Bolmen är stor kan det, till och från, innan dess funnits jägarfolk här. Man har, genom benämningar av orter och ställen i trakten, funnit tecken på grekisk kultur.

    I Tannåkers socken fanns, på 1840-talet, sexton torp och lägenheter samt elva backstugor. I socknen fanns också en tullkvarn.

    Göte och Kjell Karlsson stansar skyltar på löpande band.

    I Skällandsö finns fortfarande kvar äldre torpbyggnader. Några har blivit avstyckade lägenheter och på några gårdar har lägenheter nybildats. Vi har valt att ta med dessa om de fanns i slutet av 1800-talet, men inte följt dem till i dag utan stannat en bit in på 1900-talet.

    Från början var vi elva deltagare: Bo Eriksson, Elin Eriksson, Jan-Erik Eriksson, Inga-Lill Fredhage, Erik Fredriksson, Pia Gustavsson, Göte Karlsson, Kjell o Christina Karlsson, Sara Karlsson och Ulla Roikier. Inga-Lill och Sara har dokumentrat arbetet och resultatet är denna bok som du har i din hand.

    Tannåker

    I början på 1900-talet fanns inte mycket skog i Tannåkers socken. Den skog som fanns bestod mest av ek och bok, virke till byggnader fraktades bland annat över Bolmen från Västerlandet.

    Eftersom det var ont om skog planterades granskog i början på förra seklet.

    När torp och backstugor uppfördes på 1800-talet var landskapet mycket öppnare än i dag. Stugorna byggdes ett stycke från gårdarna ofta vid en liten lycka (åker eller öppet område). Idag, när husen är borta, det växer tät skog och det kanske bara finns några överväxta stenar kvar, kan man tycka att de låg väldigt ensligt. Det fanns dock alltid en väg eller stig dit och man kunde kanske se till nästa hus när det inte fanns så mycket träd.

    Kartorna

    I boken har vi använt Lantmäteriets Fastighetskarta från 2002. Tillstånd att använda kartorna har inhämtats hos Lantmäteriet.

    ©Lantmäteriet, Gävle 2016. Medgivande MEDGIV-2016-5-05521.

    Skällandsö

    Skällandsö omfattar Norregård, Mellangård och Södergård. Byn ligger i norra delen av Tannåkers socken och gränsar i väster till sjön Bolmen. Norr om Skällandsö ligger Jonsboda och i öster går gränsen mot Jonsboda, Kvarkhult och Flahult.

    Byn har varit bebodd sedan forntiden och utgörs av ett öppet landskap. Till byn hör några öar i sjön Bolmen. Från Åsarna har man en storslagen utsikt över sjön. Det har alltid bedrivits fiske i sjön och fortfarande fiskas det, dock mest till husbehov.

    Landskapet var på 1800-talet fattigt på skog, här växte en del lövträd, mest björk, al och asp, men även bok, ek, ask och lönn förekom. Jordbruket var tidigare viktigt, man odlade mest råg och korn. Numera är skogsbruket viktigare. Skogen är i dag koncentrerad till de östra delarna av byn, där det också finns en större mosse.

    Allvin säger år 1846: Emellan Tannåker och Skällandsö ligger en ljunghed av 400 tunnland, på vilken man minst räknar 20 000 stenrösen. De många stenmurarna vittnar om att åkerjorden var mycket stenig. Längs med häradsvägen löpte tidigare en bred stengärdesgård genom en stor del av Skällandsö. Häradsvägen var på 1840-talet 8 alnar bred (4,8m). Kyrkvägen mot Flahult var 6 alnar (3,6m).

    I Skällandsö finns två gravrösen söder om bygdegården, ett på var sida om landsvägen.

    Skällandsö Norregård

    Mellan åren 1830 och 1863 fanns det inga torp eller backstugor under Skällandsö Norregård.

    Laga Skifte

    Laga skiftet gjordes i Skällandsö från maj 1840 till april 1844. På Norregård fanns då två gårdar. Den ena ägdes av förre soldaten Bengt Zackrisson Holm som fick ha kvar sina byggnader där de låg. Den andra gården ägdes av kammarherren och friherren Fägersköld och han fick flytta sina byggnader till en ny plats när marken omfördelades.

    Under Norregård har vi hittat lägenheten Björkelund, backstugorna Källetorpet eller Kronoberg, Norratorp (som senare hette Ingelund och i dag Jungfrusund) och Södratorp, samt ytterligare en byggning. Här har även funnits en kvarn, Kvarnutmålen, vid bäcken som rinner på gränsen mellan Skällandsö Norregård och Jonsboda.

    Björkelund / Skrädda’ns 1877-

    Björkelund var en avsöndrad jordbit med hus. Från början fanns här ett bostadshus som enligt boken Sveriges bebyggelse byggdes omkring år 1870. Senare byggdes det ytterligare ett bostadshus men vi vet inte när. Det senare huset revs i samband med att landsvägen breddades och rätades ut, någon gång omkring år 1990. Det äldre huset, Skräddar’ns, finns kvar i dag och är fritidsbostad.

    Hitta hit (se karta 2): Husen i Björkelund ligger öster om, och alldeles intill, landsvägen.

    GPS: 56.995197°, E 13.810586°

    1877–1878

    De första personerna vi har hittat här är ett par som gifte sig i Tannåker den 14 april 1859. De bosatte sig på Roen där de först var hemmansägare och sedan hyresgäster. De flyttade enligt husförhörslängden från Roen till Björkelund, men prästen har skrivit Bor på Bolmsö.

    Paret fick inga barn och de flyttade till Stensabo i Dannäs i slutet av år 1878.

    Jonas föddes på Roen. Han hade varit handlande med affär på Roen. Efter flytten till Björkelund ägde de först den byggning och lägenhet där de bodde, men ganska snart blev de inhyses boende i Björkelund. När de flyttat till Dannäs reste Jonas till Amerika. Han åkte från Malmö med ångfartyget Alexandra i maj 1880, målet var Moorhead i Minnesota. Antagligen gjorde han som många andra män, reste i förväg. Tanken var ofta att maken först skulle etablera sig och efter några år skicka hem biljetter så att familjen kunde komma efter.

    Matilda Charlotta föddes i Jutatorp, hennes pappa var fabrikör. Fadern dog år 1857 och året efter flyttade Matilda Charlotta till Roen i Tannåker. Även hennes mor och en bror flyttade till Roen, brodern blev urmakare och bodde sedan många år i Rykull. Matilda Charlotta bodde kvar i Stensabo medan Jonas var i Amerika. År 1887 flyttade hon till en egen stuga som hon ägde. Efter en tid står det i husförhörsboken: maken säges vara död i Amerika. År 1898 flyttade Matilda Charlotta till Slättö, Torskinge och året efter till Bolmsö. I Torskinge har prästen antecknat att hon var förenad i äktenskap med f.d. handl. Jonas Knutsson, som under 18 år vistats å okänd ort. Fru Matilda Charlotta Knutsson flyttade in i Brogård, Bolmsö och blev handelsidkerska. Hon fick hjärnblödning och dog i S Unnaryds sjukstuga den 21 september 1905, hon har sin grav på Bolmsö gamla kyrkogård.

    1878–1880

    Direkt, när huset blev tomt, kom en ny ägare i november 1878.

    Johan August föddes i Dragaryd. Han var oäkta son till Maria Månsdotter och Erik Jakobsson som bodde i Norratorp här i Skällandsö. Johan August kom till Tannåker från Veinge i Halland år 1875. Han kom till Björkelund från Skällandsö Södergård, för att bli ägare här. Efter några år vistades han på obestämd ort, uppges vara i Amerika och år 1883 fördes han över till listan på obefintliga. Den 21 januari 1885 blev det bekräftat att han var i Amerika och han ströks ur listan.

    1880–1909

    I oktober 1880 kom ett par från Vittaryd. De hade gift sig i Vittaryd på nyårsdagen 1867. Vi vet att paret bodde i det hus som kallas Skräddar’ns.

    Anders Johan föddes i Jonsboda Östergård. Innan han gifte sig med Inga Stina var han sockenskräddardräng hos hennes make, nu blev han skräddarmästare. Anders Johan dog av lungsot i Björkelund den 11 juni 1909.

    Inga Stina var född i Forsheda prästgård där hennes far var tredingsbrukare. Hon var änka efter sockenskräddaren Karl Magnus Petersson i Vittaryd, som dött av lungsot, 33 år gammal. Inga Stina dog i Björkelund den 18 augusti 1885. Prästen har i dödboken antecknat att hon var sinnessvag.

    Paret har sin grav på Tannåkers kyrkogård.

    1880–1883

    Anders Johan hade en skräddardräng som var hyresgäst hos honom några år.

    I juli 1883 reste denna familj till Amerika. Flera av hustruns syskon hade tidigare rest till Lockport, Illinois.

    Johannes Gustav föddes i Flattinge Skattegård. Han gifte sig den 20 november 1881 med sin kusin Hedvig Charlotta.

    Hedvig Charlotta föddes i Dörarp Abrahamsgård. Hennes pappa var rättare. Hon kom från torpet Sjöboholm i Dörarp till Björkelund i samband med att hon och Johannes Gustav gifte sig.

    Maria Elisabet föddes i Björkelund.

    1885–1888

    Kristina kom hit från Bolmsö i oktober 1885. Hon var piga hos Anders Johan i tre år efter att hans hustru dött. Kristina flyttade i oktober 1888 till lägenheten Ekelund, som hon köpt.

    1910–1919

    Nu kom ett syskonpar från Jonsboda, Vittaryd. De var syskon till skräddaren Anders Johan Petersson som bott här till år 1909.

    Katarina och Salomon bodde här, först som inhyseshjon.

    Katarina föddes i Jonsboda Östergård. Hon hade, innan hon kom till Tannåker, bott tillsammans med brodern Salomon, inhyses hos den äldste broderns familj som tagit över gården i Jonsboda. Katarina dog av ålderdomssvaghet den 7 maj 1915. Hon dog i Björkelund

    Salomon var också född i Jonsboda Östergård. Han hade fallandesot (epilepsi). År 1918 fanns inga djur i Björkelund. När Salomon dog den 24 april 1919 var han lägenhetsägare. Salomon dog i Björkelund, även han dog av ålderdomssvaghet.

    1916–1919

    Karl Isak föddes i Hallarp Västergård. Han var bror till Frans Johan på Fällan. Han hade varit hemmansägare på Backen och varit kyrkovärd. I februari blev han änkling och kort därefter fick han gå från gården på grund av ekonomiska svårigheter. Karl Isak var en av många i Skällandsö som drabbades av konkursen 1912. Han flyttade tillbaka till Backen år 1919 och dog där, av kräfta, den 10 maj 1921.

    Bosse och Kjell slår ner skylten vid Björkelund.

    1918-

    Här bodde också en änkefru som kom från Gudmunstorp i Skåne.

    Sissa hade blivit änka år 1914. Det verkar som om hon ganska snart flyttade till annat boende på Skällandsö Norregård. Sissa dog i Tannåker den 18 oktober 1957.

    1919–1930

    Nästa ägare hade gift sig i Väddö den 22 november 1897. Familjen hade bott i Stockholm men flyttade till Vasa, Göteborg år 1912 och det var därifrån de kom hit. Den 5 maj 1919 skrev de på köpekontraktet för Björkelund.

    Frans Johan August Ulfsberg med hustru och de två döttrarna.

    Frans Johan August föddes i Katarina församling. Han hade varit gift tidigare men blivit änkling år 1896. Under Stockholmstiden hade han bott bland annat på Söder och i Väddö. Frans Johan August hade arbetat som kammarskrivare, amanuens och tullförvaltare. När hans andra hustru, Jenny Erika Otilia, dött flyttade han till dottern Eva i Mörbylånga, Kalmar län, men kom tillbaka hit till Björkelund 1925. Frans Johan August dog här den 7 oktober 1926. Han hade fått hjärnblödning.

    Jenny Erika Otilia föddes i Jakobsgård, hennes far var garvare.

    Enjoying the preview?
    Page 1 of 1