Nyåkerstjärn med Sunnansjö: De första 100 åren (och lite till)

By Neta Hedberg

I boken berättas om hur nybygget Nyåkerstjärn i Vindelns kommun, Västerbottens län togs upp år 1805. Hur sönerna tog över och omvandlade nybygget till ett skattehemman och hur andra personer köpte och flyttade in i byn under 1800- och början av 1900-talen.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: May 14, 2023
• ISBN: 9789180803564

Neta Hedberg

Neta Hedberg är släktforskare sedan slutet av 1990-talet och arbetar professionellt med släkt- och hembygdsforskning sedan 2017. https://www.hittasinslakt.se

Book preview

Förord

Den 7 juli 2012 besökte jag Nyåkerstjärn för första gången. Föga anade jag då att jag elva år senare skulle ge ut en bok om byns tillblivelse och framväxt.

Allt började med att min man Lennart - som jag träffade 2012 och som var orsaken till mitt första besök - bad mig forska om hans farfars bakgrund. Släktforskare som jag är tog jag mig an detta med glädje. När det visade sig att Lennarts farfars farfar var den som grundade byn ökade intresset och jag beslutade mig för att försöka skriva en bok om Nyåkerstjärns första hundra år.

Ursprungligen hade jag inte tänkt att skriva om Sunnansjö, men det visade sig snart att Sunnansjös historia är så tätt sammankoppad med Nyåkerstjärns historia att det var omöjligt att undanta Sunnansjö.

Fokus har varit på att redovisa vad som står i officiella arkiv som kyrkböcker, domböcker, lagfartsböcker, länsstyrelsens arkiv med flera. Jag har så gott jag kunnat rett ut hur och när Nyåkerstjärn med Sunnansjö bildades, hur fastigheterna delades, vilka som var de tidiga innevånarna och om de var släkt med varandra och i så fall hur. Jag har valt att inte ta med personliga berättelser om människor och händelser genom åren. Dessa historier berättar personer med egen anknytning till byn mycket bättre än jag.

Jag har valt att redovisa händelser fram till ungefär 1910-talet. Fakta efter den tiden nämns mycket summariskt.

En fråga man ställs inför när man tolkar tidiga skrifter är att stavningen av personnamn och geografiska namn har varierat genom åren. Jag har valt att konsekvent använda den nu vedertagna stavningen av personnamn och den idag officiella stavningen av geografiska namn. Likaså skriver jag efternamnet Ersson som Eriksson. Båda betydde förr Eriks son men idag räknas de som olika efternamn. Det finns ett litet kapitel om stavning och namn i boken där detta beskrivs mer ingående.

I arbetet har jag haft stor hjälp av den fantastiska boken Skivsjöbygdens historia som kom ut 1989 och som var ett resultat av en flerårig studiecirkel med temat Gräv där du står.

Innehåll

Var ligger Nyåkerstjärn?.

Nyåkerstjärns första tid

Skattläggningen 1819

Två av sönerna tar över

Laga skifte Nyåkerstjärn 1876

Jon Perssons barn och barnbarn

Erik Perssons barn och barnbarn

Carl Gustaf och Jakob Persson.

Sunnansjö.

Per Eriksson på Bränna.

Laga skifte Sunnansjö 1876

Sunnansjö från år 1900

Sunnanvik

Namn och stavning - då och nu

Svält och epidemier.

Brottslingar med koppling till Nyåkerstjärn

Per Perssons övriga barn.

Avskrifter av gamla handlingar.

Källor

Efterord och tack.

Om författaren

Var ligger Nyåkerstjärn?

Nyåkerstjärn är en liten by på den västra sidan av Skivsjön i Vindelns kommun i Västerbotten, cirka sju mil nordväst om Umeå. Vindelns församling hette fram till 1969 Degerfors socken.

Nyåkerstjärns historia sträcker sig tillbaka till år 1805. Denna bok skildrar byns uppkomst och första 100 år.

Nyåkerstjärns första tid

Innan Nyåkerstjärn

Nyåkerstjärns historia börjar på andra sidan sjön, i Skivsjö. Byn Skivsjö togs upp som nybygge redan 1752 och var länge det enda nybygget runt sjön.

Vid sekelskiftet 1700-1800 fanns det fem gårdar i Skivsjö. Ägare till dessa var:

Per Persson Minor

Hustru: Brita Kajsa Zachrisdotter

Nils Hansson

Hustru: Magdalena Andersdotter

Per Persson Major

Hustru: Margareta Jansdotter

Erik Hansson

Hustru: Lena Andersdotter

Jakob Persson

Hustru: Brita Kajsa Carlsdotter

Redan i slutet av 1700-talet odlade dessa fem bönder vall och slog hö i det som nu är Nyåkerstjärn. Ett avvittringsdokument från år 1805 visar att Skivsjö-bönderna hade rätt att slå myrhö vid Pålvattsviken, Rävsmyran och Lomtjärn vartannat år. Dessa områden kom senare att ingå i nybygget Nyåkerstjärn. Med Pålvattsviken avsågs 1805 den vik som idag kallas Nyåkersviken.

Ett skattläggningsdokument med karta för år 1823 visar att skivsjöbönderna även hade områden där de slog hö på Brännan i det som senare skulle komma att bli Sunnansjö.

Kartan från 1823 som visar att Skivsjöbönderna brukade ett område vid Brännan i nuvarande Sunnansjö.

Hur upptogs ett nybygge?

Från slutet av 1700-talet och långt in på 1800-talet var nybyggarverksamheten stor i Degerfors socken. Nybyggare bröt odlingsmark och uppförde byggnader. Men man var också i behov av skogsmark. I norra Sverige behövde nybyggaren skogen framför allt för att få tillgång till slåtterängar och bete för sina kreatur. Men skogen bidrog också med husbehovsvirke och ved för uppvärmning och matlagning, så kallad vedbrand. Skogsindustrin hade ännu inte riktigt tagit fart, så nybyggaren kunde inte räkna med några inkomster från timret. Sedan länge tillhörde skogarna staten – kronan och processen att avskilja enskild skog från kronans kallades avvittring. Den första förordningen om detta kom redan 1535 och den gällde framför allt i södra Sverige. Från mitten av 1700-talet ökade intresset för att stimulera bebyggelsen i Norrland och år 1780 utfärdades en instruktion för avvittringen i Västerbottens län .

Även om många personer bland allmogen i allmänhet hade någorlunda kunskap i läsning så var det ytterst få av dem som var skrivkunniga. Så den som ville uppta ett nybygge gick till länsman för att få hjälp av honom med att avfatta en skriftlig ansökan om s.k. immission till Konungens befallningshavande (landshövdingen). Att immittera är enligt Svenska Akademiens Ordbok en åtgärd varigenom en myndighet insätter någon i besittning av något, i allmänhet en fastighet. När ansökan kommit in gav landshövdingen order till länsman att tillsammans med två nämndemän inspektera platsen för det tänkta nybygget. Detta kallades för att man synade området och i samband med det upprättades ett s.k. syneinstrument. Den processen kallades insyning. När detta var klart och landshövdingeämbetet hade godkänt insyningen hade nybyggaren tillfällig immission för nybygget.

Ansökan om nybygge behandlades tillsammans med syneinstrumentet av nästkommande ting. Om tinget godkände insyningen skickade bonden ett utdrag ur tingsprotokollet till landshövdingen med begäran om frihetsår, det vill säga frihet från att betala skatt under ett bestämt antal år. Bonden kunde påräkna minst 15 frihetsår och behövde under denna tid inte heller betala arrende.

När frihetsåren började lida mot sitt slut skattlades nybygget och då bestämdes den skatt som skulle betalas. Hemmanet fick också ett mantal. Mantal var inte ett arealmått utan snarare ett mått på hemmanets skattekraft .

Nyåkerstjärn bildas

I början av 1800-talet ansökte de två svågrarna Per Persson Minor och Nils Hansson från Skivsjö om att få uppta ett nybygge på andra sidan sjön. Eftersom skivsjöbönderna både hade slagit hö och odlat vall i området så var Per och Nils säkert bekanta med trakten. Den 8 oktober 1805 fick de immision (se faktaruta på föregående sida) på nybygget som från början kallades för Nyåker.

Nybyggarna blev beviljade 20 års skattefrihet, det innebar att de inte behövde betala skatt förrän år 1826. År 1807 blev Per Persson Minor ensam nybyggare på Nyåker efter att Nils Hansson hade överlåtit sin del till honom.

Per Persson Minor hade inte tänkt behålla nybygget för egen del, utan han hade andra planer. Redan 1809 överlät han nybygget till sin äldste son som även han hette Per Persson. Sonen var endast nitton år gammal när landshövdingeämbetet godkände honom som nybyggare. För att sonen Per skulle få godkännande fick fadern ställa borgen för att sonen skulle fullgöra sina odlings- och byggnadsskyldigheter och sonen fick även visa ett intyg från prästen som visade att han ägde god frejd, det vill säga att han var en ärlig och pålitlig person.

Dokument från den 20 februari 1809 där Per Persson blir beviljad att överta sin fars nybygge som då kallades Nyåker

Bildkälla: Riksarkivet

Per Persson som nybyggare

Man kan fråga sig varför fadern överlät nybygget på sin så unge son. Det skulle kunna bero på att Sverige mellan 1805 och 1810 var indraget i tre krig. Dels mot Frankrike (i Pommern), dels mot Danmark-Norge och dels mot Ryssland. Sonen Per var i lämplig ålder att bli utkallad till kriget, men om han blev nybyggare skulle han slippa krigstjänst. Det kan också ha varit så att fadern helt enkelt ville hjälpa Per till ett nybygge, som i framtiden skulle komma att bli hans och hans efterkommandes eget ägande hemman.

När Per Persson övertog nybygget 1809 var han nitton år gammal och han var ogift. Men i september år 1811 gifte han sig med den ett år yngre Anna Elisabeth Hansdotter, Lisa kallad, från Kussjön. De bosatte sig då i Skivsjö och samma år föddes där deras första barn, som fick namnet Hans. År 1812 flyttade familjen till Nyåkerstjärn. Då hade de byggt sin gård där. I Nyåkerstjärn föddes dottern Lisa Kajsa