Torp o backstugor under Rykull, Skattegård och Klockaregård: Kyrkan och Klockaregården, Tannåkers socken

By Inga-Lill Fredhage and Sara karlsson

Inventering av torp och backstugor i en del av Tannåker samt Klockaregårdens och kyrkans historia.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Nov 26, 2018
• ISBN: 9789178517329

Inga-Lill Fredhage

Släkt och hembygdsforskare med mångårig erfarenhet.

Book preview

Inledning

Det är ett nöje att vara ute i skogen med ett gäng intresserade torpvandrare. Under två år har en grupp på mellan åtta och tretton personer, då och då, trampat på stigar där våra förfäder tidigare gått.

Vi har letat upp de platser som markerades med skyltar vid torpinventeringen år 1974. År 2012, efter stormarna Gudrun och Per, tyckte vi att det var dags att se om vi kunde hitta torpen och om skyltarna fanns kvar. Vi startade en studiecirkel inom Hembygdsföreningen. Vårt mål var att hitta platserna samt ta reda på så mycket som möjligt om byggnaderna och folket som bott där.

Vi har lokaliserat flera platser som inte tidigare varit utmärkta och placerat skyltar där. Några skyltar har bytts ut.

Vi har GPS-bestämt platserna, så förhoppningsvis ska det vara lättare att hitta dem efter detta, koordinaterna visar området där människorna bodde och verkade. Vi har beskrivit naturen runt torpställena och försökt hitta rester som visar var husen funnits. Vi ger också en beskrivning över hur du kan hitta till de olika platserna.

Vi började i Flahult år 2012. Efter två år var vi klara och kunde presentera vårt arbete i bokform och vi började med nästa rote, Skällandsö/Sunnerö. År 2016 var även den boken klar och nu, år 2018 ser vi resultatet av arbetet med Tannåkers centrala delar och kyrkan.

Deltagare i denna cirkel har varit: Sabine Elmqvist, Birgitta och Bertil Elmqvist, Inga-Lill Fredhage, Erik Fredriksson, Göte Karlsson, Kjell Karlsson, Sara Karlsson, Mona och Anna Milston, Ulla Roikier och Ingrid Rosenlind.

Inga-Lill och Sara har rotat i gamla dokument och handlingar för att få en lite utförligare bild av dem som levde i våra små stugor. De har även dokumentrat allt och resultatet, denna bok, har du i din hand.

Vi har gått igenom husförhörslängder, fattigvårdsprotokoll och gamla kartor för att få svar på våra frågor. Tittat i domböcker och längder som kyrkan förde. Innan man förde husförhörslängder i slutet av 1700-talet, fördes mantalslängder. I dessa skrevs in uppgifter på de personer som bodde på en gård och betalade skatt. Från mantalslängderna har vi hämtat de tidigaste uppgifterna.

Några som ingått i cirkeln har haft mycket att berätta om vad äldre ortsbor har sagt om tiden som gått. Vi har även pratat med äldre bybor som bott i Tannåker länge. Vi har också besökt olika arkiv i jakt på fakta.

Vi har beskrivit naturen runt torpställena och försökt hitta rester som visar var husen funnits.

Denna bok skiljer sig lite från de tidigare i serien. Här har vi valt att, förutom torp och backstugor, även beskriva kyrkans historia samt gården Klockaregård. Gården som omgav kyrkogården hade länge privata ägare, men var förknippad med klockare, präster och lärare.

Vi har även valt att ta med tjänstefolket som var skrivna på Klockaregården. Drängar och pigor kom och gick, men var betydelsefulla för gårdens fortlevnad.

Vår dokumentation sträcker sig en bit in på 1900-talet.

Materialet till skyltarna har skänkts och stolparna har bekostats av Christian Fredhage.

Innehåll

Tannåkers rote

Rykull

Backstugan Rydahov 1790-1816

Backstugan Gatan 1799-1841

Lägenhet Fridhem 1882-

Ingas stuga 1935-1943

Tannåkers Skattegård

Backstugan Bokelund 1872-

Backstugan Sjöbo 1876-1901

Färlefåll 1789-1805

Kalvhagen -1833

Stugan vid Smyken Lundåkerstorp/Östrelund 1789-1873

Fikastugan

Soldattorp nr 95 S Tanseryd – 1901

Tannåker Klockaregård

Prinsastugan

Drängstugan

Källebacken (före 1789 - 1875-1901)

Backstugan/Torpet Källeryd omkring 1860-1897

Fattigstugan -1850

Sockenstugan/skolhuset

Det nya skolhuset

Pingstkyrkan

Kyrkan

Klockstapeln

Kyrkogården och kyrkomuren

Färjestaden

Efterord

Tack

Ordförklaringar

Kartor

Källor

Tannåkers rote

Tannåker skrevs, på biskop Brasks tid (1464-1538), Taandaaker.

Tannåkers rote ligger i södra delen av socknen och gränsar i norr till Skällandsö, i öster till Flahult och i väster till sjön Bolmen. Kyrkan ligger vid sjön intill ett gammalt gravfält. Vid Färle finns ytterligare ett gravfält och en treudd finns norr om Lundsborg.

Tannåkers rote består av Rykull (två gårdar), Klockaregården, Skattegården (fem gårdar) och Säteriet med Finnatorp. Säteriets torp berörs inte i denna bok. Kvarn och i Färle har funnits en såg.

Marken är av olika beskaffenhet, sten, sand, mossar och mader. Även om marken var stenbunden och fattig på skog, fanns bestånd av tall. Åkerbruk och boskapsskötsel har varit den viktigaste inkomstkällan. I och med närheten till sjön Bolmen, fiskade byborna till husbehov.

I Tannåker fanns bra jaktmarker för fågel, hare och rådjur. Jakten hörde åren 1894-1914 till Kungliga jaktklubben.

Studiegruppen vid en fikapaus vid hembygdsparken.

Rykull

Gården Rykull ligger nära Tannåkers kyrka och gränsar till bl.a. Tannåkers Klockaregård. Gården var ett frälsehemman och betalade följaktligen ingen skatt till Kronan. På 1600-talet och framåt lydde Rykull under Tannåkers Säteri. År 1650 skrev man gårdens namn Rödiekull eller Rödrerkull. Under Rykull har funnits två backstugor, Rydahov och Rykulls Gata. Senare byggdes också en lägenhet i Fridhem och en backstuga flyttades hit.

Backstugan Rydahov 1790-1816

I husförhörslängderna finns backstugan Rydahov med från år 1790. Då den sista boende dog i maj 1816 upphör anteckningarna.

Vi är inte helt säkra på var denna backstuga låg. På den mark som efter storskiftet 1821 blev den södra delen av Rykull, fanns två åkrar som hette Elins åkrar. Eftersom den sista personen som bodde i Rydahov hette Elin, är det troligt att denna backstuga fanns här.

GPS: N 56.96216, E 13.77273

Hitta hit (se karta 1 och 2): Följ vägen (mitt emot vägen upp till kyrkan) till Klockaregården. Fortsätt rakt fram mot Rykull (över inhägnat område med djur). Intill stenmuren på Rykullssidan låg Elins åkrar.

1790

Ett gift par bodde här bara ett år.

Måns gifte sig, söndagen efter midsommardagen 1758, i Domaryd med Ingeborg. De bosatte sig i Domaryd och bildade familj. De flyttade till Rydahov år 1790, men flyttade ganska snart över till fattigstugan, där Måns dog, den 31 oktober 1792. Han blev 60 år gammal.

Ingeborg bodde kvar i fattigstugan efter Måns död. År 1794 fick hon fattighjälp. Hon vistades antagligen på Näset, Bolmsö när hon dog den 23 november 1807. Ingeborg dog av ålderdom, 80 år gammal.

Här bodde också en inhysesboende kvinna, Märta.

Märta har inget efternamn i längderna och det finns heller ingen anteckning om när eller var hon var född. Märta bodde här bara en kort tid.

1791-1816

Ett år senare kom en änka med två döttrar och ett barnbarn.

Familjen flyttade år 1816 till Mörkhyltans soldattorp under Hult, Vittaryd. De flyttade sedan runt en hel del. De sista åren bodde de i Svenstorp Guddarp.

Elin var född i S Tanseryd, dotter till soldaten Jakob Mankman. Hon gifte sig i december 1793 med soldaten Jon Lurck i Hölminge. Elin blev änka och då flyttade hon hit till Rydahov. När döttrarna flyttat bodde Elin ensam kvar i här. År 1794 och sina sista år fick Elin socknens fattigmedel. Hon dog i Rydahov den 14 maj 1816 av ålderdom, 70 år gammal.

Katarina föddes i Hölminge Mellangårds soldattorp. Hon flyttade, efter något år här, till Möklagård, Bolmsö och gifte sig där i oktober 1799 med drängen Gustav Eriksson. Paret flyttade sedan till lilla Björket. De fick en son som var sjuk och svag. Katarina dog den 3 augusti 1807, i samband med förlossningen och sonen avled fem dagar senare. Gustav gifte om sig år 1808 och dog år 1820.

Rebecka föddes i Hölminge Mellangårds soldattorp. Hon var piga i Håringe och i Rykull innan hon gifte sig i februari 1816 med drängen Peter Persson, från Ås socken. Hon bodde i Rykull och maken blev antagen som soldat Ledig den 26 april 1816, samma dag som dottern Maria föddes. Rebecka dog i Mörkhyltan den 29 mars 1851, hon dog av ålderdomssvaghet, 75 år gammal.

Backstugan Gatan 1799-1841

Backstugan Gatan, eller Rykulls gatustuga, finns med i husförhörslängderna från 1799 till 1841 då den sista boende flyttade till fattigstugan. Från år 1826 kallas Gatan bara backstuga, vilket kan bero på att backstugan Rydahov upphört och det då bara fanns en backstuga under Rykull.

Inte heller backstugan Gatan har vi kunnat placera med säkerhet. Det finns dock ett stycke mark på den norra delen av Rykull, som kallades Gatebacken. Det är mycket möjligt att stugan låg där. Vi har placerat en skylt vid området.

GPS: N 56.96390, E 13.77832

Hitta hit (se karta 2): Följ vägen mot Rykull (från Flahultsvägen). Strax innan det gamla boningshuset, tag vänster och vänster (se pil) igen strax före sommarstugan på kullen. Följ körvägen knappt 100 m. Här finns området Gatebacken.

1799-1835

Den första familjen som vi hittar i backstugan Gatan kom från Tannåkers Klockaregård.

Jonas led av långsam giktplåga och dog den 15 juni 1809. Han blev 65 år gammal.

Maria dog i Rykulls gatutorp den 1 maj 1813. Hon dog av hetsig feber, 62 år gammal.

Katarina föddes i Tannåkers Klockaregård och flyttade till Vittaryd år 1808. Hon fanns i Rykull en period före eller efter Vittarydstiden. Katarina kunde inte läsa, och blev fattighjon. Mellan åren 1831 och 1841 fick hon fattighjälp. År 1835 flyttade hon till fattigstugan. Katarina dog i fattigstugan den 27 oktober 1842, 69 år gammal, hon dog av ålder.

Katarinas yngre syster bodde här under några år med sin dotter.

Kristina (Stina) var född i Tannåkers Klockaregård. Stina Kristina bodde inhyses här hos systern men flyttade iväg ganska snart. I juli år 1821 födde hon en dotter i Angelstad, men var fortfarande skriven i Tannåker. Hon återkom och hade då med sig dottern. Stina dog av förkylning i Rykulls gatustuga, eller i sockenstugan, den 17 februari 1840, 60 år, gammal,

Maria föddes i Versets soldattorp. Hon flyttade till Bolmsö år 1836 och kom tillbaka hit efter ett år. Så gav hon sig, år 1839 iväg till Eldsberga där hon blev piga i en familj. År 1841 fanns hon i Eldsberga.

Lägenhet Fridhem 1882-

Fridhem nämns för första gången i husförhörslängderna år 1882. Huset hade en våning och en veranda längs framsidan. I husförhörslängden för åren 1885-1893 är antecknat att fru Blomqvist i Angelstad ägde en byggnad.

GPS: N 56.95809, E 13.77165

Hitta hit (se karta 1): Strax norr om vägkorsningen mot Bolmsö, på samma plats som nuvarande gula bostadshus.

1882-1889

De första som bodde här bodde i en byggnad å ägorna. Det var en ogift f.d. sergeant och hans piga. De kom från Tannåkers Skattegård.

Gustav Erik var gästgivarson. Han hade, under sin tid i Tannåker, en piga som hade följt honom från 1868.

Till Fridhem flyttade han år 1882. Han förde på 1880-talet debiteringslängder åt församlingen över ved till skolsalen och upptog 1882 och 1884 penningar på husförhören som redovisades till pastor Rydeman. Den 16 december 1884 valdes han till revisor för kyrko- och skolkassan.

Gustav Erik Johansson dog i Fridhem, av bröstlidande den 30 augusti 1885, drygt 60 år gammal. Han begravdes i Tannåker den 8 september.

Stina Lisa var piga hos Gustav Erik. Stina Lisa bodde kvar i Fridhem i fyra år efter att Gustav Erik dött. I juli 1889 flyttade hon till Bolmen, Angelstad där hon gifte sig nyårsafton 1889 med handlanden Johan Gustav Jungbeck. Han var född i Lövestad, Skåne och bror till Nanna Jungbecks far som senare hade butiken i Fridhem Tannåker. Johan Gustav hade tidigare bott på Hästhagen i Tannåker och kanske drivit butik där. Stina Lisa blev änka 1919 och dog den 14 juli samma år, hon dog av ålderdomssvaghet.

1889-1893

Kristina var torpardotter. Fadern dog när Kristina var 13 år gammal och modern hamnade på socknen med barnen. När Kristina var 15 år blev hon piga hos en bagarmästare i Falkenberg, flyttade vidare till Halmstad och mellan åren 1877 och 1886