Yxtjärn: Historien om en skogsfinsk by i östra Värmland

By Torgny Låås

Vi får följa bosättningen Yxtjärn i östra Värmlands finnmarker från nybyggaren Philippus (Filip) i början av 1600-talet fram till modern tid.
-Hur gränserna var oklara och hur de första skogsfinska nybyggarna stred inbördes om om de bästa svedjemarkerna.
-Hur även finnmarken drabbades av missväxtåren efter utbrottet på vulkanen Hekla på Island 1693.
-Hur bergsbruket växte fram och hur de skogsfinska ättlingarna under 1700-talet blev livegna under brukspatronerna.
-Hur människor från hela Norra Mellansverige sökte hjälp hos kloka gummorna Lars-Stina och hennes dotter Stug-Lovisa.
-Hur småtorparna och småjordbrukarna blev skogsarbetare fram till traktens avfolkning i mitten av 1900-talet.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Dec 1, 2023
• ISBN: 9789180972437

Torgny Låås

Pensionär, lokalhistoriskt intreserad släktforskare´men fokus på östra Värmland.

Book preview

Omslagsfotot över Yxtjärn med Yxtjärnshöjden i bakgrunden från Hällefors fiskevårdsförenings hemsida.

Yxtjärn i dag: Fritidsboende.

Innehållsförteckning

Inledning.

Nybyggartiden

1613: Byggnadssedeln

1629: Konkurrens om svedjemarkerna

Svedjandet börjar kontrolleras

1640-50 tal: Myndigheternas försök att kontrollera svedjandet och tiondet

1662 Om gränsen mellan Yxtjärn och Holmsjön

1660-tal: Gränsoklarheter i finnmarken

Generation 3 Översikt.

1670-1700 Tredje generationen tar över

1670-tal Finnarnas svedjande fortsätter irritera.

1685 Gamarna slåss om bytet.

Mera skogsbränder och skatteindrivning

1686: Gränsproblem Västerdalarna/Värmland.

1691 Mats Larsson Passainen tar över.

1692 Finnarna förlikas

1693-94 Bröderna Larsson säljer Lekaråsen

1694 Slagsmål mellan Samuel Bure och Philip i Yxtjärn

1694 Nödårens tid!

1697 Lisbet Lukasdotter bevakar sina intressen

1700-talet Stora omvälvningar!

1700-talets första år.

1706 Lars Larssons köp ifrågasätts

1707-Zakarias i Skifsen kräver in skuld

1707-09 Nytt ifrågasättande av Yxtjärnsköpet

1708 Affärsmannen Zakarias Zakariasson

1709 Rik-Mats Zakariasson kräver in faderns skuld

1711 Lars Larsson avstår arv.

1712 Zakarias Zakariasson kräver in skuld

1713 Skogsfinnarnas kontaktnät

1716 Lars Larsson Passainen d.y gifter sig

1720 Tidsbild: Överhetens förordningar.

1720 Zakarias Zakariasson; mera skuldindrivningar.

1721 Arvstvisten fortsätter; Soldatens klagan

1721 Ännu mera arvstvister.

1722 Och arvstvisten fortsätter och fortsätter.

1723 Lars Larsson Passainen etablerad i Yxtjärn

1725 Om landköp och egenmäktigt förfarande

1725 Svågrarna Daniel Danielsson och Lucas Lucasson får böta för tredskhet

1730-talet. Nya tider: Brukspatronerna börjar agera

1736 Snaran börjar dras åt!

1737 Skulderna dokumenteras inför indrivning

1739 Missat skjutshållande

1741 Johan Lucasson i Laggsundet; skuldindrivning

1740-talet: Brukspatronernas tar över alltmer.

1742 Finnarna tvistar sinsemellan om slåtterängarna

1744 Vargarnas slåss om bytet

1744 Lars Jonsson gör entre

1745 Geijers och Graves tvist om Yxtjärn fortsätter.

1748 Lucas Lucasson köper Stenbrottsängarna.

1749 Bråket om slåtterängarna fortsätter.

1749 Lucas Christophersson ärver svärmodern

1751 Hustru Kerstin skattar

1751 Nya tider i bergslagens finnmarker!.

1752 Graves sterbhus inkasserar.

1753 Lucas Christophersson m.fl. uppropsförsummelse

1753 Motgångarna hopar sig.

1754 Lucas Christophersson förlorar allt.

1755 Utblottade Lucas Christophersson tvistar om hö

1755-1756 Erik Larsson stämmer Långbanshyttans ägare.

1756 vinter Gåsborns kyrka repareras

1756 Torparna spjärnar emot.

1757 Lars Jonsson hävdar hustruns arvsrätt.

1757 Henrik Larsson kläms åt från alla håll.

1758 Henriks problem fortsätter.

1761 Lucas Christophersson avlider.

1780-tal Författarens släkt gör entre

1670 Jöns Persson Västgöte

1680 Jöns Persson lämnar Yxtjärn

1783 Maja och Lars flyttar till Yxtjärn

1820-talet

1828 Vargplågan

1835 Majas bouppteckning; En fattig familj.

1853 Nya tider. Folkskolan mjukstartas

1860 Folkskolan: Skolhuset byggs

Asien: En filial till Yxtjärnsbosättningen

Anna Stina Larsdotter (1822-1867) och familjen Perlström i Asien

Tvillingsystrarna Lovisa och Johanna

Asien under resten av 1800-talet

Asien på 1900-talet

Janne Lönn med familj flyttar in

Epilog: Yxtjärn i dag

Gåsborns socken

Bilaga 1 Wij Gustaf Adolph

Bilaga 2 Mantalslängder för Yxtjärn ca1600-1820;komprimerad sammanställning med kommentarer

Bilaga 3. Kloka gumman/Yxtjärnskäringen Lars-Sina Larsdotter

Bilaga 4 Lovisa Larsdotter (1829-1905) Stug-Lovisa.

Bilaga: 5 Läderremmen; En torpare sätts på plats!

Bilaga 6 Boende i Yxtjärn under 1900-talet enligt husförhörslängder

Inledning

Med början i slutet av 1500-talet och 50-60 år framåt i tiden var det en tämligen omfattande förflyttning av människor från nuvarande östra Finland, alltså dåvarande Sverige-Finlands gränstrakt mot Ryssland, till de mellansvenska och sydnorrländska skogsbygderna. Hur många som migrerade vet ingen med säkerhet, men experterna anger storleksordningen 10,000 personer.

De var vad vi i dag kallar skogsfinnar, som hade svedjebruk som huvudnäring tillsammans med jakt och fiske. På svedjorna odlades framför allt råg. Efter rågskörden erbjöd svedjorna saftigt bete för husdjuren¹.

Efter att under några decennier kunnat utnyttja de mellansvenska skogsmarkerna relativt fritt gjorde sig omvärlden runt mitten av 1600-talet allt mer påmind då bergsbruket växte fram. Statsmakten uppmuntrade på alla sätt bergsbruket. Efter hand blev de skogsfinska nybyggarnas ättlingar alltmera underordnade och beroende av bruken och brukspatronerna - i praktiken förslavade.

Efter 1800-talets mitt blev konjunkturerna allt sämre för bergslagens småskaliga gruvor och bruk, som stängdens och lades ner ett efter ett.

Den tidigare basala näringsgrenen för lokalbefolkningen försvann, men avlöstes då av skogsbruket. När så även detta efter andra världskriget mekaniserades och krävde allt mindre arbetskraft försvann så även den försörjningsmöjligheten. Konventionellt jordbruk var aldrig huvudnäring i dessa trakter, men efter den mest renodlade skogsfinska tiden, länge ett viktigt tillskott.

Den här berättelsens centrum, Yxtjärn, ligger i östra Värmland, Värmlandsberg, mitt på en linje mellan tätorterna Fredriksberg i SV Dalarna och Lesjöfors i östra Värmland strax NV om sjön med samma namn. På gängse skogsfinskt maner lades bebyggelsen på enman, dvs på en nord-sydlig sluttande ås. Berättelsen skildrar en typisk mellansvensk skogsbygds hela historia, från dess början till dess slut, ur ett släkthistoriskt perspektiv.

De huvudsakliga källorna till de äldre avsnitten är mantals- och domstolsprotokoll medan husförhörsprotokollen varit huvudkälla från 1700-talets slut. Dessutom har naturligtvis gängse standardkällor för släktforskning använts. Personnamn är för autenticitetens skull stavade på gängse sätt för den tiden och inte normaliserat.

Jag har försökt få alla historiska fakta korrekt och vara tydlig när källorna är oklara och ofullständiga och när jag spekulerar. Trots det har felaktigheter säkert smugit sig in, speciellt beträffande personers släktrelationer i äldre tid. Sådana misstag kan självfallet vara förödande för enskilda släktforskares antavlor, vilket jag beklagar, men påverkar inte beskrivningen av det historiska förloppet i sig. Påpekanden om direkta felaktigheter liksom andra kommentarer tas tacksamt emot.

Jag vill speciellt tacka lokalhistoriska experten, gurun, Peter Hellström i Franstorp, skogsfinneexperten Jan-Erik Björk och Mats Eriksson för ovärderliga kommentarer och synpunkter. Mats sammanställning av traktens befolkning i äldre tid har underlättat mitt arbete väsentligt.

Fig.1 Några av platserna som nämns i texten. Trakten ligger mellan tätorterna Lesjöfors i östra Värmland och Fredriksberg i sydvästra Dalarna. Bastuhöjden i Dalarna är också markerad. Platsen benämns i äldre dokument Yxtjärn, i yngre ofta Yxtjärnshöjden. (Kartbild från "https://minkarta.lantmateriet.se /")

Av och till syns det finska ortsnamnet Kirveslampi (= Yxtjärn) i litteraturen utan speciella belägg för ursprunget. Författaren har inte heller sett det finska namnet i någon dåtida uppteckning, men sannolikt användes ändå det finska namnet av de först boende på platsen. Men oklart om det var de som namngav platsen eller om de översatte ett redan existerande svenskt namn till sitt finska modersmål.

Tips för läsningen: En titt i Fig. 2 och 4 och sammanfattningen av mantalslängdern i Bilaga 2

kan underlätta orienteringen bland alla namn som dyker upp i berättelsen.

Fig.2 Yxtjärn förr och nu

T ill vänster: Omkring 1880

Mitten: Omkring 1950; Yxtjärnsmana fortfarande öppen

Till höger: På 2020-talet.Omgivande skog är avverkad och mana igenväxt.

(Flygfoto:Google).

---

¹ Maud Wedin Skogsfinnarna i Skandinavien, Finnsam/Finnbygdens Förlag 2011 och Jan-Erik Björk Finnarna i Kilsbergen Finnsam/Finnbygdens förlag 2019 är två utmärkta sammanfattningar av den skogsfinska migrationen och kulturen.

Nybyggartiden

Den första som röjde och byggde i Yxtjärn verkar ha varit "Philippus, Filip Larsson²

Uppgifter om Filips liv är sparsamma. Att han var av finsk härkomst är odiskutabelt medan det skogsfinska släktnamnet är mera osäkert.

I dödsrunan 1753 efter avlidna Katarina Grelsdotter uppges hon vara maka till Nils Nilsson Palan, dvs Paalainen (1670-1755)³ . I makens dödsruna 2 år senare sägs han komma från Yxtjärn som son till Nils Lukasson (dvs. Filips sonsons son) och h. Lisa⁴ .S läktnamnet skulle då ha varit Paalainen.

Dessa uppgifter stöds emellertid inte av andra data och är enligt skogsfinneexperten Jan-Erik Björk inte korrekta.

Helt trovärdigt är däremot uppgiften att Filip, med patronymikonet Larsson, var född i Mikkeli socken i Savolax omkring 1575, medan sonen Lars föddes i Jämsä socken omkring 1600. I början av 1600-talet flyttade familjen till Sverige, alltså den västra rikshalvan av konungariket Sverige, och slog sig ner i Yxtjärn. Med i flytten fanns sonen Lars (f. 1600), medan Lars broder? Lukas sannolikt föddes strax efter ankomsten till västra rikshalvan. Någon moder finns inte nämnd i urkunderna och inte heller någon syster eller ytterligare nära släkting. Inte heller har några uppgifter om vare sig Filips eller sönernas hustrur stått att finna!

Filip (Philippus) verkar alltså ha haft minst 2 söner, Lucas och Lars. Men åren 1642-1669 är endast Lucas upptagen i mantalslängden för Yxtjärn. (Förutom år 1642 då också Påvel inhyses noterades samt 1649 då även en Bertil Olsson fanns där med hustru, fåle, ko och kviga.). Efter en uppenbart hård tid inledningsvis, t.ex. med skattebefrielse år 1621, hade fader Filip (Philippus) och efter honom sonen Lukas, under de kommande decennierna lyckats arbeta upp ett tämligen välbeställt hemman. Med sin familj om 4 vuxna, gissningsvis man, hustru och 2 vuxna barn, fick han t.ex 1649 skatta för 1 häst(fåle),1 stut, 6 kor och 4 kvigor, 2 risbitar (=ung getabock),4 gamla och 3 unga getter. 3 gamla och 3 unga får samt 2 skäppor(?) utsäde⁵.

1613: Byggnadssedeln

I tidskriften Bergslagen i Ord och Bild, nr 16 år 1951 återges en byggnadssedel till Filip Larsson från 1613. Byggnadssedeln avser med säkerhet Yxtjärn och inte Laggåsen som felaktigt uppges i artikeln. I sedeln ges i vanlig ordning tillstånd till att efter laga syn ta upp ett torp och få sex års skattefrihet. Sedeln är undertecknad i Nääsgård den 24 oktober 1613 av Gustawus Adolphus. Bilaga 1

Om Filip fick kungens godkännande hösten 1613 behövde han rimligen det kommande året för den besiktning som krävdes och för att själv komma igång. De tre skattefria åren blev då 1615-1617, så det är då rimligt att han 1618 första gången dyker upp i skattelängderna.

1618-1619: Yxtjärn skattläggs

Det tidigaste omnämnandet av Filip Larsson som författaren sett i andra handlingar är i Register på tienden Vermelandz bergslagh 1619 och-år anno 1618 upbyrdh ⁶ där Filip i likhet med ett de flesta andra finnar får skatta med 2 skäppor råg. Endast "Sigfrid i

Dahlesiö", dvs Dalkarlssjön utmärker sig med en skatt på hela 8 skäppor. Filip ålägges betala samma skattesats även året efter.⁷

1621: Filip etablerar sig

Två år senare, 1621, slapp Filip skatt helt. Kanske hade skörden inte blivit så stor?⁸

Men att Filip slapp skatt betydde inte att han var befriad från andra förpliktelser.

Vid julitinget 1621 med allmogen aff Bergslagen i Önshyttan fick Philpus i Öxekärn, dvs Filip Larsson i Yxtjärn, tillsammans med 11 andra torpare på Gåsborns finnmarker böta 3 marker vardera för uteblivna skjutsfärder.⁹ Det var bl.a. grannarna Olof Larsson i Lekeråsen, Anders I Omsjön och Anders i Laggsundet, Hindrik vid Rämmen samt Sigfrid vid Dalkarlssjön som dömdes för att de medh treske försutit skjutzfärder när H. Maij:t Drottningen och H. furstliga nådhe woro widh Bärgzlaghen. Drottningen i fråga bör ha varit Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), änka efter Karl IX och mor till Karl Filip (1601-1622), hertig av Södermanland, Närke och Värmland. Olof Larsson i Lekaråsen bör vara Olov Larsson (Passainen) vilkens son Lars Olovsson 1686 sålde Lekeråsen till Samuel Matsson (Bure)¹⁰. Sonsönerna Mats och Lars Larsson Passainen¹¹ skulle långt senare komma att bli inflytelserika personer på Yxtjärnsbosättningen.

Under 1600-talet fick bergsbruket efterhand allt större prioritet från myndigheterna och svedjefallsbruket blev alltmera motarbetat och reglerat. Så t.ex vid 1621 års marsting i Filipstad "Förbödz finnarne upåå Gåsborns såwäll som Dalekarlshyttan at hugga något fall eller annat upå Långhbans ändenn till dess een laga synn hafuer dem