Utvandrarna från Ersmark: De som for och de som återvände Andra reviderade utgåvan

By Lennart Kågedal

Ett åttiotal personer utvandrade från Ersmark, Skellefteå, under tiden fram till andra världskriget. Många av dem hamnade i byggnadsindustrin i Evanston, nu en stadsdel i Chicago. Personen näst längst till höger på omslagsfotot är Anton Bjursell, som i början av 1900-talet arbetade på ett tegelbruk i Evanston. I boken ges en bakgrund för utvandrarna och information om deras och deras ättlingars liv i det nya landet.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Mar 25, 2022
• ISBN: 9789180579483

Lennart Kågedal

Jag är född och uppvuxen i Ersmark och har arbetat som kemist och projektledare på företag i Uppsala. I 60-årsåldern började jag släktforska och efterhand kom jag att få information samlad inte bara om närmaste släkten utan även om folket i Ersmark i allmänhet. Det ledde till kunskap om utvandrare som jag nu utvidgat. Framför allt har jag försökt ta reda på hur det gick för dem som lämnade den västerbottniska byn för att söka sin lycka på annat håll i världen.

Book preview

Innan vi glöms bort kommer vi att förvandlas till kitsch.

Kitschen är hållplatsen mellan varat och glömskan

Milan Kundera, ur Varats olidliga lätthet

Innehåll

Förord

Förord reviderad utgåva

Förord till andra reviderade utgåvan

Utvandringen från Sverige och mitt intresse för den...

När, hur många och vart?

De som for först. Tiden 1861–1890

Tre herrar och en kvinna med okända öden som utvandrare

Sjömannen och utvandraren Pehr Lundström

Tre med Muskegon, Michigan, som mål. Åtminstone en kom fram

Han som bara försvann

Maria Lovisa Hedström blev farmarhustru

Den ofrivillige utvandraren Petter Enmark

Några syskon- och släktgrupper

Syskonen Kling och en systerson

Tre Grönlundssyskon födda i Ersmark

Stenmarkarna, fyra bröder och en syster

Bröderna Karlsson, söner till 'n Kællersch-Kærl, och deras faster Hanna Teresia Carlberg och farbror Johan Valfrid Karlberg

Bo-Kungens söner

Syskonen Jakobsson

Syskonen Hedlund

Syskonen Brännström

Tre söner till Tjört-August Bergmark

Inflyttade Enmarkare

Agda Helena Karlberg och tre bröder

Bröderna Oskar Enmark och Anton Bjursell och deras syskonbarn Uno, Mina och Klas Enmark

De som for på egen hand

Jåss-Augusts syster Selma Fredrika

Hilda Andersson, öde okänt

Alma Johansson Pettersson, gift Lundström och Sundell

John Arvidsson, skogshuggaren i Pennsylvania

Linda Kristina Lindquist, maka till soldat i Förenta Staternas armé

Johanna Fredrika Berglund skrev dagbok

Johan Ludvig Andersson alias John Ottoson

Olof Lundqvist Ros, en trefaldig emigrant

Johan Albin Bergström, Leill-Joe

Mejerskan Fredrika Amalia Antonsdotter

Loth Lundmark, en anonym emigrant

Gerda Vesterlund

Karl Ivan Westerlund

Kompisarna Seth Carlberg och Ragnar Lindberg

Karl Georg Östensson

Elof Johannes Grönlund, emigrant med många ättlingar

Albin Markstedt och John Hedlund for till Kanada; en kom tillbaka, en stannade kvar

Några emigranter med viss anknytning till Ersmark

Familjen Burman

En Bergmarkare for till Australien och en till Amerika............

Slutord och Tack

Bilaga 1. Sammanställning av Ersmarks utvandrare och återvändare

Bilaga 2. Ättlinga till Pehr Lundström, sidan 24

Bilaga 3. Nekrolog över Dr. Sherman Webber Rabideau

Bilaga 4. Peter Ledger i Wikipedia

Bilaga 5. Minnesord efter Helen Victoria Ohlund, dotter till Teresia Stenmark

Bilaga 6. Minnesord efter Robert Edward Wick

Bilaga 7. Artikel om mordet av Gustaf och Annette Bergmark

Bilaga 8. Tre nekrologer över David E. Springer

Bilaga 9. Thora Viola Anderson & Elof Johanus Gronlund

Bilaga 10. Intervju av Albin Markstedt och översättning av text om Albin

Bilaga 11. John Hedlunds berättelse om sitt liv i Kanada och om resan hem till Sverige.55

Förord

Insamlandet av uppgifter om utvandrare från min hemby Ersmark har skett på flera olika sätt. När jag började med släktforskning kände jag till en del av byns utvandrare men de flesta namnen har dock kommit fram i samband med den. Jag har systematiskt sett till att infoga data om alla hushåll i byn vid mitten av 1900-talet i min släktdatabas och då i möjligaste mån kopplat ihop anor för hushållens medlemmar. Starten var min egen antavla och med få undantag har det visat sig att hushållens anor har släktrelationer med andra i byn om man går några generationer bakåt i tiden.

Jag har också fått direkta tips om utvandrade släktingar. Men det kan inte uteslutas att jag missat någon enstaka utvandrare från Ersmark under den aktuella tidsperioden.

Det dyker upp en del problem när man ska skriva om utvandrarna. Ett är vilka namnvarianter man ska använda. Jag har inte standardiserat namnen. För dem som är födda i Sverige har jag använt den svenska stavningen och för födda utomlands den engelska. Jag har inte förmått vara konsekvent när det gäller användning av den svenska namnformen eller namnformen i utvandrarlandet. För många av utvandrarna har jag gett dubbla efternamn, det vill säga ett son- eller dotternamn tillsammans med ett familjenamn. Jag har oftast använt alla förnamn eftersom jag i regel inte känt till vilket som var tilltalsnamnet. Det har jag gjort även för USA-födda personer trots att man där kan utgå från att det första namnet också är tilltalsnamn.

Kvinnor har i regel, men inte alltid, sitt flicknamn i det alfabetiska personregistret. Samma person kan förekomma i texten under olika namnvarianter. De som hade svenskt namn med sig från Sverige har som oftast fått behålla det i registret men det förekommer att de finns med både under ett svenskt och ett engelskt namn. Under slutet av 1800-talet och även början av 1900-talet var namnskicket i Sverige vacklande. Man började överge patronymikonsystemet för familjenamn och ärvda sonnamn. En person kunde ha olika efternamn under livstiden. Till det kommer att man ofta ändrade stavning när man kom till Amerika. Ibland bytte man namnet mera radikalt. Det har gjort det svårt att vara konsekvent vid upprättande av registret.

Uppsala mars 2018

Lennart Kågedal

Förord reviderad utgåva

Sedan Utvandrarna från Ersmark tryckts insåg jag att jag inte systematiskt utnyttjat möjligheten att söka efter utvandrare i Demografiska databasen i Umeå. Det visade sig att jag missat nio personer, två kvinnor och sju män, som borde ha varit med i boken.

Det var fyra som emigrerade på 1880-talet och fyra på 1890-talet. För fem av dem har jag bara kunnat se att de for till Nordamerika men inte vad som hände dem där. För de fyra övriga har jag funnit information om var de hamnade och att de har många ättlingar i det nya landet.

Den nionde, Otto Bergmark som for redan på 1860-talet, hade jag missat trots att uppgiften om att han utvandrat sedan länge funnits i mitt släktregister. Han har heller inte kunnat spåras i Amerika.

Följande personer har tillkommit:

Otto Bergmark (1831- )

Johan Johansson Enmark (1841- )

Petter Andersson Enmark (1851- )

Carl Johan Pettersson (1860-1943)

Anton Johansson (1859- )

Gustaf Grönlund (1862-1940)

Eva Fredrika Grönlund (1867-1939)

Anders Leonard Grönlund (1870-1936)

Hilda Andersson, född 1861

Uppgifterna om antalet utvandrare har justerats och diagrammen har uppdaterats. Viss bearbetning av den ursprungliga texten har också skett och ny information om Maria Hedström och Lovisa Bergmark har infogats. Ett antal foton har tillkommit och fotot av Roger Rudolf Hedlunds fru har tagits bort eftersom det visade fel person.

Uppsala juni 2020

Lennart Kågedal

Förord till andra reviderade utgåvan

Anledningen till denna den tredje utgåvan av denna bok är upptäckten av ytterligare två utvandrare från Ersmark nämligen Johanna Fredrika Berglund (1876-1920) och Pehr Lundström (1849-1923).

För Johanna Fredrikas del skedde upptäckten genom att jag blev uppmärksammad på en artikel om en dagbok som hon skrivit under sin tid i Evanston där det framgick att hon kom från Ersmark. Hon utvandrade 1904.

Jag hade sedan länge noterat att Pehr Lundström hade gått till sjöss 1869 och att han inte synts till på många år. Nu upptäckte jag en anteckning i en husförhörslängd att han skulle vara gift i Amerika och kunde till slut hitta honom i amerikanska databaser. Han invandrade i USA troligen 1872.

Tabeller och diagram har uppdaterats med hänsyn till antalet emigranter, ett par foton utöver de som rör Johanna Fredrika Berglund och Pehr Lundström har lagts till och ett foto har bytts ut.

Uppsala januari 2022

Lennart Kågedal

Utvandringen från Sverige och mitt intresse för den...

Fram till första första världskriget utvandrade omkring 1,3 miljoner svenskar. De allra flesta kom till USA och en mindre del till Kanada. Det var en liten del av den mycket stora folkförflyttningen av européer till Nordamerika. Den innebar att cirka 35 miljoner människor drog upp sina bopålar och flyttade till en annan kontinent. Men om man ser till andelen av befolkningen så låg Sverige nära toppen; det var bara från Irland och Norge och möjligen Island som utvandringen var större.

Orsakerna till att man emigrerade var dels förhållanden i ursprungslandet som drev på och gjorde att man ville söka sig till något annat och dels det som lockade i det nya landet. Till det förra hör fattigdom och överbefolkning, brist på utkomstmöjligheter inom jordbruket, religiös intolerans, allmän värnplikt, politisk konservatism och olika personliga skäl. I en del länder spelade hungersnöd och politisk oro en betydande roll. Till det som lockade hörde tillgång till billig mark, arbetstillfällen, religiös och politisk frihet och ett demokratiskt styrelseskick. De som for först skrev ofta brev hem för att locka syskon och vänner att följa efter dem. De som lyckats bra kunde skicka biljettpengar till ett syskon.

Jag har ägnat en hel del tid åt släktforskning kring min farfars och min mormors utvandrade syskon och det har bidragit till mitt intresse för utvandringen i allmänhet. Av min farfars många syskon i Östanbäck utvandrade en syster 1893 och en bror 1903. Två av min mormors bröder och tre av hennes systrar emigrerade under 1900-talets första decennium. De hade växt upp i Klintforsliden under relativt fattiga förhållanden. Speciellt en av dem, Olga, höll kontakt med Sverige och besökte min mormors familj i Ersmark tre gånger. När en av mina bröder år 1957 kom till San Francisco som sjöman besökte han henne. Hon övertalade honom att skaffa en utbildning och sedan komma som invandrare till USA, vilket också skedde. Olga hade ett spännande liv som det inte varit så lätt att utforska men det har lärt mig en del om hur man släktforskar i USA och jag har haft nytta av det när jag studerat utvandringen från Ersmark.

När, hur många och vart?

Det har känts naturligt att begränsa studien till tiden fram till andra världskriget. Under det utvandrade så vitt jag vet ingen från Ersmark och efter krigsslutet har situationen och förutsättningarna för emigration varit helt annorlunda. Det skulle också vara svårt att från min horisont kunna reda ut vem och vart man for under efterkrigstiden.

I bilaga 1 finns en komplett lista över alla de utvandrare från Ersmark jag kunna spåra upp och den är underlag för tabell 1, sidan 15. Den visar att utvandringen till USA som väntat dominerar; av 79 utvandrare¹ hamnade 73 (92 %) i USA. Några av dem hade varit en kort tid i Kanada. Kanada var det valda utvandrarlandet för bara fyra, som alla utvandrade under decenniet 1921-1930. En enda kom till Australien och som vi ska se var det mera av en slump.

För 59 av utvandrarna till USA har det varit möjligt att någorlunda klara ut var de slog sig ned. Av dem hamnade 49 i delstaten Illinois och de bosatte sig uteslutande i Chicagotrakten. Många bodde i Evanston som nu är en del av eller förstad till Chicago. Fördelningen av de övriga var till Minnesota 3, New-York state 2, Washington state 3, Michigan 1, Idaho 1, New Hampshire 1 och Kalifornien 1. Man var uppenbarligen inte annorlunda än nutidens migranter när det gäller benägenheten att söka sig till släktingar och bekanta i det nya landet.

Ganska många återvände, 26 av 82, (32 %) eller 23 av 77, (29 %) om man bortser från att en person återvände tre gånger och att en person for till USA en andra gång¹. En stor del av dem som emigrerade 1921-1930 återvände till hemlandet under de dåliga tiderna i USA under 1930-talet.

Tabell 1: Utvandrare från Ersmark.

Diagram visar att utvandringen från Ersmark under decenniet 1881-1890 fortfarande var liten då utvandringen från Sverige var som störst. Man kan också konstatera att antalet som emigrerade från byn var klart störst under de decennier då utvandringen från Sverige i stort var i avtagande.

När det gäller fördelningen i tiden är överensstämmelsen bättre med den i Västerbottens län än med hela Sveriges utvandring, se diagram 1. Speciellt under decenniet 1921-1930, då utvandringen från Sverige för länge sedan hade kulminerat, var utvandringen stor från Ersmark.

Diagram 1: Utvandringens fördelning i tiden för Sverige och Ersmark. Diagrammet är baserat på siffror i Tabell 1 vad gäller utvandringen från Ersmark.

Under tiden från mitten av 1800-talet till inpå 1930-talet utvandrade 77 personer från Ersmark¹. Var det fler eller färre än genomsnittet i Sverige? Antalet invånare i Ersmark vid slutet av perioden var omkring 700 och relationen alla utvandrade dividerat med 700 blir lite drygt 1/10. Motsvarande relation för hela Sverige är 1/5⁴, det vill säga att med detta mått mätt var utvandringen från hela Sverige nära dubbelt så stor som från Ersmark. Kvoten för Västerbottens län är ungefär 1/13 och utvandringen från Ersmark var alltså i förhållande till