Vanligt fôlk: En småländsk krönika om en gren av släkten Ströberg

By Ingrid Söderback

Boken innehåller en krönika om min och min mammas gren av smålandssläkten Ströberg. Släkten har sitt ursprung i trakterna av Vrigstad, Sävsjö kommun.
Boken är baserad på berättelser från min barndom och fakta som är belagda med källhänvisningar till sju generationer av mödrar och fäder.
I boken finns bland annat beskrivet hur en släkting var delaktig i att konstruera en velociped. Det var en de första cyklarna, som tillverkats i Sverige, i Vrigstad, 1867.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Feb 11, 2020
• ISBN: 9789179694135

Ingrid Söderback

Ingrid Söderback är författare och redaktör för vetenskapliga verk i ämnet arbetsterapi och rehabilitering. Efter pensionering ha hon publicerat böcker i släktforskning och reseskildringar. Detta är hennes första barnbok.

Book preview

Innehåll

Inledning

Den första skrönan – Om Gudmund Ströberg

Krigsmannen – Befälet i armén

Den första kända generationen

Gudmund Ströberg – soldaten? bonden

Gudmund Ströberg är anfadern i min släktgren.

Den andra skrönan

Lundholmen Fel! Bokmärket är inte definierat.

Den andra generationen

Erick Gudmundson Ströberg – Bonden – Jägmästaren – Jägaren med trollpipan

Bouppteckning efter Erick Ströberg

Den tredje generationen

Petter Eriksson Ströberg – Skräddaren

Familjens vidare öden

Den fjärde generationen Helena Petersdotter Ströberg – Pigan

Helena i prästgården

Troende

Läkekvinna och jordemor

Helenas upplevelser som berättats vidare - järnvägen

Helenas oroliga år 1865 -1871

En ny era – Helenas äktenskap

Brev som speglar Helenas liv

De sista åren av Helenas liv

Bohag

Hans Johan Karlsson – Smeden

Vad hände i Hans Johans liv?

Vad hände i Hans Johans liv efter det att han och Helena flyttat från varandra?

Klockan

Proveniens

Femte generationen

Maria Charlotta Karlsdotter Lindvall – kokerska - husföreståndarinna – min mormor

Charlottas födelse

Arbete i ungdomen

Frans Otto Isaksson-Larm Lindvall

Skomakaren – Skoarbetaren - Agitatorn

Ottos föräldrar och syskon

Ottos bror Clas Vallentin

Klara Larm, farmor till mamma och mostrarna

Vart tog Otto sin väg?

Charlotta & Otto

Otto dör

Bouppteckning

Charlotta – änka

Charlotta kalaskokerska – husföreståndarinna

Maten jag minns

Charlotta bygger hus

Hur kunde Charlotta finansiera detta projekt?

Villa Berga

Charlotta – mormor

Charlotta – gammal och hedrad

Sjätte generationen - Syskonen Lindvall

Berta Maria Lindvall Gustavsson – Sömmerskan – Min Mamma....

Mamma Berta i korten genom barnaåren

Berta Lindvall – sömmerskan

Mamma träffar Pappa

Giftermål med förhinder

Efterord

Litteraturförteckning

Till mina barnbarn; Klara, Anton, Simon

Inledning

Denna släktkrönika berör en liten del av den större smålandssläkten Ströberg. Släkten har sitt ursprung i trakterna kring Vrigstad i nuvarande Sävsjö kommun på småländska höglandet och har förgreningar bland annat i USA.

Jag har valt att följa min och min mamma Berta Gustavssons släkt i sju generationer tillbaka i tiden. Jag har omnämnt syskonen till den person som fört släkten vidare. Jag har valt att börja med den första kända generationen i mitten av 1700-talet. Se den genealogiska kartan nedan.

Ett motiv att skriva denna krönika var, att jag ville försöka bevisa om de skrönor som min mormor och mina mostrar berättade kunde vara sanna. För det barn som jag var, var berättelserna sagor. De innehöll inte särskilt många fakta som kunde utgöra utgångspunkt för mina efterforskningar.

Ett annat motiv var att infoga information om en del föremål och dokument som sparats från äldre tider till kommande generationer.

Under arbetets gång har jag gjort intressanta upptäckter om vem anorna i denna släktgren var, hur de levde som "vanligt fôlk" under fattiga omständigheter och vad gott de ändå åstadkommit i sina liv. Min kusin Margareta Garpendal har bidragit till information i boken.

Innehållet i den första upplagan och denna skiljer sig inte särskilt mycket åt. I denna upplaga har jag kontrollerat fakta genom databasen Arkiv Digital. Där det varit befogat har jag gjort förtydligande tillägg i text och källhänvisningar.

Figur 1. Den genealogiska kartan över min och min mammas gren av släkten Ströberg. Persongalleriet visar de anor och personer som är omnämnda i boken. Rutor med dubbla linjer representerar kapitel i boken.

Den första skrönan – Om Gudmund Ströberg

Kära läsare och släktingar, de skrönor – sägner som är upprinnelsen till denna släktforskning utspelar sig i slutet på 1940-talet och i början av 1950-talet i Sävsjö. Jag, Ingrid, var omkring 7 - 10 år och hade varken hört talas om eller sett särskilt mycket av världen utanför. Det fanns radio i vårt hem, men det var för det mesta bara pappa Simon som lyssnade på nyheter klockan sju. TV var inte uppfunnen. Vår släkt och vårt hem var hela min omvärld. Vi bodde på andra våningen i mormors hus.

Ofta gick mamma och jag ner till mormor Charlotta på första våningen. Mormors kök hade mörkt blåmålad träpanel på väggarna. I köket fanns två skåp, ett på var sida om skafferidörren. Runt köksbordet fanns pinnstolar som var målade i oxblod. På undersidan av stolarna finns ett spännande märke - fraktsedel med texten:

Hvetlanda Möbel & stolsfabrik. Bestämmelseort: Sävsjö. Fyra kollin. Mostrarna Elsa och Greta hade kommit cyklande från stan´ för att hälsa på mormor. Mamma Berta gick ned för trappan. Ibland kom någon av kusinerna Margareta, Bertil eller Georg¹ tillsammans med mostrarna och då fick jag också komma med till elvakaffet². Kaffepannan puttrade på järnspisen och mormor hade dukat fram kaffekoppar och saftglas. Saften var alltid kokad av de svarta vinbären som växte i trädgården. Ett fat med skorpor stod alltid på bordet till vardags. Men var det kalas, som till exempel när det var någons namnsdag, som Ingrid eller Charlotta, hade mormor bakat en gräddtårta.

Det var vid sådana tillfällen som samtalet ofta var ungefär så här:

-Du ska inte vara så hetsig Berta. Har ditt finska temperament, (din finska sisu³) tagit över nu igen?!`´Nu får du lugna ner dig`.

-Det där temperamentet och att du har så brett mellan ögonen, är från ditt finska arv.

-Han kom ju därifrån. Han hade ju tagits hand om som barn och följt med den där krigsmannen. Han var uppassare eller mässpojke. Han var tjänare åt mannen som var befäl i armén.

- Ja, under krigen mellan Sverige och Ryssland hade han vandrat från Finland och hit.

- Den där krigsmannen hade en gård både i Finland också den på Lundholmen.

- Mässpojken fick det bra här.

Detta intensiva temperament bär också jag med mig i mitt arv. Därför är det kanske träffande att jag (Ingrid) åtskilliga gånger fått höra av min man att jag är "branitskij" när jag har varit upprörd och inte gett efter för min åsikt. Ordet betyder bråkstake översatt från ryska!

Att krigsmannen och mässpojken troligtvis hade anknytning till Finland förstärkes av det telegram som moster Elsa skickade när jag, den 31 december,1965 gifte mig med Per Erik Söderback. Han var född på Orrgärdsåsen, Öster Yttermark, Närpes kommun, i Österbotten. Närpes ligger i den svensktalande delen av Finland, som har och alltid har haft mycket anknytning till Sverige.

Texten på telegrammet löd:

Nu Sverige och Finland förenats igen Ni önskas all lycka av Elsa och Sven!

I min moster Elsas ögon var alltså Sverige och Finland förenade igen precis så som det varit under många hundra år fram till 1809. I telegrammet anspelade moster Elsa på att släkten kom ifrån Finland som i berättelsen ovan.

I min lycka som nygift reflekterade jag naturligtvis inte särskilt mycket över innehållet i telegrammet. Inte förrän jag började släktforska. Då väcktes frågan var om eller vilken anknytning krigsmannen och mässpojken hade till Finland. Alla i släkten som pratat om vår anfader – mässpojken – har förmodligen antagit, ända tills i dag, att det gällde 1808-1809 års krig, när Sverige förlorade Finland till Ryssland. Men mina efterforskningar 2012 visar att händelsen med pojken och befälet inträffade under tidigt 1700-tal och kanske inte alls i Finland utan i nuvarande Ukraina! (Om den nu alls har inträffat).

Det finns flera skrönor som jag hört som barn, men denna är en av de två som utgör underlaget till de frågor som jag vill få svar på i denna släktforskning.

Jag kommer att beskriva kvinnor och män från 1700-talet till 2013 i sju generationer med mig själv inräknad. Det finns nu personer i nio generationer, som till exempel som mina och kusin Margaretas barn och barnbarn. Men de kommer inte att omfattas här.

Efterforskningar. Var skulle min kusin Margareta och jag börja leta? Det vi säkert visste var att min mormors mor Helena hette Ströberg och var född i Vrigstad i nuvarande Sävsjö kommun.

---

1 Margareta (född 1937), Bertil (född 1940) var moster Elsas och hennes man, morbror Svens barn;

Georg (född 1942) Stig (född 1929) var moster Greta och hennes man, morbror Johns barn.

2 Barn på fyrtiotalet var oftast avskilda från de vuxnas samtal. Men i brist på annan sysselsättning kunde jag tjyvlyssna bakom någon dörr, inne i en kallskrubb vid köket eller genom golvet på övervåningen i huset där vi bodde. Det var ett sätt att kunna