Resor till de uppländska bruken sommaren 2020: Ett bildreportage

By Ingrid Söderback

Boken ger tips till dig som vill göra korta dagsresor i Uppland.

Resor till de uppländska bruken är ett bildreportage.

Boken innehåller personliga beskrivningar av besök till
26 uppländska bruksorter.

Fokus i boken är:
- våra upplevelser under dagsresorna.
- våra försök att förstå hur järnmalm i berget blir till användbara
vardagliga ting och verktyg.
- vår avsikt att förmedla något om brukssamhällenas levnadsvillkor
för 100 år sedan.

• Language: Svenska
• Publisher: Books on Demand
• Release date: Mar 24, 2021
• ISBN: 9789180074957

Ingrid Söderback

Ingrid Söderback är författare och redaktör för vetenskapliga verk i ämnet arbetsterapi och rehabilitering. Efter pensionering ha hon publicerat böcker i släktforskning och reseskildringar. Detta är hennes första barnbok.

Book preview

Ett varmt tack till Per Isaksson för:

Alla de trevliga, intressanta resorna i Uppland som vi gjort tillsammans

De många stimulerande diskussioner där Pers kunskap vidgat min kunskap

Utmärkt kartläsning

Korrekturläsning av denna text

Det stora kugghjulet hade varit monterat på vattenhjulsaxeln, som satte hammaren i rörelse, så att järnet bearbetades inne i härden (elden) till stångjärn. Forsmarks bruk.

Innehållsförteckning

Järnmalm

Bennebol bruk

Berkinge bruk

Edsbro bruk

Forsmarks bruk.

Gimo bruk

Hargs bruk

Harnäs bruk

Karlholms bruk

Länna bruk

Lövstabruk

Ortala bruk

Rånäs bruk

Skebo bruk.

Strömsbergs bruk

Söderfors bruk

Tobo bruk

Ullfors bruk

Vattholma

Vällnora bruk

Västlands bruk

Åkerby bruk

Älvkarleö bruk

Älvkarleby.

Österby bruk

Sammanfattning och reflektioner

Referenser

Våren och sommaren 2020. Ingen fick resa utomlands och inte längre än två timmar från hemmet på grund av en Coronapandemi. Hemestra - ett nytt begrepp - blev modeord. Det blev många intressanta resor under sommarmånaderna detta år. Min bil var packad med utflyktsmat och kamerautrustning.

Vi bestämde oss för att under korta dagsresor besöka järnbruken i mellersta och norra Uppland och de som finns på gränsen till Gästrikland. Vi besökte också några kulturellt intressanta orter och 29 orter där det har funnits järnbruk. Varje resa blev unik och överraskande. Det här var lika exotiska miljöer som om vi hade rest utomlands i Europa. I några få orter hittade vi inte ens resterna av järnbruken men i de flesta orterna fanns historiska lämningar kvar av en svunnen storhetstid. Järnbruken var grunden till Sveriges ekonomiska välfärd från cirka 1500-talet och fram till industrialiseringens genombrott eller som längst till mitten av 1950-talet. Då överfördes den småskaliga järntillverkningen till stora anläggningar, centraliserades till få företag som till exempel Svensk Stål Aktiebolag, SSAB. I bruksorterna överlevde befolkningen genom att mindre industrier var verksamma och de forna bruksbostäderna blev bevarade som en del av vår kulturhistoriska eller förföll och revs.

Resorna förde också med sig för mig oväntad och helt ny kunskap om järn och järntillverkning. Det finns mängder av specifika termer. Dessa förklarar jag eftersom de förekommer i texten. Har du som läsare tänkt på hur till exempel en stekpanna av gjutjärn, en hammare, spik är tillverkade eller alla ankare som finns på många offentliga plaster eller på båtar och kryssningsfartyg?

Miljöerna på bruksorterna var så annorlunda jämfört med den urbana stadsmiljö vi lever i. Gemensamt för alla dessa bruksorter är att det finns forsande vatten som försett bruken med energi. Det fanns minst en smedja som gav arbetstillfällen. Bruksorterna ligger oftast i skogsrika områden, så att virket från skogen användes som värmekälla vid förädlingen av berget till smidbart järn. Varje bruksort hade en eller flera gator med bostäder för smederna och deras familjer, kyrka, klockstapel med vällingklocka, skola och hus för förvaring av järnet, så kallad järnbod. I varje större bruksort fanns naturligtvis Herrgården, där brukspatronen hade regerat. Brukssamhällena vittnade fortfarande om att de sociala sätten att leva hade varit strikt auktoritära och hierarkiskt ordnade.

Det är några få bruksorter där det enbart skett järntillverkning. De flesta bruksorterna har den huvudsakliga produktionen hade varit av järntillverkning, men denna verksamhet hade kombinerats med sågverk, kvarnar, skogsbruk för framställning av träkol och logistik för transporter först med hästar och båtar (pråmar) och senare på järnväg.

I samtliga turistbroschyrer eller när jag läser om ett järnbruk omtalas oftast dess ägandelängd, men jag vill försöka beskriva produktionsprocessen för att framställa järnprodukter och visa på fragment av hur det sociala livet präglades av det hårda arbetslivet genom kommentarer till detta bildreportage.

Tabell 1. Platser / orter med järnbruk och eller bruk som vi besökte 2020.